Dikta.se
kärleksdikter Kärlek dikter om barn Barn dikter om sorg Sorg senaste poesi Senaste senast kommenterade Senast kommenterade
dikter om vänskap Vänskap Rolig poesi Humor övrig poesi Övrigt noveller Noveller slumpa Slumpa fram ett verk

Noveller

35 - Hata är ett starkt ord [TH fic]

Del trettiofem – Dålig stämning

(Bill)

Gustav hoppade ur bilen och skyndade fram till tjejerna. Jag kunde inte få fram ett ljud. Jag bara stirrade på Gustav som gick fram och kramade om en av dem (hon som tyvärr var mest välbekant för mig) och hon log stort tillbaka mot honom. Jag sneglade på Tom och han såg minst lika förvånad ut som jag. Han satt med öppen mun och såg precis ut som om han fått ett slag i bakhuvudet och dessutom var lite efterbliven.
- Nej men, Sofia och Jessi! Jag visste inte att de var intresserade av golf? sa André överraskat och tänkte antagligen inte på att jag och Tom inte förstod så mycket av det som just hände. Han log nästan lika stort som Gustav.
Tom vred lite på huvudet så att våra blickar möttes och vi utbytte lika oroliga och ogillande blickar. Jag kände mig nästan lite sur på Gustav. Hur kunde han bjuda med den där tjejen efter allt hon hade sagt? Hur kunde han förlåta henne och till och med gilla henne efter det?
- Kom nu pojkar så går vi och hälsar. Även om Sofia ser lite butter ut så är hon en bra tjej, fortsatte André muntert och lämnade även han bilden. Jag gjorde en misstrogen min till Tom som verkade förstå vad jag menade. Att kalla henne butter var nog en rejäl underdrift. Och ”fin tjej”, det trodde jag när jag såg det.
Långsamt reste sig Tom upp och nickade åt mig att komma med, men jag skakade bestämt på huvudet, och blev faktiskt förvånad över att han över huvud taget föreslog det. Aldrig att jag skulle gå fram till henne. Av vilken anledning? Om hon ville något, kunde hon komma till mig själv.
Tom verkade tveka lite inför vad han skulle göra. Precis som om ena halvan av honom ville stanna, i bilen tillsammans med mig. men den andra halvan ville bort till Gustav och de där tjejerna. Jag förstod inte ens hur han kunde överväga det hela, men han behövde i vilket fall inte vela särskilt länge eftersom Gustav, Sofia och den tredje personen som såg betydligt yngre ut än oss andra, kom gående emot oss. Jag såg nästan äcklat på Sofia som kom gående emot oss och bilen. Hon hade håret slarvigt uppsatt högt upp på bakhuvudet i en hästsvans och var klädd i ett ljus rosa linne som avslöjade rätt stora bröst och en vit jeans kjol som slutade en bit ovanför knäna. Ärligt talat så hade jag nog räknat med att hon skulle vara klädd i ännu mer utmanande kläder eftersom hon verkade vara den typen, men hon kanske hade lugnat ner sig, eller så såg det bara inte lika slampigt ut jämfört med den yngre tjejen som stod bredvid henne.
Jag insåg att de nästan måste vara systrar för de var som kopior av varandra. Den yngre hade precis samma snobbiga uppsyn som Sofia och verkade faktiskt minst lika jobbig. Hon var klädd i en blå jeans kjol som enligt mig var alldeles för kort och som överdel hade hon en mycket urringad t-shirt och jag kunde inte låta bli att tycka lite synd om henne. Men när de kom närmre växte ilskan i mig och jag kunde inte förstå hur hon bara kunde klampa in utan att ens bry sig om min närvaro. Och ännu mindre förstod jag hur Gustav gick med på det. Han var min vän och jag var hans, och han hade själv hört hennes ord till mig. Varför hatade han henne inte som jag? Varför verkade det bara vara jag som tog illa upp?
När alla hade kommit fram till mig och Tom uppstod en otroligt obehaglig tystnad och stämning. Gustav märkte inte mycket utan stod bara med ett fån leende på läpparna och såg på var och en av oss. André verkade lika ovetande som Gustav.
- Det är väl okej att de följer med? frågade Gustav och det köndes faktiskt lite som att frågan var riktad mot mig.
Dags att tänka på det nu va? tänkte jag bittert och övervägde att slänga ur mig ett ”aldrig i livet” eller liknande, men det hann jag inte innan André hade gjort ett glädjeliknande skutt och försäkrat oss alla om att han inte ens behövde fråga om en sån sak. Alla var välkomna.
Jag vägrade att se på Sofia eller den andra tjejen, som Gustav presenterade som Jessi, Sofias yngre syster, ett ögonblick senare.
Jag kunde känna hur fyra ögon hängde i nacken på mig när vi satt oss ner i bilen igen och André styrde den mot nästa mål. På något sätt kände jag på mig att det skulle bli en mycket lång dag, men självklart verkade ingen annan reagera på samma sätt.

