Livet inom fyra väggar! (1) |
Alla som undrar varför jag skrev i "dagboksform" först
och "hon-form" sen var för att ni skulle fatta lite av vad den
handlar om! Jag ska försöka beskriva dem mer. Jag lovar, jag
kan börja med det!
Killen som sitter där svarar inte på ett tag. Han har brut hår,
som räcker ner till ögonen på honom. Faktiskt ganska söt.
Han ser inte så lång ut, ungefär som hon själv. Han har
rätt snygga kläder på sig. Han ser mycket bättre ut än hon själv,
hon har halmgult hår och smutsiga kläder.
- Jag har kommit för att hjälpa dig! säger han tillslut.
- Okej? säger hon.
- Ja, jag råkar veta att du är mobbad och har en alkohollist
till pappa.
- Men hur vet du allt det? frågar hon förvånat.
- Det kan jag tyvärr inte säga just nu, du får nog veta tillslut.
Jag ska låtsas börja i din klass men i själva verket är jag
där för att hjälpa dig. Okej?
- Ja...det funkar väl.
- Bra, jag kommer till skolan imorgon. Jag väntar på dig ute
vid busshållplatsen. Jag tror nog att dina "kompisar" blir ganska
förvånade över att se dig med mig.
- Jo, kanske det! Men jag måste sova nu.
- Här? frågar killen.
- Ja här! säger hon.
Det blir tyst ett tag och sedan säger hon;
- Vad heter du föresten? Jag heter Pat...
- Jag vet redan vad du heter! Jag heter Max.
- Okej men nu ska jag sova, hejdå! säger hon och gäspar.
- Nehe du! Här ute ska du inte sova, säger Max vänligt men
bestämt.
- Nehe? Var ska jag sova då? undrar hon. Jag har ingen annan stans.
- Har du inte?
- Ne, när mamma dog skickade pappa ut mig hit.
- Okej, men då gör vi så här..du sover här i natt men imorgon
ska du få ett riktigt rum. Jag lovar.
- Tack, viskar hon och går mot sin "säng" som är en bred planka som
sitter fast i kedjor som sitter i taket. Det ligger en madrass på.
Hon lägger sig och somnar derekt. Hon märker inte att Max går.
På morgonen när hon vaknar fryser hon jättemycket. Då ser hon att
dörren är öppen.
- Vem har öppnat den? säger hon till sig själv. Just det! Max
var ju här i går. Jag måste ha somnat.
Kojan är liten. Det ryms inte så mycket mer än sängen, det lilla
sängbordet och det utfällbara bordet. Dörren är en lucka i golvet.
Hon har ett fönster där inne. Det är en plastskiva i fönstert
så det inte blåser in kall luft på nätterna.
Hon tar på sig sina skor och går in. Hennes pappa och tjejen
ligger och sover i soffan. Undrar om hon vet att pappa har mig.
Det gör hon nog inte. Det brukar inte Fredrik säga till folk.
Han vet ju inte äns att hon är mobbad för när hon berättar det
säger han bara:
- Men...så trellliggt ddåå.
Han lyssnar inte äns. När Patricia börjar stöka fram frukosten kommer
tjejen in i rummet.
- Hej, vem är du? undrar hon.
- Jag är Fredriks dotter, säger jag. Jag heter Patricia.
- Jaha, dig har han inte sagt något om, säger hon och tittar på
Patricia, jag heter Ulrika, säger hon.
- Okej, säger Patricia och vänder sig mot skåpen igen och
fortsätter att ta fram frkosten.
_______________________________________ ___________________
Fortsättning?
Kommentera!
Jag gillar inte smygläsare!
|
|
|
|
