livet, |
ditt liv är otroligt viktigt. du påverkar, du gör så otroligt mycket för jorden, bara det att du inte märker det fören det är försent. Jag tror att självmord och döden har tagit sig in i hjärnor och tar över världen eller nått. Jag läser överallt om hur hemskt alla har det, om hur alla vill dö, om hur mycket dem skär sig, hur nära folk är självmord. Ditt liv är viktigt! Även om det inte känns så ibland, livet är en sak som vi får, vi borde ta vara på det och lägga det på ett ställe där ingen någonsin får tag i det, förutom du själv. Om du vill, kan du ta steget att hitta ditt liv och kasta sönder det i småbitar.. eller så vänder du om påvägen dit. Du inser, att ditt liv är lika mycket värt som dem som inte mår dåligt och lever. Ditt liv är något som du ska ta vara på, jag föreslår att du ger allt en chans, ge ditt liv en chans att gå från puppa till fjärill, och inse hur vacker du faktiskt är. <3
|
| Kommentarer - (Snittbetyg: 5) | | vadsynd - 18 feb 08 - 23:19 | | Fy fan vad rätt! | | TrasigFlikka - 18 feb 08 - 20:24 | Du har verkligen rätt, så här borde alla tänka :)
Jag var en av dem som skar sig förut, har gjort det i flera år,
och hatat livet, världen och spottat på mig själv.
Såren fyllde min kropp och jag nådde stadiet då
såren tillslut blev min luft.
Alltså, inga nyskurna sår = ingen ork, kunde inte sova utan att skära,
kunde inte tänka utan att skära. kunde inte fungera utan att skära.
men ibland hade jag ingen ork till att skära,
men ändå gjorde jag det för jag fick sån ångest om jag lät bli.
Och så var allt frid och fröjd, i en kort sekund,
För när jag skar mig, då kände jag att jag hade kontroll,
(även om jag nu förstår att allt det där bara var ren inbillning,
så kändes allt bra när jag kunde bestämma över mitt liv för en gångs skull,
fast egentligen bestämde jag ingenting...)
sen när man skurit sig fördärvat,
så kommer allt man försökte fly ifrån och ångest, fast tusen gånger värre.
Nu har jag slutat skära. :) har inte skurit på ungefär 5 månader.
har sakta men säkert accepterat mina ärr, fått mig att inse
att jag är bra som jag är och jag skäms inte för att jag
skurit mig. Dock tycker jag det är jobbigt med folk som skrattar åt folk som skär
och säger att man bara gör det för uppmärksamhet, för det gjorde jag aldrig.
Jag skar i säkert ett år innan jag berättade för en enda..
och försöker ta det lugnt, och bara ta en dag i taget.
Hm, nu kom jag lite ifrån ämnet, sorry.
Men vill bara säga en sak till angående själskadningen,
sluta med det så fort som möjligt, innan det går så långt
att ni har ärr över hela kroppen och känner er halva utan
era rakblad, för då är det svårt och orka ta sig ur det.
Men det går, med rätt styrka, vilja och vänner,
I promise :)
Men hursomhelst,
när solen står högt på himlen och man kan gå i t-shirt, lyssna på musik, äta glass
och skratta med sina vänner, då är väl allt livet bra härligt? :D
Då älskar jag verkligen att leva. | | Dj_snuffe - 18 feb 08 - 15:35 | | så rätt <3 | | wearingblack - 18 feb 08 - 13:50 | | håller med dom där nere, jättefint skrivet | -blueberry- - 18 feb 08 - 00:39- Betyg:  | | SANT XD! | | IrMiS - 17 feb 08 - 22:50- Betyg: | Stämmer..
Jag tycker inte självmord är en utväg,
förutom om man helt hundra kommer dö snart endå..
Typ i krig o så menar jag då. Det är för många som mår dåligt,
varför, undrar jag ofta.. Nån som har svaret?? //irmis | | YourRomance - 17 feb 08 - 22:17 | | mkt fint skrivet, så sant som sagt ! |
|
|
|
