vid livets slut |
KAP 1 ( mötet!)
Vi möttes lite underligt jag och tvillingarna, vi möttes nämligen på en av mina klass kompisars fest då vi bara var 13 faktiskt men det hindrade oss ju då inte för att dricka på festen. Min kompis hade lyckats övertala sina föräldrar att vi skulle vara lugna och att dom då inte behövde vara med så nu var hennes föräldrar bortresta i två dagar dom var hos några vänner. Så att bara för att göra det lite extra roligt hade vi lyckats få tag på en kille som utan problem kunde köpa lite sprit åt oss och självklart hade vi blivit upp över öronen glada när vi fick reda på att han gjorde det gratis. vi beställde typ 7 flaskor med någon grönblå aktig sörja i men den gick faktiskt hem rätt bra.
Vi bestämde oss för att dricka upp en av flaskorna innan så att vi var lite mer sociala när gästerna kom, det blev en hejdundrande fest om jag får säga det själv visserligen minns jag inte så mycket för jag blev ordentligt packad men efteråt fick man reda på i stort sett alltihop.
När då Bill och Rasmus kom in hade vi varit igång i nästan fyra timmar klockan var runt elva på kvällen så att dom flesta hade kommit igång ordentligt och då menar jag verkligen ordentligt. Hur som helst när Bill och Rasmus kom in bröts festandet för min del shit va snygga dom va eller! Bill hade säker visserligen färgat svart lagom långt hår du vet så där lite under öronen, det va upp sprayat i en cool frissa som spretade lite åt alla håll och kanter luggen hängde där i mot ner över högra ögon riktigt, riktigt snyggt faktiskt dessutom hade han tagit hål i underläppen och det va så jävla snyggt, du skulle sätt hur han gick lite sådär slarvigt med byxorna på halv stång under så hade han ett par mörk gröna kalsonger.
Efter honom kom Rasmus in asså shit jag trodde jag skulle smälta han hade också svart (troligen färjat) hår och hål i underläppen hade han också fast han hade mycket ljusare byxor en Bill, Bill hade ju t-shirt och Rasmus hade en röd skjorta med ett svart motiv på riktigt snyggt om jag får säja det själv.
Bill tittade sig lite nervöst omkring innan han vände sig om och tittade på Rasmus som log lite och sa något jag inte hörde, jag stod bara och stirrade men tillslut la jag band på mig själv och gick fram.
Jag: hej jag heter Caroline välkomna hit ( sedan fick jag en fniss attack och höll på att trilla omkull på golvet trevligt eller hur?)
Bill: tja jag heter Bill da och detta e min brorsa han heter Rasmus da! Trevligt party föresten sa han innan han duckade för ett glas som kom flygande från köket.
Jag : mm visst e det kom in vet jag stå inte bara här!
Rasmus: okej let´s party Billiboy!
Bill (fick ett skratt anfall och höll på att dö av andnings lust) : jaja gå du först Rasmus jag kommer!
Jag log lite åt synen av när Rasmus gick i väg han hade ett så himla skönt sätt att gå på tycker jag du vet så har lite slängigt lite som en älgkalv om jag säger så men så gick föresten Bill med så ja vad ska jag säga typ: hej Bill vet du om att när du går ser du ut som en älg kalv?
Ne inte precis fatta vilka vibbar han skulle få då va??!!
Det gick rätt vilt till för framåt ett tiden började Bill att dricka rätt ordentligt sedan försvann han mystiskt och återsågs inte på ett par timmar Rasmus där i mot drack nästan ingenting han snackade mest med mina kompisar och om jag inte såg fel så hånglade han nog med i alla fall hälften av dom niceit!
Runt tre började folk att dra sig hemåt dom flesta kunde gå men många var tvungna att släpas i väg för att över huvud taget komma därifrån .
Och först runt halv fyra kom Rasmus fram till att Bill var borta så då fick vi som inte precis var i det nyktraste laget vingla i väg och leta efter Bill vi hittade honom djupt sovande i ett av badkaren på övervåningen han sov så djupt att han inte ens märkte att han blev förflyttad och snacka om att han kommer ha baksmälla i morrn stackarn undra om det inte var första gången han drack också han är ju trots allt bara 13 år.
