Tom:
Jag vet inte vad det är med mig, jag är helt borta. Under intervjun sa jag i princip ingenting, mummlade bara något till svar när dem riktat en fråga till mig. Den där tjejen, Carolin hade fått mig att försvinna ur mitt riktiga jag. Allt jag tänkte på var hon, hela tiden var hon där och allt jag visste var att jag måste träffa henne igen och få reda på varför hon inte försvinner ur mig.
När intervjun vart slut så hade vi inte långt efter försvunnit in i limosinen som skulle föra oss tillbaka till hotellet där vi sov för tillfället. I bilen hade Bill givit mig blickar och tillslut frågat varför jag var så tyst. Han frågade trots att han visste, fast att kärlek hade varit något helt nytt för mig så visste Bill vad jag kände. Tom Kaulitz hade för första gången under sina 18 år i livet blivit kär! Kan ni fatta det? Nej, jag förstår er, inte jag heller.
Lite senare på kvällen hade jag lagt mig i sängen redan vid åtta tiden men jag sov inte. Istället tog jag upp min mobil och ringde henne, tjejen som fått mitt hjärta att smälta och min hjärna att bete sig, ja, väldigt konstigt.
"Carolin" svarade hon.
Bara hennes röst fick mig att vilja hoppa av lycka men jag behärskade mig och låg kvar i sängen.
"Hej, det är Tom om du minns mig" Sa jag med darrande röst.
"Men hej! Ja jag minns dig, hur är det?" Sa hon glatt.
Vi pratade i säkert två timmar på telefon, vi kom bland annat överens om att vi måste träffas igen. Redan nästa dag.
Efter samtalet hade jag somnat direkt med ett stort leende på läpparna och med tankarna på att Carolin skulle komma imorgon.
Bill:
Det var verkligen en helt ny sida av Tom som jag såg nu, han var helt borta. Han kunde bara stänga in sig i sig själv och sitta tyst i timmar. Tom, den som alltid varit en riktig pratkvarn.
Den där tjejen måste verkligen vara speciell eftersom han fått självaste Tom på fall. Killen som gjort mig galen i alla dessa år med alla sina one night stands. I många år hade jag tjatat på honom om äkta kärlek men då hade han alltid viftat bort mina ord och alltså inte tatt till sig ett ända av dem.
Jag visste inte vad jag skulle göra riktigt med honom men någonting jag faktiskt viste var att tjejen som fått Toms hjärta måste jag träffa.
Med alla mina tankar lyckades jag ändå somna fast beskymrad var jag. Tänk om jag skulle förlora Tom? Tänk om han aldrig blir densamme igen?
Jag vaknade av den härliga känslan att ha en ledig dag. Det hade varit en slitsam månad, många konserter runt om i hela världen men idag skulle vi bara vara helt lediga. Idag skulle vi bo på hotellet men imorgon skulle vi åka hem och bo hos vår kära mor som vi saknat så. De var mest föredelar med att vara känd men det fanns även nackdelar såsom att aldrig bli lämnad i fred eller att man inte träffar sin familj ofta.
Jag gick upp ur sängen och gick direkt in till badrummet och ställde mig i duschen. Varför vet jag inte men när strålarna började silas ner över mig så kände jag hur tårarna rann nerför mina kinder. Det slutade inte försten jag stängde av duschen 10 minuter senare efter att schampoonerat mitt hår och tvålat in mig. En stor vit badhanduk omslöts runt min kropp och av någon anledning så rös jag till av den mjuka känslan. Jag ställde mig framför spegeln och började sminka mig direkt och efter det satte jag på mig kläder och gick in till Tom.
Försiktigt hade jag öppnat dörren till hans hotellrum och där stannade jag. Han satt och hånglade med en tjej på hans säng och jag förstod direkt vem det var. Lika tyst som jag kommit in gick jag ut igen och det sista min blick vilade på innan jag stängde dörren var på flickans långa blonda hår.
Nu visste jag inte riktigt vad jag skulle göra, efter ett tags tänkande knackade jag på Gustavs dörr. Han öppnade dörren och lät mig komma in.
"Hej Bill" Sa Georg som också var där.
"Hej" Svarade jag tyst och satte mig bredvid honom i soffan.
Gustav och Georg som suttit och spelat innan jag kom in hade nu startat spelet igen och satt koncentrerade med blicken på tv:n.
"Vart har du Tom?" Sa han och gav mig en snabb blick.
"Han är med någon tjej på sitt hotellrum, tror det är tjejen han snackat så mycket om" säger jag och suckar.