(Sofia)

Jag hade ingen aning om varför jag hade gett mig in på detta. Ingenting gick som jag hade tänkt mig. Bill hade inte ens tittat åt mig och Gustav var alldeles för glad för att märka om något gick dåligt. Sen blev det ju inte bättre av att vi spelade golf och jag inte direkt var någon naturbegåvning. Men jag ramlade i alla fall inte omkull när jag slog, som Bill hade gjort. Och allvarligt talat hade jag fått bita mig ordentligt i läppen för att inte börja gapskratta. Men dreadskillen (jag vet att han heter Tom, men jag har inte vant mig vid att säga hans namn bara) var riktigt duktig, och det var inte något han höll inne med, varför man nu ville skryta om en sån sak som golf.
Vi hade i alla fall kört alla hålen, och hade inte Gustav varit med och i smyg hållit mig i handen bakom ryggen, så hade jag nog inte överlevt dagen. Men något tillfälle att snacka med Bill hade inte dykt upp och verkade inte göra det heller.
Vi satt på golfrestaurangen och jag var uppriktigt glad över att få sitta ner. Härmed hade jag fastslagit att golf var ungefär lika mycket min grej som Bills. Det vill säga ingenting. Det passade bara inte ihop med mig. Nej, aldrig mer. Men man ska väl ha en del erfarenheter i livet också.
Jag petade i min rödspätta som låg på tallriken. Jag hade ingen aning om varför jag hade beställt rödspätta, men det lät gott när jag läste det på menyn. I vanliga fall åt jag inte fisk över huvud taget eftersom det… tja, fiskar är äckliga.
De andra satt med rätt mycket mat (för att inte tala om hur Toms tallrik såg ut) medan Jessi bara hade en ynka liten sallad.
André samtalade uppskattande med oss alla om allt från hur vädret varit och hur duktig Tom hade varit på att spela. Det var faktiskt förvånansvärt svårt att slå den där dumma bollen i hålet.
Jessi gav mig en uttråkad blick från sin plats och jag fick nästan lite skuldkänslor, det var ju jag som hade tvingat med henne på detta, som inte ens jag själv gillade. Vad för slags stora syster var jag egentligen? Men sen fastnade min blick på Gustav och hans leende mot mig gjorde mig alldeles varm inombords och jag tänkte inte mer på Jessi. Hon klarade sig säkert själv. Hon var ju ändå… typ tolv. Då var man väl stor nog för att kunna klara sig utan att hänga i armen på sin stora syster, eller hur?
Jag reste mig hastigt från bordet, mumlade något om att jag skulle på toa och gick sen med snabba steg i samma riktning som en pil pekade med bokstäverna WC. Jag låste lättat in mig i ett av de små, skabbiga båsen, men det räckte för mig. En tillflyktsort från allt annat.
Någonting hade sköljt över mig som en stor flodvåg. Tsunami. En tsunami av känslor och mest rädsla faktiskt. Tanken att behöva prata med Bill som inte sett åt mitt håll på hela dagen var ytterst skrämmande och jag var nu helt övertygad om att detta aldrig skulle funka. Bill kunde få behålla Gustav för sig själv. hur konstigt det än lät. Men det var ju vad det här handlade om. Genom att vinna Bills tillit kunde jag vinna Gustavs… känslor, typ, och då skulle det vara klart. Allting skulle bli bra. Men jag klarade inte av det. Det var för stort. För mycket. För omöjligt.
Tårarna rann plötsligt, utan att jag riktigt visste hur det gick till. Sminket försvann och linnet blev nerkletat. Varför var världen inte med mig? Alla hade något emot mig, och jag kunde inte göra någonting för att förhindra det. Varför grät jag över huvud taget?
Det är underligt, hur många konstiga tankar som får plats i ett litet, äckligt, smutsigt, stinkande toalettbås.

