Ombytta roller (kapitel 20) |
(Denise)
Det kändes som deras musik bara blev värre och värre för varje gång hon var tvungen att höra den, så för en gång skull hade hon sagt det till Gustav och stannat hemma istället för att följa med på konserten. Dessutom skulle de ha någon sorts fan-grej efter, så hon hade ändå bara fått vänta efteråt. Hon satt med laptopen uppfälld i knät, blicken läste snabbt igenom mejlet hennes mamma skickat. Egentligen stod där inget intressant, bara lite tjat om hur dåligt väder det var i Sverige, vilken tur hon hade som fått bada på franska Rivieran (hon hade nämnt veckan de haft ledigt i förra mejlet) och allmän annan skit, samt frågade hur det var med Denise, om hon hade det bra mm, samma frågor som i alla mejlen den här sommaren. Det hade blivit många, och fått Denise att undra hur väl hennes mamma egentligen litade på henne. Ett irriterande, välbekant ljud spelades upp och en blick på nedre högerkanten av skärmen sade Denise att Sanna hade loggat in. Hon klickade inte upp rutan, de två hade inte pratat mer än ett enstaka ’hej’ i korridoren sedan den dagen, när de bråkat och Denise fått reda på att Sanna följt efter henne. Det var väl egentligen mer som hade orsakat slutet på deras vänskap, som hade varit bräcklig nu ett långt tag. Vilket gjorde att Denises inställning till att tillbringa sommaren i Tyskland, och sedan antingen följa med bandet eller börja på ett tyskt gymnasium/söka jobb känds ännu mer lockande.
Hon skrev ett kort svar till mamman, där det stod att hon hade det bra, och att hon inte längtade hem samt lite annan skit som hon egentligen inte menade, eller brydde sig om. Mejlen hon skickade till sin mamma och fick tillbaka kändes så falska att hon nästan blev illamående varje gång hon loggade in på datorn och såg att det kommit ett nytt. Samtidigt kändes det som något hon var tvungen att göra, hur mycket hon än föraktade sin mamma var hon bara 15 och beroende av henne. Hon kände ilskan välla upp, som ett växande klump i halsen, när hon tänkte på hur månaderna hemma hade varit, och gick snabbt ifrån mejlet. I ett försök att lugna ner sig, tänka på annat och fördriva tid började hon spela spel. Hon hade aldrig gillat eller varit särskilt bra på de fåniga spelen som fanns på nätet, men det var ett bra sätt att fördriva tid, bomba ihjäl fåniga gubbar eller få veta att man var ’Average’ på något konstigt idiot test.
Fem timmar senare kvävde hon en femtonde gäspning och gick och lade sig, klockan 12, utan att de andra kommit tillbaka…
/Nästa morgon/
Hon vaknade av sig själv halv tio nästa morgon, och hittade en lapp från Gustav där det stod att de gått ner och ätit frukost. När hon kände efter insåg hon att hon inte var hungrig det minsta, och gick istället in i duschen. De varma, hårda strålarna slog emot henne och fick iväg en del av tröttheten. När hon tjugo minuter senare gick ut ur badrummet, påklädd och fräsch märkte hon att Gustav kommit tillbaka. Då hon inte såg honom, antog hon att han gått ut på balkongen och gick dit, öppnade försiktigt dörren och kramade om honom bakifrån.
”God morgon,” viskade hon i hans öra. Hon kunde nästan känna hans leende när han vände sig om och försiktigt kysste hennes läppar.
”God morgon,” sa han lågt tillbaka och log. ”Idag ska vi åka bil,” flinade han, Denises leende dog.
”Tur att jag inte har ätit frukost,” grimaserade hon med tankarna på hennes åksjuka. ”Tror att jag får ta en tablett.” Hon vände och gick in igen, rotade genom sin överfyllda necessär och plockade fram åksjuketabletterna, tryckte ut en och svalde, klunkade i sig vatten direkt från kranen. När hon kom ut från badrummet igen hade Gustav kommit in, han stod mitt på golvet och gäspade.
”Sent igår?” frågade hon. En stor gäspning blev svaret på hennes fråga, hon flinade mot honom och började packa ihop sina saker. Förundrades en än gång hur mycket hon kunde stöka till det på en dag.
”När sticker vi?” frågade hon igen, men den här gången svarade han.
”Om en kvart tror jag, vad är klockan?” svarade han bakom hennes rygg, där hon stod och försökte få ner sina saker i väskan.
”Typ tio tror jag…” Tryckte en sista gång på väskan och lyckades få igen blixtlåset. ”Hur fan fick jag plats med allt det här innan?” frågade hon sig själv på svenska när hon insåg att hon glömt sminkväskan.
”Va?” frågade Gustav åt svenskan.
”Inget…” svarade hon glatt, och vände sig om. Stolt över att ha lyckats få igen väskan, MED sminkväskan den här gången. Han tittade på henne en lång stund och ryckte sedan på axlarna.
”Ska vi gå ner?”
(Hmm, vet inte riktigt hur lång den blev den här gången, konstig dator. Iaf har min dator pajat, därför har det inte blivit fler delar förrän nu… Nu kommer dem iaf! KOMMENTERA!)
|
| Kommentarer - (Snittbetyg: 4.7) | M-424 - 3 feb 08 - 14:12- Betyg:  | | Wiee mycket braaa:) fortsäätt snart!<3 | saraelskarbecca - 3 feb 08 - 10:57- Betyg:  | | Bra <3 | | knowyouhateme - 3 feb 08 - 00:07 | | najjs :P eehm, datan va inte din XD | | Mangasagan - 3 feb 08 - 00:01- Betyg: | | Jättebra<3 Jag är en trogen läsare och kommeterare av dina noveller^^ Och nu vill jag ha MERA!!:D<3 |
|
|
|