Rasmus och Bill sov över den natten Bill sov till klockan elva nästa förmiddag då hade han sådan huvud värk att det enda han verkligen kunde göra var att gå till toaletten och spy riktigt niceit själv hade jag bara ont i huvudet ett litet tag efter festen det var nog för att jag druckit rätt mycket förut.
Rasmus gick omkring och såg skamsen ut men han var inte kvar så länge för en av hans kompisar ringde och då drog han dit i stället med lov ord om att komma och hämta sin bakfulla bror senare.
Efter att han hade gått började Bill vakna till lite mer ordentligt fast han skämdes skit mycket efter vad som hänt. Vi bestämde oss för att gå en promenad jag och min kompis vi frågade Bill och han sa att han ville följa med men precis efter att vi hade låst dörren ringde telefonen och Felicia som min kompis hette fick gå in men vi gick i förväg jag och Bill,
I början var vi tysta tittade oss omkring lite och njöt av solens värme men efter en stund kom vi fram till en korsning där vi kunde välja att antingen gå till stranden eller stan vi valde stranden. När vi väl kom ner till stranden tog jag av mig skorna och vadade ut en bit Bill stod kvar på stranden och såg övergiven ut men när jag sprang upp till honom igen log han ååå gad vilket leende grabben hade det kunde ärligt stoppa ett monsun regn utan problem! Jag log tillbaka och gick fram till honom jag ställde mig framför honom och tittade honom i ögonen han hade bruna och jag hade blå jag så hur solen speglade sig lite i hans ögon och hur vattnet rullade in bakom honom jag log han log jaa hela värden log det kändes i luften.
Jag fick plötsligt ett normalt ryck och sprang i väg rakt ut i vattnet sprang jag och blötte ner hela mig Bill skrattade när han såg hur blöt jag blev och då bestämde jag mig för att ge igen så jag kastade iväg en kaskad med vatten som träffade mitt i prick nästan hela Bills tröja blev pisseblöt. jag började att as garva och Bill var inte sen att hänga på han gick fram till mig slutade plötsligt att skratta lutade sig en aning framåt och tittade mig skrattet fastnade i hals gropen och jag höll på att svimma skulle han kyssa mig?
Han kom allt närmre jag höll andan när han bara var några få centimeter ifrån mig tjöt han plötsligt till och puttade mig så att jag flög bakåt och hamnade i vattnet jag reste mig upp och började springa han sprang han med trots att han var snabbare han jag upp honom för han kunde inte springa så fort i byxorna jag hoppade på honom bakifrån och båda föll ner i sanden. Jag brottade ner honom hon satte mig på hans mage och skrattade triumferat åt hans min. det blåste till lite, vinden fick mitt långa ljusa hår att flyga upp lite Bills hår där i mot höll sig faktiskt på plats. Han log igen men denna gång satte han sig upp jag som inte var bered för det åkte baklänges och landade i sanden. Bill tog chansen och flyttade fram så att han satt mellan mina ben han log igen det fick mig att bli helt varm i kroppen.
Han lutade sig en aning framåt och gav mig en lätt puss på näsan sedan reste han sig upp och räckte fram handen jag tog den och reste mig upp.
Ingen av oss släppte den andras hand så vi gick hand i hand längs stranden såg hur solen långsamt sjönk och hur himlen färjades alldeles rosa .
Bill började berätta om sin uppväxt hur hans pappa brukade misshandla deras mamma och hur han och Rasmus varje gång brukade fly in på deras gemensamma rum.
Sedan avbröt han sig tvärt och log lite blygt,: du vill väll inte veta hur jag blev uppväxt sa han sedan och försökte låta normal men det märktes på honom att han ville berätta mer så jag sa: jo snälla berätta mer!
Först såg han lite förvånad ut men sedan nickade han långsamt och drog med mig till en liten sand dyna lite längre in mot stranden, han satte sig ner och jag följde hans exempel och slog mig ner bredvid honom.