Efter ett tag låste jag i alla fall upp dörren, gick fram till handfatet och sköljde ansiktet med iskallt vatten. Det kändes uppfriskande och jag piggnade till lite. När jag såg mig själv i spegeln så kom jag fram till att jag var lite röd runt ögonen, men inte så farligt. Jag kunde ju säga att jag fick något i ögat eller liknande. Jag drog med pekfingret under ögonen, blinkade lite mot spegelbilden bara för att få bort de sista tårarna som enträget klamrade sig fast vid mina ögonfransar. Jag tog ett djupt andetag och gick mot dörren. Fortfarande med blicken fäst i marken öppnade jag den och lämnade toaletten med snabba och okontrollerade steg, och plötsligt hade jag näsan inborrad i någons mage. Jag kände genast igen dödskallarna och jag har aldrig önskat så innerligt att få försvinna.
Långsamt tvingade jag mig själv att lyfta huvudet och se in i de bruna ögonen som så tydligt visade vad han tyckte om mig. Vi såg på varandra ett tag och jag visste att jag borde be om ursäkt men orden var som bortblåsta. Jag såg hur han höjde ena ögonbrynet, sådär lite överlägset, men i mitt hubud hände det sin slow motion. Ingen sa något vi stod bara kvar och mätte varandras blickar.
- F-förlåt, stammade jag till sist. Bill såg ilsket på mig och plötsligt så verkade som att hela hans lugna mur som funnits innan rasade ihop totalt. Den var väl dåligt byggd.
- Nej då, för all del. Fortsätt gärna med att trakassera och uttrycka ditt hat mot mig, gör det du! sa han med en lätt fnysning innan han tillade; Fy fan för dig.
Jag bara stirrade på honom med stora ögon. Var det verkligen så han uppfattade det hela? efter alla försök att få prata med honom där dagen, så trodde han fortfarande att jag hatade honom och helst av allt ville se honom död? Inte kunde han väl på fullt allvar tro att jag ville trakassera honom? Jag ville bara få det gjort så att jag sen kunde börja om frn början, och ge mig och Gustav en ny chans. Varför ville han inte förstå det?
Plötsligt förstod jag att det bara fanns en sak att göra. Jag grep tag om hans arm och började släpa med honom mot utgången. Han såg förvånat på mig och gjorde först inget motstånd, men när vi kommit bort från de andra gästerna på restaurangen verkade han vakna upp och frigjorde sig ur mitt grepp.
- Vad gör du?! fräste han.
- Vi måste prata, sa jag och lät sur, trots att det inte var meningen. Han gav mig ett förvirrat ögonkast men verkade inte direkt gå med på det jag sa, så jag grep tag i honom igen och ledde honom ut genom dörrarna, dock slet han sig loss ännu en gång och muttrade någonting om att han kunde gå själv och följde surmulet efter mig. Jag kvävde en suck och tvingade mig själv att fokusera på det jag måste göra.

MAHAAHA NY DEL :D:D jag har varit duktig och skrivit en rätt lång del TROTS att jag borde pluggat idag. Men jag skrev och kolla på zimmer dvdn istället, mycket bättre intressen tycker jag, om nu någon var intresserad. Hur som helst, här var den och... ja, kommentera? (a) Hinner inte skriva mer ikväll för jag ska baka pizza med några kompisar *MUUMS* och sover borta, och i morgon måste jag nog plugga... men ska göra mitt bästa, och nu måste jag sluta för jag är redan sen till min kompis. Men, ja som sagt, kommentera så skriver jag så fort jag kan! :D
Kramar Jamie<3

Kommentera gärna detta verk!
Sätt ett sifferomdöme på verket: (Detta är frivilligt)

Kommentarer - (Snittbetyg: 5)
sandruskapuska - 2 dec 08 - 13:10- Betyg:
Hhaha. super <3<3

