Dikta.se
kärleksdikter Kärlek dikter om barn Barn dikter om sorg Sorg senaste poesi Senaste senast kommenterade Senast kommenterade
dikter om vänskap Vänskap Rolig poesi Humor övrig poesi Övrigt noveller Noveller slumpa Slumpa fram ett verk

Noveller

By your side del 12

När vi kom in genom dörren hörde vi skratt ifrån vardagsrummet.
”de andra har visst redan kommit hem” sa Bill samtidigt som han sparkade av sig skorna.
Vi andra nickade som svar.
Sedan gick vi upp till Bills rum.
Alla satte sig i sina sängar.
Vi började att prata om allt mellan himmel och jord och tyvärr kom vi in på ämnet; SKOLAN!
”Jag har det jätte bra i skolan, jag har många kompisar men dåliga betyg” skrattade Linus.
”kan va för att du skolkar hela jävla tiden” sa Moa en aning irriterat.
”men jag kan inte hjälpa att dina lärare kommer på dig så du inte KAN skolka” sa Linus retsamt.
Tom skrattade till.
”du då, Emma? ” sa Tom sedan.
”jo… alltså… jag…” började jag.
Vad fan kunde jag säga?
´jo, jag har skitbra betyg, men inga vänner alls?´ nej, fan heller att jag säger så.
Men jag kan ju inte ljuga för dom i heller.
Jag suckade.
”hon hatar skolan” hörde jag någon säga.
Jag tittade upp, Moa tittade på Linus men alla andra tittade på mig.
Med den blicken som Moa tittade på Linus med kunde jag fatta att det var han som hade sagt det.
”det gjorde jag också” sa Tom stolt.
Jag suckade ännu en gång.
”ni förstår inte” sa jag och reste mig upp.
Jag började gå mot dörren.
”Emma, vänta!” sa Bill.
Jag stannade upp.
Vad ville han nu?
Det var helt tyst.
Bill sa inget, ingen sa något.
Jag kände hur alla blickar var fästa på mig.
Eftersom ingen sa något, fortsatte jag gå.
Ut genom dörren, ner för trappan och ut i hallen.
Jag tog på mig skorna och min jacka, låste upp dörren och gick ut.
Jag gick ner för den lilla trappan och ut genom grindarna.
Nu var jag fri.
Ingen kunde få mig att gå tillbaka om jag inte ville.
Jag kunde bara gå och gå i all evighet.

Jag hoppade till du jag hörde början av scream.
Jag tittade mig omkring och sedan insåg jag att det var min mobil.
Jag drog upp den och läste på displayen ”Bill ringer”.
Jag suckade.
Skulle jag svara?
Tveksamt tryckte jag på den gröna knappen på mobilen och förde den upp mot örat.
”hej”
”var fan är du?” hörde jag Bills oroliga röst.
”Långt borta” svarade jag en aning irriterat, varför vet jag inte.
”kom hem du har varit borta jätte länge”
”jag har varit borta i 20 minuter!?”
”i två timmar annars?”
”sak samma”
”men snälla kom hem”
Jag hörde ett bil ljud från andra sidan telefonen.
”var är du?”
”ute och letar efter dig, var annars?”
”Bill, gå hem. GÅ HEM, jag vill inte snacka med dig jag vill inte snacka med NÅGON!”
Jag la på och stoppade ner mobilen i fickan.
Jag ökade farten på mina steg.
Jag tittade mig omkring och kom på att jag hade kommit till en gågata.
Jag såg ett Mc Donalds M och började att gå dit.
Jag kom in genom dörrarna och kände hur värmen slog emot mig.
Jag gick fram till kassorna.
”en kopp kaffe, tack”
Jag betalade och fick mitt kaffe.
Sedan gick jag och satte mig vid ett bord.
En kille i min ålder kom in genom dörren.
Jag kände igen honom, men varifrån.
Han gick fram till kassorna och beställde något.
Jag satt och glodde som fan.
Var kände jag igen honom ifrån?
Han vände sig om.
Han log och började att gå… mot mitt bord.
”är det ledigt här?” frågade han.
Jag nickade.
Han satte sig ner.
Jag tog en klunk från mitt kaffe.
”Lukas” sa kille och räckte fram handen.
”Emma” sa jag och tog denna Lukas i handen.
Lukas!?