Han tog ett djupt andetag och började berätta.
Han berättade om hur hans pappa slagit hans mamma så att hon knappt kunde stå och hur han och Rasmus alltid gömde sig för sin pappa och den dagen då hans mamma tog livet av sig : hon sa att hon bara skulle ut och gå sa han och att hon inte visste när hon skulle komma tillbaka hon försökte låtsas som ingenting men även om jag och Rasmus bara var 8 förstod vi att hon tänkte ta livet av sig…Bill bet sig i läppen drog en, en gång djupt efter andan och fortsatte: hon gick i väg upp mot ett av bergen vars stup vette ner mot havet vi såg henne aldrig mer! Bill bet så hårt i läppen att den sprack jag förstod att det var för att inte börja gråta jag makade mig lite närmare honom och la min hand på marken i mellan oss, det dröjde inte länge förens han la sin hand( faktiskt så hade han ovanligt stora händer så jag antog att Rasmus hade det också) ovanpå min jag såg hur hans ögon var blanka av tårar visste att han var nära gråten nu.
Jag flyttade mig ännu närmare och kände hur hans tag om min hand hårdnade jag kramade hans han lite hårdare jag med.
Bill började berätta igen: när pappa fick reda på att mamma var död blev han rädd och stack tack vare att vi fick bo hos våran granne överlevde vi, men en dag när vi kom hem till henne låg hon död i en av fåtöljerna hon hade blivit skjuten det syntes så båda jag och Rasmus fick bo i vår gamla lägenhet som tur var så skickade pappa oss pengar så att vi kunde klara oss men efter att pappa stack så har vi aldrig träffat honom nu är Rasmus liksom det enda jag har så om han dör eller försvinner då tänker jag fan ta livet av mig!
Bill snyftade till jag såg hur han kämpade med att inte gråta han ville väll inte visa sig mesig trodde väll att jag skulle skratta åt han om han grät.
Jag: du…! Jag makade mig ännu lite närmare och slog armarna om han jag kände att han kramade tillbaks, han började att skaka häftigt och jag förstod att han grät den lille stackaren jag förstår han fullt ut att missta sin mamma är ju typ det värsta som finns jag var faktiskt nära på att börja gråta själv av medlidande.
Jag tror vi satt sådär i nästan två timmar stackaren var helt slut efteråt och jag tror att han skämdes en del för han vågade inte titta mig i ögonen.
Solen hade nästan gått ner nu klockan närmade sig halv sju på kvällen så jag bestämde mig för att dra mig hemmot jag tänkte se om jag fått något mejl ifrån mamma och pappa och sedan tänkte jag ringa till Felicia och se vart hon tog vägen.
Jag vände mig om mot Bill och frågade om han ville följa med hem han nickade blygt men tittade fortfarande ner i marken. Kom sa jag och sträckte ut handen han tog den lite försiktigt och tittade långsamt upp jag såg att han fortfarande hade tårar i ögonen och kramade om honom igen grabben hade så mycket känslor som han säkert håligt inne så länge, Bill grät inte på samma sätt som förut men han grät igen nu rann det små tårar ner för kinderna på honom men han torkade inte bort dom, jag sträckte fram handen och torkade bort en av tårarna han log lite. Vi gick iväg hemmot fast nu höll vi inte varandra i handen Bill tittade mest ner i marken så att ingen vi skulle märka att han hade gråtit.
Nu när Bill gick med huvudet ner böjt var vi nästan lika långa han var minst ett huvud högre en mig så om jag tror rätt var han cirka 1,70 cm lång nu eller lite mer men på den gränsen i alla fall. Vi kom fram till mitt och mina föräldrars hus jag tog upp nyckeln och låste upp dörren Bill följde efter mig in i huset jag visade honom vägen till toan där han kunde tvätta av sig sprang sedan upp och satte på datorn för att se om jag fått något mejl det hade jag.
Från mamma och pappa det stod:
Det har blivit lite ändrade planer vi kommer hem ett par veckor efter att du börjat skolan vi skickar lite extra pengar !
Kram mamma och pappa.
