jag vet inte riktigt. |
Jag ser regnets droppar rinna ner för fönstret, utan för är det mörkt och dött, jag sitter vid fönstret tittar på mig själv och tänker, jag tänker på livet.
hur kunde det bli så här?, var det meningen att jag skulle bli den jag är idag?. jag släpper inte min spegel bild, för att sen höra mamma skrika på mig att jag skulle sova.
sen gick jag och släckte tak lampan.
för att sen återvända till fönstret och mitt tänkande.
jag tittar på fönstret hela tiden, försöker undvika bilden som speglas av.
men det går inte, det är ju jag.
jag tar en noggrann titt på mig själv.
Rött hår med svarta slingor svart målad i ansiktet,
med mascara som rinner ner för kinderna.
FAN! nu börjar jag grina igen.
slår till väggen intill fönstret.
sätter mig ner i hörnet av rummet. har inga möbler kvar nu.
bara min säng, vi ska flytta. flytta lång från Sundsvall å allt de skit som händer.
|
|
|
|
