Isabell (inl.) |
Detta är en novell som jag började skriva på för jättelänge sen. Jag har inga planer på att fortsätta med den, har ingen motivation att avsluta den längre, men tänkte ändå lägga upp den bara för att se om någon kanske kommenterar.
Detta är bara inledingen
”Tårar är förbjudna!
Känslor är förbjudna!”
Isabell slog ihop dagboken med en smäll. Hon var inte arg!
Jo, för hon skulle hämnas sin förrädare!
Varför gråter Isabell?
Varför är Isabell arg? Vem är hon arg på?
Känslor blandade av hat och hämnd, kärlek och ömhet.
Tårar fyllda av ensamhet och besvikelse.
Hur länge ska Isabell stå ut?
”Blod är varmt. Jag vill med vara varm.
Blod är vackert. Jag vill med vara vacker.”
”Bränner! Det bränner!
Svagt rinner, ner för huden.
Bränner. Bränner som helvete.
Det är ett helvete!”
|
|
|
|