Georg svarar inte, både han och Gustav bara nickar förstående på huvudet. En djup suck lämnar mina lungor.
"Vad är det?" Sa Gustav och pausade nu spelet för att kunna vända blicken till mig.
"Jag vet inte själv faktiskt men det är något med Tom. Något känns bara så jävla FEL och jag blir galen på mig själv att jag inte vet vad det är." Svarade jag dem och ännu en till suck kom från min sida.
Georg och Gustav utbytte blickar sedan kollade dem på mig. Gustav som satt bredvid Georg på andra sidan reste sig upp, gick runt soffan och satte sig på armstöder bredvid mig. Han lade en arm över mina axlar och kollade på väggen framför sig medans jag lät min blick vila på mina händer som låg på mina knän.
"Vet du vad, jag tror bara att det är de att Tom inte riktigt varit sig själv senaste timmarna som får dig sån."
Jag kollade upp på honom och höjde mitt pircade ögonbryn.
"Tror du det? Men varför känns det i så fall fel? Det ska väll kännas bra eller i alla fall rätt om Tom faktiskt är kär, han förtjänar det. Tror jag" Det sista lade jag till med ett flin på läpparna.
Georg började små fnissa och snart började även Gustav att dra på mungiporna.
"Tror du det eller vet du?" Säger han tillslut.
Sådär fortsatte hela vårt samtal ända tills Tom slängde upp dörren och kom in med en tjej i handen. Carolin tror jag hon hette eller jag antog att det var hon.
"Hej, detta är Carolin, hon ville träffa er." Sa Tom högt och tydligt.
Vi alla stod och stirrade på Carolin först sedan reste jag mig upp och gick fram för att hälsa på henne.
Hon var inte alls som jag hade trott, hon gav mig blickar, blickar som sa 'Jag gillar inte alls dig bara så du vet'
Var det så eller missuppfattade jag allting? Hon kollade upp på Tom som var ungefär ett huvud längre än henne och log oskuldsfullt. Jag själv bara stod och stirrade häpet på henne. Konstigt nog märkte inte Tom alls detta, han bara stod och log mot henne, som om hon var det ända han såg. Jag kände mig genast bortglömd.
Hej då Bill, Hej då?
Sorry om det tog lite tid men jag har helt tappat lusten att skriva:(
Måste bara skriva att jag nog är lite depp på grund av att en tjej dog några dagar sedan. Jag kände henne kanske inte sådär jätte bra men är ändå så jävla depp så förlåt mig.
Ska försöka skriva mer okej okej. MEN KOMMENTERA ANNARS PALLAR JAG INTE SKRIVA FORTSÄTTNING:P.
|
| Kommentarer - (Snittbetyg: 5) |
RowsahKanin - 8 maj 08 - 13:28- Betyg:  |
| o_____________________X |
| knowyouhateme - 26 jan 08 - 23:37 |
| väldigt himla jättebra :D |
| Sassa38 - 21 jan 08 - 09:07- Betyg: |
Den är superbra, gick in för första gången på länge idag och såg att du hade börjat på en ny "jippie"
Men ta den tid du behöver till fortsättningen, du kommer ändå inte bli riktigt nöjd om du tvingar dig själv till å skriva när du inte vill det... |
| M-424 - 20 jan 08 - 18:19- Betyg: |
| Jättebra:D fortsätt nu! <33 |
| woops - 20 jan 08 - 17:46 |
Usch, ;S för det som hänt alltså. :(
Men när det gäller novellen, så var den här delen jättebra :D
Fast någonstans växlade du tempusform, annars var det sjukt otroligt bra ;P <3 |
| Solstorm - 20 jan 08 - 17:14- Betyg: |
| ååh, jättebra! Gillar den här ficen!:) |
| prickigthallon - 20 jan 08 - 16:06- Betyg: |
ÄLSKAR DEN <33
Vem? Någon jag känner, eller dem i kållered eller? Vill du prata om det? </3 |
| Mangasagan - 20 jan 08 - 12:43- Betyg: |
Sjukt bra<3<3<3
Älskar det du skriver<3 |
| BlodRosen - 20 jan 08 - 08:34- Betyg: |
JÄTTE bra!^^
Stackars dig!:( |
| Ciissii - 20 jan 08 - 02:01- Betyg: |
| Jättebra :D fortsätt! |
| Denise - 20 jan 08 - 01:43 |
| fett bra =D, FORTSÄTT SKIIIIVA PLLZZZZZZZZZZ !!!!!!!!!!!!!!!, :):):):):)<3<33<3<3<3<3<3 |
