Livets slut |
Nu är det såhär att jag är ingen elit skrivare. Jag är
mycket dålig på att skriva historier och noveller.
Så jag vet att denna säkert är ganska kass. Men jag vill
endå lägga ut den.
Hon tar rakbladet och drar det över handleden,
det börjar blöda och hon känner smärtan. ´
Men hon är van. Hon har flera sår på armen,
hon har försökt att sluta men hon faller alltid tillbaka.
Den sköna smärtan när alla sorger försvinner.
Hon får sin psykiska smärta fysiskt på bara en sekund.
En snitt i armen och några glada timmar.
Fan, hon kan inte fortsätta såhär.
Hon slänger rakbladet och sätter ett bandage kring armen.
Hon tittar ut genom fönstret hur kunde allt bli så fel?
Det var några månader sen allt hände det som
förändrade hela hennes liv. Hennes lillebror 5år
gammal död i cancer. Han fick cancer vid 3års
ålder och led i 2år till han slutligen dog. Familjen
hade spenderat 2år på sjukhuset. Hennes mamma
hade sakta brutits ner och till slut när hans tid var
inne var hon helt förstörd. Hennes pappa hade
börjat dricka ovanligt mycket.
Så här sitter man nu men en alkis pappa och en
psykisk störd mamma. Hon älskar dem men de gör
inget längre. Hennes mamma sitter bara inne hon
har inte varit ute på flera månader, hon undviker all
kontakt med människor. Hennes pappa sitter i
hennes brors rum och gråter. Hon hör honom varje
natt. Han gråter dagar och nätter. Själv så mår hon
lika dåligt som dem men hon kämpar hon kommer
inte ge upp och släppa allt. Men hon har fått det svårt.
Hon var en helt vanlig flicka ganska lång
smal och brunhårig hade 3 bästa vänner och flera
andra kompisar. Hennes föräldrar älskade henne
och hennes bror. De var ofta på semester och olika
utflykter. Ett drömliv hon inte ville släppa. Men
efter broderns sorliga besked så började hon hålla
sig borta från folk, färgade håret svart och började
klä sig svart. Det svarta beskrev hur deprimerad hon var.
Hon ville inte synas bara göma sig från alla.
Hennes kompisar började hålla sig borta från henne,
tillslut bröt de kontakten med henne.
Hon var ensam. Folk hade börjat skrika ”emo-jävel” efter
henne i skolan. Hon mådde skit och då just då
skulle hennes bror dö.Vad ska man göra när något sånt här händer?
Nu går det inte längre ingen älskar hennen hon är ensam
och svag. Hon har försök, försökt att kämpa för honom
hennes bror som inte hade nån chans att leva sitt liv.
Hon skulle leva det åt honom. Men nu gick det inte längre.
Allt är skit förlåt Marcus.
Hon drar rakbladet en gång till över armen,
denna gången djupare. Hon lät blodet rinna, tryckte ner
rakbladet djupare och djupare.Hon skulle tömma sig på blod.
Nu ska hon dö.
Lämna denna skit värld och komma till hennes bror.
|
| Kommentarer - (Snittbetyg: 4) | Ericautank - 20 jan 08 - 11:15- Betyg:  | Väldigt sorglig, men väldigt bra skrivet. Fast det kunde faktist
varit mer detaljer. Det var inte heller några direkta stavfel. Så
du har lyckats helt okej med denna novell. :) Fortsättning kanske?? |
|
|
|
