Mina ögon är tomma för dig [prolog] |
(Eftersom Mitt ljus i mörkret är pausad, börjar jag på en ny (som kommer bli liite enklare att skriva). Alltså, vet inte om det här blir en ff eller inte, men det kommer i alla fall vara fel namn, fel stad, fel utseende. Blir det en sådan är det bara personligheten (så mycket man nu vet) och låtarna som är samma)
Mina ögon är tomma för dig… Jag minns att du alltid sade att du kunde läsa mina känslor i mina ögon. Om du skulle se in i dem nu, skulle du trots allt se känslorna som rasade därinne, som jag försöker hålla hemliga för dig. Känslorna jag känner för dig, som är så olika de du känner för mig. Förakt istället för kärlek, svek istället för trogenhet, lögn istället för sanning… Du misstänker att det är något, jag vet det. Du tittar konstigt på mig som om du undrar varför mina ögon är tomma för dig.
Orden jag vill säga till dig kommer aldrig ut, du hindrar dem, ständigt. Sanningen du ger mig varje dag, och lögnen du får tillbaka. Tre ord, minns att jag fick veta att orden inte var betydelsen, utan hur man sade orden. Nu vet jag hur rätt, och fel, hon hade. För leendet i dina ögon varje gång jag ljuger för dig är äkta, det är inte leendet i mina. För mina ögon är tomma för dig.
Ibland känns det som om du inte märker något, som du tror att lögnen är sann, att leendet i mina ögon är det riktiga, det jag en gång gav dig. Det du en gång såg i mina ögon när du gav mig de tre orden, hör du lögnen i min röst när jag ger dig orden tillbaka? Ser du på mig att jag egentligen inte menar det, att jag faktiskt bara är för svag för att berätta det för dig?
Ja, jag är svag. Jag vill inte såra dig, trots att alla de lyckliga, positiva känslor jag en gång kände för dig är borta, borta med vinden. Jag är trött, jag orkar inte med dina tårar när jag krossar ditt hjärta. Jag är feg, jag vill inte klara mig själv ute i stora världen.
Kära dagbok, det är en fånig början. Som på ett brev till en bok, och hur vettigt känns det? Jag sitter här på ett hotellrum, ett av så många nu de senaste två åren. Snart kommer jag se honom i TV-rutan, han kommer att svara på samma frågor som alltid. Och jag kommer att ge han samma svar som alltid när han kommer hem igen och frågar hur det gick. ”Bra, du var jätteduktig.” Och så en lätt kyss på munnen, som du aldrig känner att den är en lögn, du kommer viska ”jag älskar dig” till mig när vi ligger i sängen sedan och ska sova. Dina ord kommer att vara sanningen, som du ger direkt till mig. Mina ord kommer att vara lögn, som jag sänder in i ditt hjärta. Jag älskar inte dig längre, och mina ögon är nu för alltid tomma för dig.
(Så, vad tycker ni? Det blir en fortsättning, vet bara inte riktigt när :S Whatever, KOMMENTARER!!)
|
| Kommentarer - (Snittbetyg: 4.7) | | Mp3 - 20 jan 08 - 22:40 | | Jättebra :) <3 ska läsa näst nu :) <3 | Mangasagan - 18 jan 08 - 22:27- Betyg:  | | Jättebra:) Ska läsa fortsättning nu:) | wearingblack - 18 jan 08 - 15:38- Betyg:  | det var jättebra skrivet!! det första stycket känns nästan som en dikt, den är så fint beskriven och detaljerad.
fortsätt!! | | Solstorm - 18 jan 08 - 14:54- Betyg: | Åh, jättebra!
såg att du hade lagt upp fortsättningen också, så ska läsa den nu:) |
|
|
|
