17: Erinner dich, an dich und mich (TH FF) |
SJUTTON - Because I care for you
[Chantelle]
Filmscener spelades upp i min hjärna, medan jag fortsatte gå. I filmer kom killen springande efter tjejen, eller tvärtom, och grät och så förklarade de hur mycket de älskade varandra och allt avslutades med en kyss.
Ilskan och besvikelsen satt som en klump i magen, för Bill kom ju inte, och inte ens en blick hade han givit mig när jag gått därifrån.
Plötsligt märkte jag hur ont det gjorde i underläppen och jag insåg att det var mina tänder som borrade sig in i den.
Jag tog den snabbaste vägen hem och då jag rundade sista gathörnet dunkade hjärtat fortfarande kraftigt. Besviken på mig själv, som låtit mig själv hoppas, gick jag in i trapphuset.
[Bill]
Jag kände hennes arga blick, men hjärnan tycktes stå still och jag förmådde mig inte vända upp huvudet. Titta på henne, titta på henne, sa jag till mig själv. Men vad skulle jag säga? Hade jag sårat henne så pass att hon skulle gå? Dessutom kändes det dumt att be henne stanna – jag var ju inte ens säker på om hon verkligen hade velat komma idag. Kanske hade det bara varit en kul grej att fika med Bill Kaulitz och inget mer med det?
Jag höjde huvudet i tid med att svängdörren gled igen efter henne. Det kändes som om en sten sjönk i bröstet.
[Tom]
Irriterat slog jag upp ögonen när jag hörde en knackning på dörren.
”Tom, kan du öppna?”
Trots att jag var trött, drog jag av mig filten och masade fram till dörren och låste upp. Bill som stod i dörröppningen hade ett bekymrat uttryck i ansiktet.
”Hur gick det?” sa jag, fast jag redan trodde mig veta svaret.
Bill skakade uppgivet på huvudet och stängde dörren efter sig. ”Jag är så jävla dum”, mumlade han och slog sig sedan ned i soffan där jag tidigare hade brett ut mig.
Jag satte mig ned bredvid honom, och undhöll en kommentar om att han borde lämna tjejerna åt mig, för det kändes inte riktigt som om Bill skulle uppskatta det nu. Trött hade han riktat blicken mot TV:n, och jag lade tveksamt en hand på hans axel.
”Vad hände?”
”Jag vet inte”, suckade han och lutade huvudet i händerna.
Jag släppte hans axel för att sträcka mig efter fjärrkontrollen till TV:n, tryckte på den röda knappen och rutan blev svart.
”Varför är du dum då?”
Jag kände mig som världens idiotiskaste bror när jag kom med mina ännu idiotiskare frågor, men Bill verkade uppskatta det, för han log matt.
”Vi började gräla… tror jag. Om vad vet jag inte, det bara blev så. Och jag var så jäkla dum, Tom, jag förstörde allting!”
Bill reste sig häftigt och började stega runt i rummet. Han sparkade i väggen, skrek ilsket till, och tittade sedan förläget på mig. Själv kände jag mig också dum, men bara för att jag inte kunde trösta Bill. Det sårade mig att se honom så förvirrad och besviken på sig själv.
”Du är bäst, Bill, vare sig du är dum eller inte”, sa jag vist, och gav honom en kram.
Jag blåste bort hans hår som kittlade mig i ansiktet när han omfamnade mig tillbaka ochhan fnissade till lite.
[Chantelle]
Bill hade varit ett kort kapitel i mitt liv, men nu var det tid att byta sida. Därför tog jag upp telefonen och ringde in till Simon och bad honom komma över. Else och Bent skulle ut och äta, så vi fick ha huset för oss själva.
Vi placerade oss nästan genast i soffan och tittade på en halvbra film. Vi satt med fingrarna ihop flätade, och jag tänkte att såhär kunde en film också vara. Tjejen har en kille, men träffar en annan som hon tror att hon blir kär i, men det visar sig att hon har fel. Hon går då tillbaka till sin kille och inser hur mycket hon älskar honom.
Den sortens film var dock inte något jag gillade, för de verkade ju inte leda någonstans.
[Simon]
Hon log mot mig, ett leende som lyste upp det vackra ansiktet, och lät sina läppar möta mina. Jag lade handen bakom hennes nacke, kysste tillbaka, kunde inte hindra handen som glidit upp längs hennes mage. Hon drog sig inte undan, utan kysste mig igen. Jag flätade in handen i hennes hår, drog in doften av äpple och…
Vi båda suckade ljudligt då telefonen ringde. Vi släppte varandra, Chantelle sträckte ut sig och sa att hon inte orkade svara. För att hon skulle slippa det reste jag mig upp och gick ut till köket, där telefonens gälla signaler kom ifrån. Lite tveksamt svarade jag att det var Simon, fast hemma hos Else och Bent.
Personen i andra änden verkade lite förvirrad, och det var tyst några sekunder.
”Har jag kommit till huset där Chantelle bor?” sa han sedan och jag lade märke till att rösten var ganska ljus, fast den verkade komma från en kille i äldre tonåren.
”Ja. Vad vill du henne?”
”Who is it?” ropade Chantelle.
“Jag hörde henne, kan jag få prata med henne?”
”Vem är det?” frågade jag.
”Bill”, sa personen efter en kort paus.
”Vad vill du Chantelle?”
”Jag tror hon glömde en sak på ett café… kan jag få prata med henne, snälla?”
”Öhm, visst”, sa jag motvilligt och hojtade till mig Chantelle.
