öde ön (kap 6) |
Jag kunde inte sova under hela natten. Innan solen går upp vaknar jag helt och hållet och går ut ur stugan, efter en stund vaknar Alberto och kommer fram till mig. Han är hungrig och vill ha något att äta.
På ön finns det en stor gård som är fylld av frukt och grönsaker men vi vill ha något nytt att äta. Alberto och jag går runt för att hitta något att äta. Vi kommer fram till sjön och ser två söta, vita ankor. Det är lite konstigt att se ankor här. Vi kollar på deras bo och hittar sju ägg, vi tar bara fem ägg och går tillbaka.
– Väck inte de andra nu, säger jag.
– Okej, jag ska tända eld med hjälp av veden och tändstickorna så att vi kan koka äggen.
Igår hittade jag en kastrull bakom stugan och med hjälp av den ska jag koka ägg och grilla tomat till frukosten.
Alla andra vaknar och äter frukost. Alberto och jag har verkligen inte lust att berätta för de om äggen men när de går till sjön och ser ankorna förstår de. När vi äter klart städdar Issa stugan. Jag mår illa och sitter med ryggen mot en palm och den varma sanden över mina fötter. Det är varmt och solen skiner framför mig. Killarna går och hugger ved. Medan jag solar kom jag ihåg min familj och kompisar, jag blir tårögd och ledsen. Ricardo ropar mig långt ifrån, när jag går fram till honom springer han bakom mig för att jaga mig. Jag springer och han efter mig, till slut klättrar vi på berget och hejar på de andra. Uppe på berget ser vi en stor låda men ett lås på och under lådan hittar vi nyklarna till låset. Vi öppnar lådan och ser många gamla böcker. Vi tar ner lådan med oss till stugan. Böckerna är handskrivna, jag tror att böckerna tillhör skelettet som vi hittade tidigare.
Snart är det kväll och till lunchen åt vi grillat fisk med sallad. Issa och jag ska laga ärtsoppa till andra, Patrik hjälper oss genom att blocka ärtorna. När vi äter klart sitter vi ute och läser böckerna som vi har hittat. Det är dags att sova, men jag stannar och läser klart min bok. Jag kollar på Patrisks klocka och den är 03.22 och jag kan fortfarande inte sova. Alberto vaknar för att dricka vatten och ser mig liggande på den varma sanden. Han sätter sig ner vi mig och kollar upp på stjärnorna.
Det är svårt för mig att sova på nätterna. Jag går upp för att dricka vatten och äta någon frukt. På vägen till sjön hör jag konstiga ljud. det är lite ovanligt att det blir mörkt ute, det brukar alltid vara ljus här. Jag blir rädd och springer till gården. På vägen trampar jag på en glasbit som skär in i foten. Jag ramlar ner och det börjar blöda. Jag kan inte gå längre och jag kan inte skrika heller, för jag tänker inte skrämma de.
På morgonen vaknar alla för att leta efter mig. Efter en liten stund kommer Alberto och ser mig, han skriker åt de andra komma hit. De ser mig liggande på sanden med blod över allt.
– Vad har du gjort??
– Bär mig till stugan nu.
Det blöder fortfarande och jag har mycket ont. Issa pluggar till läkare och kan hjälpa mig. För att hon ska fixa såret behöver hon kokande vatten och ren tygstycke. Alberto tar av sig sin rena, fina t-shirt och ger den till Issa för att fixa såret med hjälp av det kokande vattnet. Nu är hon färdig och jag måste vila i två dagar utan att röra foten. Det är varmt här inne i stugan, jag ber Issa hjälpa mig att sitta där ute. Här ute skönt och svalt.
|
|
|
|
