På dikta.se används cookies. Genom att surfa vidare godkänner du att cookies används. Läs mer. Godkänn

	Kärlek		Barn		Sorg		Senaste		Senast kommenterade
	Vänskap		Humor		Övrigt		Noveller		Slumpa fram ett verk

Noveller

Gegen Meinen Willen [Kapitel 8]

Ja, ni får ursäkta för ett till kort kapitel.

Dagarna gick jättesnabbt, nu var det bara någon timme kvar tills insläppet. Jag och Louise hade fått jätte många kompisar i kön. Louise pratade engelska med fansen, eftersom hon inte var så duktig på tyska. Visst hon förstod en hel del, men jag fick lov att översätta en hel del.
Vi stod nästan längst fram, det var ca trettio fans före oss i kön. Bra platser! Men det berodde ju på hur snabbt man springer sen.

Vakterna gick och kollade alla fans i kön. Ja, de kollade efter hårspray flaskor, vapen, knark.. Ja, allt annat som man inte får ha med in.
”Nu kommer de släppa in när som helst.” sa ett fan som hette Jasmine.
Jag greppade ett hårt tag om Louises hand.
”Nu springer vi det fortaste vi kan, okej?”
Louise, kollade in i mina ögon. Hon nickade och log.

Vi sprang det fortaste vi kunde, förbi alla vakter som försökte stanna ner farten.
”Vart ska vi stå, Georgs sida, Toms, Mitten, eller?” skrek jag till Louise.
”Mitten.”
Vi stod längst fram, i mitten, eller på högra sidan av den lilla ön som gick ut från scenen. Härifrån såg vi jättebra. Min mage höll på sprängas. När som helst kunde dem börja spela.
”Wir wollen Tokio Hotel (vi vill se Tokio Hotel).” skrek alla fans.
Helt plötsligt, spelas introt på Ich Brech Aus upp. Jag skrek det högsta jag kunde. Det blev stopp mitt i introt, och en mörk röst sa.
”Willkommen im Tokio Hotel, Zimmer 483. (välkommen till Tokio Hotel Zimmer 483)”
Sedan började Tom spela på Übers Ende Der Welt.
Min mage vred sig. Jag sjöng det högsta jag kunde.

Bill gick ut på ön. Han kollade ut mot publiken och började sedan prata.
”Vi tänker tillbaka, vi ska se vilken er favoritlåt från vårt förra album var?
Jag ska fråga er det. Ta det lugnt, vänta. ”
Bill böjde sig fram till andra sidan av ön.
”Vad är din favoritlåt från vårt förra album? Schrei. Okej, Schrei.”
Bill vände sida. Han log med hela ansiktet och kollade ut vilken han skulle fråga. Bill trevade med blicken och fastnade sedan på min.
”Vad är din favoritlåt från vårt förra album?” sa han och pekade på mig.
Jag blev helt svag i benen. Han valde mig, han valde mig! Var det ändå jag tänkte på.
Jag kände att Louise knuffade mig i sidan.
”Ööhm.” jag tänkte efter, svarade sedan. ”Gegen Meinen Willen.”
Bills leende slocknade.
”M… Min också.”
Bill log ett snett leende.
”Det är jobbigt. Men jag lovar, du kommer över det.”
Tom gick fram till Bill.
”Bill, vad håller du på med. Vi ska ju spela Ich Bin Nicht Ich.” viskade han. Men det råkade höras över hela arenan, eftersom han råkade viska i micken.
”Hennes favoritlåt var Gegen Meinen Willen. Okej, vi spelar Gegen Meinen Willen för henne.” sa Bill och log.

Han sjöng med sån inlevelse. Mina ögon tårades och jag kunde inte hålla dem inne.
Han släppte aldrig ögonkontakten.
Jag skulle komma över det, någon dag. Bill hade känt en gång, precis så jag känner det nu. Stackare. Jag undrade om någon hade funnits där för honom då. Han var ju bara sju år och jag är ju 15.
Jag kände ett par armar omkring mig.
”Förlåt.” sa Louise i mitt öra.

Kommentarer - (Snittbetyg: 5)

sandruskapuska - 15 apr 08 - 17:31- Betyg: