Dikta.se
kärleksdikter Kärlek dikter om barn Barn dikter om sorg Sorg senaste poesi Senaste senast kommenterade Senast kommenterade
dikter om vänskap Vänskap Rolig poesi Humor övrig poesi Övrigt noveller Noveller slumpa Slumpa fram ett verk

Noveller

Julias liv Del 9

Nästa morgon vaknade jag av att telefon ringde, yrvaken som jag var tog det ett bra tag innan jag svarade, fast i och för sig, varför bry sig? Han/hon i telefonen kunde lika gärna vänta. Som sagt så svarade jag

”Julia”, sa jag, med ett suck, fråga mig inte varför men det kändes som väldigt jobbigt att svara.

”Hej, det är mamma” mer hann hon inte säga innan jag slängde på luren. Vad hade hon för rätt att kalla sig mamma och ringa och låtsas som ingenting? Hon hade förstört mitt liv nog nu. Jag hade ingen lust att stanna hemma utan jag hade bestämt mig, jag ska bort härifrån, bort från mamma, bort från mitt gamla liv. Jag skulle åka till Tyskland, Magdeburg. Om hopp att få träffa Georg igen, om jag nu ville det, jag var inte riktigt säker på det.

Jag gick upp på mitt rum och packade. Jag packade bara ner det absolut viktigast, min iPod, bärbara datorn, kläder, sminket och lite smått och gott som skulle vara bra att ha med sig. Jag hade bokat biljett med tåget från Umeå imorgon som skulle ta mig till Stockholm och sen skulle jag se därifrån hur jag skulle ta mig vidare. Eftersom mamma hade lagt in mitt barnbidrag varje månad och jag var väldigt sparsam fanns det gått om pengar på mitt konto.

Jag ville inte verka så misstänksam, eftersom klockan bara var ungefär 4 på eftermiddagen så skulle jag förbi mamma en sista gång innan vi inte skulle träffas igen på ett bra tag. Inte för jag visste om jag ville det heller men jag tar en dag i taget.

Jag tog kvart över 4 bussen in till Umeå som brukar stanna på vasaplan och därifrån kunde jag ta nästan vilken buss som helst för att ta mig till sjukhuset. Jag satte mig på bussen som skulle ta mig till Umeå, jag behövde inte vänta allt för länge innan bussen kom. Det var inte sur gubben som körde utan en ganska snygg kille i kanske 20 års åldern, han hade på sig kostym, typiskt chaufförs kläder, brunt uppklippt hår. Hans leende, åhh, blev helt förälskad i det. Fast typiskt mig så brydde jag mig inte, utan betalade och gick och satte mig på min vanliga plats, näst längst bak på vänster sida i bussen.

Väl framme vid sjukhuset efter en bussresa som verkade kunna ta hur länge som helst så var jag framme. Jag gick till receptionen och frågade efter Pernilla Pettersson. ”Våning 3 och rum 25” sa tjejen i luckan artigt, med sånt överdrivet leende. Artig som jag är så svarade jag ”Tack så mycket”. Det var inte jag men jag kände mig tvungen.

Jag tog hissen upp till våning 3, jag brukar hata trånga rum men denhär hissen var helt okej faktiskt, den gick snabbt och tvärstannade inte sådär som hissar brukar göra. Utan den tog det lugnt, jag älskade verkligen denhär hissen, jag fick faktiskt lust för skoj skull att åka upp och ner, log åt min egen omogenhet.

När jag väl hittade rum 25 så knackade jag försiktigt och gick in i det kalla rummet med vita väggar, vitt golv och vitt tak med blommiga gardiner. Det luktade faktiskt inte typiskt sjukhus utan det luktade en aning hemtrevligt. Jag gick in och kramade om min mamma och gav henne blommorna jag hade köpt på en blomsteraffär inne i stan. Jag hade aldrig sett min mamma så glad som hon faktiskt var, jag fick nästan lite dåligt samvete att jag skulle åka imorgon men samtidigt visste jag att det skulle bli samma skit sedan när hon kom hem. Sprit, sprit och åter sprit.

Vi satt och pratade lite om himmel och jord och för en gångs skull kände jag mig lycklig, mamma lovade att hon skulle sluta med spriten och börja jobba. Fast det visste jag inte om jag trodde på men jag antar att jag måste ge det ett försök. Jag frågade mamma också om jag kunde få åka till Tyskland och hälsa på en kompis. Förvånads vis sa hon ja till det, jag kramade min mamma hejdå och sedan gick jag, jag minns mammas leende på näthinnan när jag var utanför sjukhuset.


Hej! Nu är del 9 ute :) Jag tror att det börjar luta mot slutet men
är inte säker, kanske 2-3 delar kvar :) Kommentera skulle vara gulligt ;D
Som ni säkert vet uppskattas både ris och ros! Kramar / cissi

Kommentera gärna detta verk!
Sätt ett sifferomdöme på verket: (Detta är frivilligt)

Kommentarer - (Snittbetyg: 5)
vissenros - 10 okt 08 - 22:28- Betyg:
ros ros ros ros <3333
sandruskapuska - 18 maj 08 - 06:30- Betyg:
de e ju rika, så pegar har de ju
sandruskapuska - 29 apr 08 - 04:50- Betyg:
imderbarm nen vill ha mktmmer<3
Ciissii - 31 jan 08 - 21:28
Tack så mycket för era kommentarer, dom betyder <3
hanochhon - 31 jan 08 - 20:12- Betyg:
Jätte bra, du skriver underbart bra^^ <3
engeliin - 31 jan 08 - 18:27- Betyg:
Jätte bra :)
_millis_ - 31 jan 08 - 18:16
Skit bra:D

Skriven av
Ciissii
31 jan 08 - 17:42
(Har blivit läst 135 ggr.)
Visa profil
Kommentera detta verk

Anmäl detta verk


Beskrivande ord