Men det är ju så hon är.. elr hur? |
Hon som går med trasiga skor, en frisyr som ingen tycker är speciellt fin, bara precis på morgonen, när den är nygjord. Inte efter några timmar. Hon som har många vänner, men ändån inte vågar vara helt säg själv. Hon som har världens underbaraste pojkvän, som inte ännu vet allt om hennes bakrund. Hon som har de vrsta fienderna i världen. Jo, hon är bara så alldaglig. Inget speciellt med henne. Hon kollar på BigBrother, säger "hej" till mamma, tar den trådlösa telefonen och ringer sin kompis. Hennes liv är inget intressant. Hon som drömmer om härliga resor, hon drömmer om att bli kännd, för den hon är. Men om hon väl visar vem hon vill vara, så blir allting knas. Hon vågar inte spela fullt ut. Hon läser special engelska och har IG i bild, hon pratar hela tiden, men hon känner säg endån ensam. Varför? Jo, "hon" är jag. Mina slitna skor symboliserar min peron, men inte helt. Jag vill veta varför juts mitt liv blev så här. Varför just mitt liv blev helt fucked up.
Om du vet varför, snälla berätta kära du. Jag behöver hjälp, kanske även fysiskhjälp. Jag slåss omkring mig & skriker saker till oskylldiga människor när hon är arg. Men det är ju sånn jag är, det är ju så hon är .. eller hur ?
|
|
|
|
