Tack, men nu orkar jag inte mer, tack vare er. |
Jag försåt inte, ni alla säger att ni älskar mig. Men varför skadar ni mig psykiskt då?
Varför ringer ni till alla i skolan och pratar en massa skit om mig och om mina "vänner"?
Jag hatar er, jag vill inte tillbaka. Tack för mig och jag vill heller inte hem. Men vart
ska man ta vägen när man inte vet hur man mår? Jag kan inte gå till "vänner", de bara sviker.
Era ord svider hårt, och jag kan heller inte gå till skolans kurator, hon skvallrar för lärarna,
så att alla vet att man mår piss, och att så kommer dom bara att kolla ner på en. Nej, jag vet att
jag måste vara stark, men hur vet man att man är tillräckligt stark?, för varför ska man strida, om
man vet att man endn kommer att förlora?.
Tack, men nu orkar jag inte mer. Det är inte bara "ni" som skadar mig. Nejnej, det är även pappa.
varför slår du mig?, jag kommer ihåg det du sa på min 14-års dag:
-"pojkarna har varit som änglar, men du .. du är inte värd någonting. jag hoppas du dör."
Du tror inte att det sårade pappa?, det sårade mer än allt. Jag trodde jag kunde vara mig själv i din närhhet,
men nejnej. verkligen inte.
Tack, men nu orkar jag inte mer, tack vare er.
|
| Kommentarer - (Snittbetyg: 5) | | brummelina - 15 feb 06 - 23:33 | | kämpa på tjejen... stå på dejj.. visa att du kan göra ditt liv som du alltid har drömt om.. låt ingen sätta sig på dejj.. du skriver så bra så jag tror att du klarar av allt du vill.. tänker på dejj .. finns här .. tack för mig.. | 7mary7 - 15 feb 06 - 04:53- Betyg:  | tycker som sagt att dus ka kämpa på..
du kan snacka me mii om du vill
ja ställer upp
hare gôtt tjejen
//mary |
|
|
|