Vi satt på Lukas tak och tittade på stjärnorna.
”Emma, jag måste berätta en sak” sa Lukas och la armen om mig.
”vaddå?” sa jag oroligt och tittade honom i ögonen.
”vi…pappa…vi… vi ska flytta” fick han fram tillslut.
Jag blev helt stel i kroppen.
”FLYTTA!? Vart då?”
”till tyskland”
”tyskland, det är ju jätte långt här ifrån”
”jag vet, men pappa har fått ett jobb där”
”men jag då?”
”vi kan hålla kontakten endå”
”lovar du?”
”jag lovar, inget ska komma emellan oss, vi föralltid, minns du?”
”alltid vi”
Lukas pussade mig lätt på munnen.


Lukas, kunde detta vara Lukas? MIN Lukas.
”heter du Emma Ztiluak?” frågade han tveksamt.
Jag nickade.
”och du är Lukas Svensson?”
Han nickade och ett stort leende bredde sig på hans läppar.


sorry att jag inte har skrivet på länge, men har nt kunnat tänka.
det känns svårt att skriva på denna nu, så om det inte är många som kommenterar så lägger jag ner den !
Kommentera gärna detta verk!
Sätt ett sifferomdöme på verket: (Detta är frivilligt)

Kommentarer - (Snittbetyg: 4.9)
RowsahKanin - 6 nov 08 - 08:33- Betyg:
Aah jag gillar den :]:] Bra skrivet. Kramaar<3
sandruskapuska - 28 apr 08 - 19:10- Betyg:
Gulligt. tycker inte m atthon o kusinen bill e ihopp :P
Tokiohotelamanda - 12 mar 08 - 22:52- Betyg:
Det här är jättebra.
Jag vill säga att jag märker att du har blivit MKT bättre med ditt skrivande.
Du detaljerar jättebra nu det är inte för mkt och inte för lite,det är lagom.
Du skriver SUPER BRA!
AblAckAngEl - 28 feb 08 - 16:28- Betyg:
mermermer, vet inte vem jag ska tycka synd om;(
foreversacred - 20 feb 08 - 13:14
den är jätte bra
xzandra - 18 feb 08 - 20:09- Betyg:
Det är ju jättebra, du får inte lägga ner den! :D
Mangasagan - 18 feb 08 - 16:45- Betyg:
Jättebra<3
tjoh - 18 feb 08 - 12:57- Betyg:
åh så bra ! du får absoult inte sluta ! jag har suttit och läst hela novellen nu, och den är jättebra !! :D sluta för allt i världen uinte ! :O

ååh så spännande det blev nu med lukas och allt det där ! :D meer mer meeeeeeeeer :D !C
ja vill gärna ha ett meddelande när nästa del kommer, så jag inte missar den (a) :D
mikaelanystrom - 17 feb 08 - 21:40- Betyg:
ÄNTLIGEN<3
men wow. vilket sammanträffande! Men nu har hon Bill >:'/
saraelskarbecca - 17 feb 08 - 21:09- Betyg:
Den är jätte bra (: <3
eviigheet - 17 feb 08 - 20:59- Betyg:
MER MER HÖR DU MEEEEEEER <3<3
Gustaffson - 17 feb 08 - 20:22- Betyg:
mer,mer,mer

Skriven av
tomatface
17 feb 08 - 19:55
(Har blivit läst 167 ggr.)
Visa profil
Kommentera detta verk

Anmäl detta verk


Beskrivande ord