Trillade billl =O på golfbanan asså. lyckat xD<3<3
foreversacred - 23 mar 08 - 20:09
okej den e bra superbra
BlodRosen - 19 feb 08 - 10:39- Betyg:
Fy fan så bra du skriver!<33 ÄLSKA!<33
prickigthallon - 17 feb 08 - 22:56- Betyg:
FATTA; LYCKAN AV ATT DU SKRIVER SÅÅÅ BRA :D <333
Helt underbart skitbra, du lilla söta nöt. <33
Och när vi träffas, snart?, så ska vi bygga våran maskin <3
Mp3 - 17 feb 08 - 21:21
ALBANIENSMURF, du skriver så sjukligt och äckligt bra <3 mej tycker VÄLDIGT mycket om denna novell :D (och dina andra med för den delen <3<3< ) Du har verkligen talang för att skriva :D <3<3<
FortessOfTears - 17 feb 08 - 00:43
Nej men vad är det jag har skrivit?! :O
Förlåt lilla Rosaglittriga skumbanan, självklart är du ingen människa! Du är en liten ängel/utomjording/tant/banan/bäver.. ja, jag kommer inte på något mer just nu. MEN DU ÄR INGEN MÄNNISKA <3 xD Glöm aldrig det.
Shelthea - 16 feb 08 - 23:11
Skriv mer snart, jag väntar otåligt :O :)
tomatface - 16 feb 08 - 23:09- Betyg:
skitbra :D
Ifos95 - 16 feb 08 - 22:14- Betyg:
Du kan ju inte sluta sådär! *sur*
*suck* aja, man får väl bara vänta tåligt på nästa. :)
*skicka tankar som skyndar på dig med skrivandet*
Kram och tack för en bra del ;) /Kitty
tjoh - 16 feb 08 - 21:10- Betyg:
åh så bra :D :D yhwwwwwwwwwwwwwwwwwwwwwwwwwwww :D:D:D:D:D::D
Mangasagan - 16 feb 08 - 21:01- Betyg:
Hur kan du skriva såhär bra? MERA!!!<3
JennnyJ - 16 feb 08 - 20:30- Betyg:
Åååååh! :D
Vart har du fått all din inspiration?
Hur kommer du på allt det Jennyala? :O :P
Denna hära e UNDERBAR! :D (det vet du!)
Och det känns piss att du inte har Sportislov nu, men snart, någon helg, då du ^^
Men du skriver mkt bra, beskrivande o riktigt känsloladdat ^^
(Ännu en gång, älskar slutet ^^ xD) Pöss Remi <3
woops - 16 feb 08 - 20:21
Är helt kär i ditt sätt att skriva, älskar det enkla, men otroligt detaljerande språk du använder. Det där lät väl typ omänskligt, men det jag ville ha sagt var att du skriver underbart :) <3 Och att jag längtar till nästa del ^^
Fan, nu blev jag nästan deprimerad. Har glömt Zimmerdvdn hos pappa och har alltså inte sett den på säkert över en vecka. Det hade jag behövt, jag som var hemma och sjuk igår. Suck.
(Inte spåra ut totalt nu) Pizza är gott :) (spåra ut igen, men wtf, hör ju melodifestivalen i bakgrunden och vem flippar INTE ut då?) Ja... (fast ibland kollar jag på melodifestivalen o.O) Okej, tillbaka till reality - nu vill jag ha nästa del :D
etsigav - 16 feb 08 - 19:56
jättetjätteebra del :D
mikaelanystrom - 16 feb 08 - 19:35- Betyg:
Haha jo, måste lägga till. Jag kom på mitt i allt att detta faktiskt var en text HAHA! De låter hel skumt men jag såg liksom allt som hände framför mig. De är ingen text i mina ögon typ haha!
IGEN: SKIIIT BRA!
mikaelanystrom - 16 feb 08 - 19:34- Betyg:
Fy fasen va bra! detta var nog bästa delen hittils typ ^_^!
Gosh! brabrbabrabrabbäääääst! Hur klarar du av tanken med att ens röra en skolbok på en lördag? De är emot mina regler, pluggar aldrig på helger eller LOV som jag har då.
Men Sheisse va bra den är. <3 Du är bara bäst, så är de. Bäst. Söta lilla du<3
Solstorm - 16 feb 08 - 19:27- Betyg:
åhhhh, det är bara såå.. BRA!? Kan liksom inte säga nåt annat än att jag ÄLSKAR ditt sätt att skriva<33

Längtar till nästa del^^.
M-424 - 16 feb 08 - 19:21- Betyg:
Yeeey!<3 Mycket braa:)
Vad många som ska baka pizza idag haha (inkluderar mig^^).
Fortsätt snart, hörru och ha kul med din vän!<3<3
FortessOfTears - 16 feb 08 - 19:12
Din duktiga lilla människa! Nu MÅSTE Billiebot faktiskt förlåta henne! :O Alltså, jag har någon konstig kärleks-hatsgrej mot henne, HON ÄR JU WIERD(Inte jag..) Men nu är det så att jag tvingas till att äta pizza (blää) så jag hinner inte kommentera längre.
Men massa kärlek på det här <333 Och på dig såklart (:
Niice - 16 feb 08 - 19:09- Betyg:
Jaaa, äntligeeeen en ny del! <33
Älskar sättet som du skriver på!
Helt jävla underbart!
Meeera snaaart?! (AAAA)

Skriven av
chulia
16 feb 08 - 19:00
(Har blivit läst 389 ggr.)
Visa profil
Kommentera detta verk

Anmäl detta verk


Beskrivande ord