Hon suckade och gick långsamt ut till köket. Jag räckte henne telefonen och satte mig sedan på en stol vid köksbordet.
”Hallo?”
[Chantelle]
”Hi? Uhm, it’s Bill.”
Jag var tvungen att gripa tag i bordskanten, då han verkligen chockade mig.
”What?”
Jag kastade en blick på Simon, som såg lite orolig ut. Han satt med käkarna spända och de blå ögonen var uppmärksamt riktade mot mig.
”I… just… Can you forgive me for my behavior earlier today?”
Den gulliga engelskan fick mig motvilligt att le.
”I don’t know”, sa jag sedan, ganska surt, för känslan var kvar.
”Are you boyfriend there?”
”Yes”, sa jag, med ett tonfall som menade att han skulle vara tyst.
”Tell him that you forget... something, when you where out before and...”
“OK.”
“Maybe it’s good that he’s there, I have the feeling that you would like to kill me if he wasn’t.”
“You know me so good”, kunde jag inte låta bli att säga, fast det medförde en konstig blick från Simon.
”I have to go soon, so we have to talk quick. But... the reason I called, was that I wanted to ask for forgivness. But I do understand if you don’t forgive me, and I accept that. I really acted bad, didn’t I?”
Rösten fick mig att mjukna.
”Yes… but I did too, and it was stupid of me to forget it.”
“Forget what?”
“Yes, of course, I pick it up tomorrow. Thank you.”
“WHAT?”
“The watch”, sa jag menande, då Simon tittade misstänksamt på mig.
”Around… three, is that OK?”
“Are you serious or are you pretending?”
Det blev tyst några sekunder.
”Serious?” sa jag sedan och lade på.
Jag brydde mig inte om att jag lovat mig själv att inte tänka mer på Bill-perioden, jag brydde mig för mycket helt enkelt. Om någon som inte var min pojkvän.
Blev ganska många synvinkelsbyten (eller nåt xD) och jag hoppas att det inte var alltför störande?
Och fortfarande, FÖRLÅT, för att delarna inte kommer ut så snabbt :) och tack för alla kommentarer som jag fått hittils :D <3 Kommentera gärna mer nu, inga smygläsare ^^
|
| Kommentarer - (Snittbetyg: 4.9) | sandruskapuska - 1 jun 08 - 23:28- Betyg:  | | J-ttenra med synvinklar <3<33<3 | lillolisen - 29 jan 08 - 19:14- Betyg:  | NÄÄÄSTTTTTTAAA...!!!!!!xD
jag väntar! | | woops - 29 jan 08 - 16:11 | Lovely__: Ska bli bättre >.< Försöka i alla fall. Och tack :$ <3
wtb483: Tack (A) <3
svartiris: Tack :$$ <3 | | svartiris - 27 jan 08 - 17:40- Betyg: | | gud, den är så otroligt bra! | | wtb483 - 27 jan 08 - 13:36 | | nej då , det var jättebra !! :D | | Lovely__ - 27 jan 08 - 12:55- Betyg: | helt seriöst, jag älskar denna FF'en och sättet du skriver på^^
Enda felet är att du lägger ut delar för sällan ._.
men annars jätte bra!! | | woops - 26 jan 08 - 22:34 | mikaelanystrom: Haha, three comments är inte dåligt xD Och ja, det är klart att jag är överlycklig (A) OCH TACKELITACK :D <3
M-424: Tack :D <3 Hoppas det ^^
HilfMirFliegen: Mein Gott, ich bin... öh, förbluffad :O TACK <3
Mangasagan: TAAACK <3
Solstorm: Åååååh, tack (A) <3
_ingen_: TACK :D <3
Mp3: Gaah, tack *rodnar* <3 | | Mp3 - 26 jan 08 - 22:03 | | Ritkgit ritkgit ritkgit ritkgit bra :D ÄLSAK!!!! jag tycker faktiakst att du skriver sjukligt underbart <3<3<3<3<3 Mera snart ? (A) | | _ingen_ - 26 jan 08 - 20:41- Betyg: | | WOW! asbraaaa! | | mikaelanystrom - 26 jan 08 - 20:01- Betyg: | Nu blir du överlycklig som får 3 kommentarer från samma person. eller hur hahahahahaha * jag är lite flipp idag *
JAG FÖRLÅTER DIG. DEN ÄR VÄRD ATT VÄNTA PÅ :'DD | | mikaelanystrom - 26 jan 08 - 20:00- Betyg: | Glömde skriva de i min förra kommentar: Tycker det är bra att du skiftade mer med synvinklarna så man får se vad alla tycker i samma läge.:)
ÄLSKA<3 | | Solstorm - 26 jan 08 - 19:32- Betyg: | | Har sagt det förut, und säger det igen: JAG ÄLSKAR DEN HÄR FICEN! <3333 | | Mangasagan - 26 jan 08 - 18:14- Betyg: | | Jättebra<3<3<33 ÄLSKA<3 Vill ha MEEEER!!:D | | HilfMirFliegen - 26 jan 08 - 17:37- Betyg: | Jag älskar denna ficen, som jag skrivit så många gånger föru. Men det skadar inte igen x'D
Meeera nu! =] <3 | | M-424 - 26 jan 08 - 17:35- Betyg: | | Super braa;) Meeer snaart!<333 | | mikaelanystrom - 26 jan 08 - 17:18- Betyg: | HAHA! JAG GILLAR DENNA! OH JA!:)
Skriv mer fort;) |
|
|
|