Jag suckade jaja det brukade bli så här jag skickade i väg ett svar stängde av datorn och gick ner till Bill som stod och tittade på ett fotografi på min familj han log lite när han såg mig på bilden jag var ju inte mer en kanske 6 år då det var lite gulligt faktiskt.
Jag ville inte störa så jag gick upp och bytte kläder till ett par mysbyxor och en stor t-shirt sedan gick jag ner Bill stod kvar där en, jag la handen på hans axel , han ryckte till och vände sig om men när han såg att det var jag så tändes det en liten lampa i ögonen på honom det var som om värden plötsligt lös upp ur det mörka riktigt gulligt faktiskt.
Jag avbröts ur mina tankar av en hög knall himlen klövs i tu och regnet började ösa ner jag suckade lite och gick sedan runt och drog ur alla sladdar så att vi slapp ha sönder något bara tak lamporna och maskinerna i köket lät jag vara. Bill var nog lite rädd för åskan för så fort det dundrade till ryckte han till jag bestämde mig för att koka lite te så jag frågade om han ville ha och han nickade lågt han var säkert jätte hungrig eftersom han inte ätit någonting på hela dagen, jag kokade te vattnet på järnspisen och började leta fram te påsarna jag hittade något ört te som visst skulle vara lugnande så jag tog ner två påsar av det och sedan ställde jag fram två koppar, när te vattnet var färdigt kokat så hällde jag upp det i kopparna la i påsarna och lät det verka en stund tog ner ett par socker bitar vände mig mot Bill och frågade om han ville ha socker i han nickade tyst jag la i ett par socker bitar och rörde om sedan tog jag ur påsarna och slängde dom rörde om lite med en tesked och gav Bill den ena koppen.
Han snuttade lite på teet och slickade sig lite om överläppen sedan drack han lite av det han höll båda händerna runt koppen han frös antagligen lite gran jag ställde min tomma tekopp på bordet och gick upp och tände i kaminen så att det skulle bli lite varmt, när jag kom ner hade Bill druckit upp sitt te , han satt på stolen och såg allmänt trött ut . jag frågade om han ville sova över här han nickade bara lite försiktigt jag log och nickade och gick sedan upp för att bädda i ett av gästrummen . jag gick ner och sa till Bill att jag tänkte gå och lägga mig och att jag ville visa honom rummet som han kunde sova i han nickade men sa sedan: kan jag få låna telefonen och ringa till Rasmus så att han vet att jag är här?
Jag nickade och räckte honom min mobiltelefon han slog numret och tryckte på grön lur jag gick upp under tiden bytte om till pyjamas och gick in på mitt rum för att borsta håret efter ett par minuter knackade Bill på dörren och frågade om han fick komma in jag svarade ja och han öppnade försiktigt dörren och gick in han räckte mig telefonen och log lite som tack jag log tillbaka sedan tog jag tag i hans arm och drog med han ut ur mitt rum visade honom vart han skulle sova och vart toan låg, han lyssnade hela tiden uppmärksamt sedan gick jag tillbaka till mitt rum och la mig jag behöll lampan i gången och lampan på toan tända för Bills skull men min lampa hade jag släkt.
Runt tolv tiden på natten började det ös regna och åskan kom allt närmare jag hade nästan precis fått upp värmen under täcket när dörren öppnades jag förstod att det var Bill han smög fram till sängen och viskade sedan lågt: sover du?
Jag: (viskar) nee inte just nu hurså?
Bill: får jag sova hos dig ( fort farande viskande)?
Jag: visst kom du sa jag fast denna gången viskade jag inte.
Han nickade och tog av sig kläderna jag kunde inte låta bli att tjuvkika lite men jag blev faktiskt lite rädd av det jag såg för Bill var ju nästan bara skin och ben ju dessutom såg han ut att frysa för han skakade lätt , han kröp ner under mitt varma täcke och somnade nästan omedelbart det gjorde då inte jag för Bill var verkligen iskall och jag tror inte jag somnade förens runt två tiden men då hade Bill tinat lite grann.
|
|
|
|
