Julias liv del 11 |
Jag stod och kollade sms:et hur länge som helst, jag kände hur tårarna började rinna. Jag kände verkligen hur glad jag var, det var en sådan lättnad att faktiskt veta om han gillar mig, jag menar visst gör han det? Jag tror och hoppas verkligen på det. Var jag kär? Var jag det verkligen? Jo jag tror det. Nåja han svarade i alla fall
”Tjena gumman! Jag har verkligen saknat dig, tänk på dig dag som natt fast vi har haft så mycket så tyvärr har jag inte hunnit skriva sms eller ringa, ledsen för det. Varför är du så dum och tror jag har glömt dig? Bara så du vet så kan jag komma och hämta dig från flyget om du vill, kan fixa hotell om du inte vill bo hos mig, men hör
av dig så vet jag. Kramar / Din Georg”
Jag slog in hans nummer och tryckte på den gröna luren. Jag kände hur jag hoppades på att han skulle svara men samtidigt så var jag nervös. Vad skulle jag säga? Jag hann inte tänka så länge innan jag hörde hans härliga röst. Jag kände verkligen hur glädjeruset for genom kroppen. Jag var lycklig för 2a gången bara på några dagar.
-Georg, svarade han, han lät lite stressad men det brydde jag faktiskt mig inte om, jag hade saknat hans röst så mycket.
–Hej, Det är Julia. Du låter stressad, stör jag?, sa jag med kanske lite överdriven glad röst.
–Nejdå inte alls. Det är lugnt, snart här eller?
–Jo, jag ska alldeles snart gå på planet, jag undrar om du kanske skulle kunna komma och möta mig och sedan skjutsa mig till hotellet? Så vi hinner träffas lite..
–Jorå, det är klart.
Hela samtalet avslutades med att han skulle möta mig på flygplatsen och sedan visa mig till hotellet jag skulle bo på. Jag kommer inte riktigt ihåg vad det hette men jag har hört att det skulle vara bra.
Jag hörde rösten som sa att jag skulle hoppa på planet. Jag är verkligen den människan som hatar att åka flygplan, precis som Tom Kaulitz, den söta killen. Jag kanske skulle få träffa honom också och Bill och Gustav, jag kände hur ivern spred sig i hela kroppen. Om jag ska vara ärlig så är Georg den enda jag vill träffa eller nej, det var det inte alls, gillar dom andra också men inte på samma sätt. Georg ser jag som en kompis, och dom andra som medlemmar i Tokio Hotel.
Jag var så fast i mina drömmar så jag märkte inte ens hur planet startade, jag vart verkligen paff när jag märkte att vi hade lyft. Denna gång var verkligen den dagen som skulle förändra mitt liv och denna dag var den dag jag inte var åkrädd. Skulle det verkligen gå bra? Jag var så nervös så jag inte ens märkte att vi började landa och tänkte inte ens på hur jag gick ur planet och hämtade mina grejer. Det var först när jag såg Georg jag verkligen började undra om detta var en dröm.
Ja, nu är del 11 ute :) Hoppas ni gillar den och en kommentar skulle
varit roligt ;D / Cosso
|
| Kommentarer - (Snittbetyg: 5) | sandruskapuska - 29 apr 08 - 04:57- Betyg:  | | meer <4<4<44<44 | | _millis_ - 12 mar 08 - 12:24- Betyg: | | Skit....BRA=D | | rosanaglack - 18 feb 08 - 10:22- Betyg: | | jättejättejätte bra!! :DD skriv när nästa är ute(A)? | | LittleHoney - 13 feb 08 - 18:08- Betyg: | | jättebra, fortsätt .<3 | | ILoveTAKIDA - 10 feb 08 - 16:09- Betyg: | | Braaa | | engeliin - 7 feb 08 - 17:26- Betyg: | | Grymt bra :) <333 |
|
|
|
