Prinsen som föll |
Jag träffade en prins en gång. Han var något utav det vackraste jag sett. Han var vackrare än någonting annat, vackrare än hela världen. Han var så vacker att jag började gråta. Jag bara längtade efter att få röra vid honom, ligga tätt intill honom.
Varje dag vi pratade, så fortsatte jag att längta. Ju mer vi pratade, desto mer längtade jag. Prinsen var inte bara vacker på utsidan, utan otroligt vacker på insidan också. Jag trodde att det hela var en dröm. Ingen kunde vara så underbart vacker som honom. Det var omöjligt. Att det faktist fanns något så vackert i den här hemska världen. Men det var sant, min vackra prins existerade.
Prinsen blev min, vi blev tillsammans. Han blev min prins, och jag blev hans prinsessa. Han friade till mig, vi skulle gifta oss. Bli prins och prinsessa på riktig. Vi skulle skrika ut det över hela världen. Vi skulle skrika så att alla fick höra, så att alla fick veta. Vi skulle skrika att vi två var tillsammans, att det var vi. Just då var allting så bra som det kunde vara, lyckan började komma tillbaks.
För både jag och prinsen hade mörka hemligheter.
Helt ärligt visste jag inte namnet på min prins och jag frågade inte efter det förens samma dag då blev vi. Jag kallade honom sötnos innan det. Vi hade aldrig träffats på riktigt heller. Vi bestämde dag, datum. Vi bestämde hos vem. Men det blev inte så, något kom i vägen. En hemsk drake, ett fult elakt troll eller något annat monster. Fast vi bestämde på nytt. Min prins skulle ta sig hit, men han blev skadad. Han fick åka till älvornas sjukhus, och vara där ett tag. Hans snälla lillasyster, prinsessa Emma, berättade för mig vad som hade hänt. Hon var en väldigt snäll prinsessa. Fast hon blev också skadad. Söta prinsessan Emma överlevde inte, men prins Adam överlevde. Han kom hem från sjukhuset.
Att varje dag känna rädsla. Rädsla av att någon du älskar ska försvinna, det är hemskt. Därför gör du allt du kan för att rädda personen.
Min prins blev lurad, min prins gjorde ett val. Min prins lämnade världen, nu finns han ej längre kvar. Han försvann, försvann för alltid. Han lämnade mig, han lämnade allting. Det enda som blev kvar var tårar, saknad och smärta. Den vackra världen som en gång fanns, har nu blivit till någonting hemskt. Den har blivit mörk. Mörkare än den hemskaste skog. Det enda vi finner i den är saknad och smärta. Den består av tårar, blod och skrik. Skrik som ekar i öronen. Skrik som inte hörs, men som ändå skär in i själen. Skär så djupt och så hårt att vi börjar blöda. Skrik som ekar i själen länge. Och dess ärr som blir kvar kommer aldrig någonsin att sluta blöda.
Saknaden av en kärlek är hemsk. Saknaden efter min prins är oerhört jobbig. Längtan efter att få röra vid honom, ligga tätt intill honom finns fortfarande kvar. Den finns kvar, och den är större än någonsin. Min prins, min älskade prins. En dag kommer jag till dig, en dag ska det bli vi igen. Du och jag, tillsammans i vårt slott. Prins och prinsessa, precis som vi sa.
Att han är borta, känns precis som en dröm. Det känns som att det hela bara har varit en dröm. En dröm att min vackra prins fanns, likaså en dröm att han nu är borta. Jag kommer aldrig att få träffa min vackra prins. Inte förens jag själv försvinner, försvinner för alltid. Försvinner till himlen.
Så nu, min kära vän, ber jag dig… Bli inte rädd om du en dag får höra att jag är borta. Bli inte ledsen, sakna inte till döds. Tänk då istället, att den söta prinsessan bara ska finna sin prins igen. Tänk då istället, att då ska hon finna lyckan igen. Lyckan som bara prins Adam kunde ge henne. Du gjorde allt du kunde, men det var inte mycket nog. Ingen kunde rädda henne. Inte sen hennes prins dog. Hon finns kvar hos dig, i ditt hjärta och i dina tankar.
Så gråt inte lilla vän, ni kommer att träffas en dag igen.
Skriven av:
en vän
20/12-07
Till minne av min älskade prins Adam som försvann den 17/12-07 kl: 18:47. Vila i frid! <3
|
| Kommentarer - (Snittbetyg: 5) | | knowyouhateme - 16 feb 08 - 19:17 | | fyfan va fin :] | | Snyggast_i_stan - 16 feb 08 - 14:57 | | lite väl korta meningar och inte så stor språklig variation. tyckte om språket och sätte du hade valt att skriva på dock, lite annorlunda. du skriver med mycet kännsla och medryckande, men texten skulle vinna på att du jobbade lite mer med det språkliga. med risk att låta som en svenskalärare / A | honsomintesyns - 16 feb 08 - 13:51- Betyg:  | naw, fan vad fint. har det hänt påriktigt, eller asså...
jag fattar ju att han inte var en riktig prins, men att
han kanske var det för dig. FAN VA FINT ASSÅ (a) |
|
|
|
