Ombytta roller (kapitel 13) |
(Hmm, har tagit ett tag nu. Vill bara säga att anledningen till att jag hoppar i tiden är för att det inte ska ta FÖR lång tid… Whatever, KOMMENTERA!!)
/Två veckor senare/
(Denise)
Som alltid var det som om elektriska stötar for igenom hennes kropp när Gustav kysste henne. Hans ena hand letade sig uppför hennes rygg, var som eld mot hennes bara hud. Men när fingrarna började pilla med spännet till Bh:n drog hon sig ifrån. Han drog åt sig händerna och tittade på henne. Denise insåg vad hon aldrig berättat för honom och satte händerna för ansiktet.
”Denise…?” frågade Gustav försiktigt, långsamt flyttade hon händerna.
”Gud jag borde ha sagt det här, men du frågade aldrig och…” sa hon snabbt och tystnade sedan. ”Jag är bara femton,” sa hon sedan lågt. En tryckande tystnad uppstod i rummet.
”Är du arg?” frågade Denise efter vad som kändes som en evighet.
”Nej, bara lite… chockad,” svarade han sanningsenligt. ”Jag trodde inte att du var så ung.” Denise såg ner på sina händer, men när hon efter flera minuters tystnad såg upp hade Gustav fått ett litet leende i ansiktet.
”Då får jag väl vänta då,” sa han med en röst som nog skulle föreställa glad. Denise kunde dock höra hur besviken han var, men klandrade inte honom.
”Ja du får väl det.” Hon tvingade fram ett litet leende, trots skuldkänslorna, och böjde sig fram och gav honom en lätt puss på munnen. ”Ska inte du göra dig i ordning förresten?”
”Oj, jo!” Gustav reste sig tvärt och gick snabbt fram till spegeln. Denise satt och såg på honom med fundersamma ögon medan han rufsade till det korta håret med vax.
”Skulle jag med?” frågade hon plötsligt. Gustav ryckte till, och Denise kunde se ett leende i spegelbilden.
”Om du vill så…” Han vände sig om och såg Denise rakt in i ögonen. ”Men det vore kanske bra, eftersom ja, du vet…” Hon nickade, de hade diskuterat det här noga.
”Men då gör jag det!” svarade hon glatt och såg med kärleksfulla ögon på sin pojkvän som log tillbaka och vände sig om.
/Senare, i TV-studion/
”Så, ni är alla fortfarande singlar?” Turligt nog var det något engelskt program så Denise förstod vad intervjuaren frågade. Nu väntade hon, snart skulle hela världen, okej kanske inte, men många iaf, få veta om henne och Gustav.
”Jaa, inte alla…” svarade Tom med ett finurligt leende mot Gustav, kvinnan verkade inte märka det, men blev eld och lågor. Denise kunde se hur hon desperat kämpade för att behålla lugnet.
”Jaha, och vem av det är det?” frågade hon med tillkämpat lugn röst.
”Jag,” svarade Gustav leendes, och Denise kände hur ett leende letade sig fram även i hennes mungipor.
(Gustav)
”Jag.” Han kände hur hans leende växte i takt med att reporterns krympte. Det var tydligt att hon hoppats på Bill eller Tom, men tydligen var han bättre än inget för snart log hon lika stort igen.
”Och vad heter den lycklige då?” frågade hon ivrigt, Gustav fick kämpa för att hålla tillbaka ett skratt, det lät som om de skulle gifta sig.
”Denise,” svarade han, fortfarande med ett stort leende på läpparna. Som av en händelse slängde han en blick på Bill, som satt med hopknipna läppar en liten bit bort. Han kunde inte riktigt förstå varför Bill var på så dåligt humör nu förtiden.
”Kan man få veta hur ni träffades?” Kvinnans fråga drog honom bort från tankarna.
”Ja, det var för lite mer än två veckor sedan. Jag satt och väntade på Tom, på en bänk, och då kom en tjej, Denise, och satte sig bredvid. Så pratade vi lite och jag fick hennes nummer, och ja…” Det var nog kortversionen tänkte Gustav stilla. Delen om att hon träffat Bill före, att det var hon som skämt ut Bill på konserten och bråket hon haft med sin kompis hade han lämnat ute. Men reportern verkade inte ana något utan fortsatte le sitt tillgjorda leende och vände sig mot Tom och Bill igen, de Intressanta i bandet. Nu när han var utfrågad om sin flickvän var han inte Intressant längre, men han var van. Och brydde sig faktiskt inte så mycket, trots allt så gjorde han ju det här för musiken, och inte för att få tråkiga frågor av en falskt leende kvinna i rosa-glittrig tröja. Så han log och nickade, sköt in korta svar ibland, allting gick som vanligt förutom det lilla avbrottet där han stått i centrum en kort stund. En kvart senare var det över, han var den som var först ute från och han gick direkt fram till Denise…
(okej, nu kommer det nog ta ett tag, igen, innan nästa kommer. Ska skriva mer på Mina ögon… eftersom jag gillar den mer xD)
|
| Kommentarer - (Snittbetyg: 5) | BlodRosen - 30 jan 08 - 14:27- Betyg:  | | Braaaa!^^ | | M-424 - 23 jan 08 - 19:51- Betyg: | | Jättebraaa:D fortsätt!<333 | | Mangasagan - 22 jan 08 - 21:04- Betyg: | Den här är jättebra<3 Älskar ditt sätt att skriva:)
Mer!:) |
|
|
|
