jag vet |
Det första stegen, ner för trappan, känndes som det 3,4 tungaste stegen jag har tagit, i hela mitt liv.Tårarna var på väg ut, men jag kämmpade för att hålla kvar dom.
Ett stort handetag några gånger, min fötter hade frysit fast i marken, det känndes allfall som det, jag var på väg att vända, men jag tänkte att det var nu det skulle hända.
Smärtan började bränna inuti mig, men jag forsatte gå på drörren, där han fanns.Mina rörelser känndes stela, hantaget drogs ner, och drörren öppnades, där satt han, jag såg redan,
hur ledsen han såg ut att vara, han kanske hade till och med gråtit, själv stog jag med tårar i ögonen. Jag möttes pappas blick, han ögon var tårade, han såg så liv lös ut, inget hopp alls kvar.
Min munn öppnades, och där for bara meningen ut,'' mamma är otrogen'', han såg på mig, hans blick var änn
nu livlösare denna , så förstörd han såg ut, dar satt han, helt pank på glädje, men han var rik på sorg, det syndes väll, min ben skakade, på tänken vad som skulle hände sen, vad som skulel hända efter,
jag har lämmnat detta rum, efter jag har gråtit min tårar, ja efter allt.
Stegen upp för trappan, känndes mycket lättare denna gång, som om, att jag hade sprängt bort något på insidan, jag kanske hade sprängt bort den lilla kännsel jag hade var på, min lilla insida, eller vad vet jag.
Andetagen inne höll luft denna gång , och inte brist på att över leva. Min kropp gick in i mitt rum, det känndes bara som att det var mina ögon, men alla andra delar på kroppen känndes främmande, min främmnde kropp,
stog nu framför spegeln, min ögon var fortförande tårade, kajalen hade runnit lite på ena kinden. Tio minuter senare betämmde jag mig för att ta något att äta. Det var helt tyst i hela huset, jag kunde inte höra,
mammas snyftingar längre, men jag var nog säker på att hon låg där klar vaken, och funderade på om ''han'' visste det nu. Pappas steg börjades höras i trappan, han stog nu i hallen, jag hörde att han snörvlade till då och då.
Han gick sedan upp med, lång samma steg, han sa inte mkt, men jag vat nog att alla tankar for runt i hans huvud. Som när alla fåglar, flyr åt alla hål, när de blir skrämmda.
|
| Kommentarer - (Snittbetyg: 5) | YourRomance - 5 feb 08 - 19:12- Betyg:  | du e underbar !!
fortsätt kämpa med din pappa.. Hopps att ni båda mår bättre | | FANTASiBARN - 4 feb 08 - 19:24 | | du är min hjälte <3 |
|
|
|
