Kontrollerar min andning,
vad ger mig sån panik?!
Jag vet var jag är,
Men hur kom jag hit?
Ångest, stressad
Faller bort…faller ur
Är i en annan verklighet
Men varför och hur?
Jag är sönder i huvudet,
Jag skakar isär
Jag sitter och undrar
Vd jag gör här
Jag andas och andas
Vad är upp? Vad är ner?
Lugnt runtomkring…
Av vad jag ser…
Men jag bryter ihop
Efter hur minuterna går,
Jag tittar på klockan
Snart är det igår.
Jag vill skrika!
Ta i –allt vad jag har…
Ändå med ångesten..
Så sitter jag kvar
|
| Kommentarer - (Snittbetyg: 4.8) |
Gatukrita - 2 sep 08 - 20:25- Betyg:  |
| Wow! Häftigt med dom passande orden sammtidigt som du rimmar |
Enelram - 5 jun 08 - 15:02- Betyg:  |
Panikångest, försvinner när man slutar vara rädd för den.
Svårt att förstå, motsägelsefullt att bli av med panikångest
som man är så rädd att få .. men försvinner då.
Fin rytm i dikten. |
| musikflickan - 2 jul 06 - 20:48 |
| bra dikt som man kan känna igen sig i |
| Smulan85 - 20 okt 05 - 22:25- Betyg: |
Tja!
Den var fin denna dikten.. det får en att tänka på när man
själv fick sina panikångest.Bra skrivet =) |
| Sandra91 - 24 aug 05 - 05:45- Betyg: |
| JÄtte bra dikt! =) |
