Hemligheter, skådespel & lögner, del 5 |
(Shane)
Jag visste inte vart jag skulle ta vägen, men jag lät i alla fall Jojjo vara ifred med sina föräldrar. Det var väl bra att åtminstone någon av oss hade föräldrar? Åh, nej, nu ska jag inte gräva upp gammal skit, tänk på något annat Shane! I ren förvirring råkade jag springa in i Mims som himlade med ögonen när hon såg mig.
”Shane, du får ju se dig för” skrattade hon och jag skrattade generat tillbaka.
”Förlåt, jag är så tankspridd just nu..” svarade jag, och hoppades att inte hon också skulle börja fråga om rakbladsincidenten, men hon höll tyst, vilket gladde mig.
”Ingen fara, alla är vi lite tankspridda ibland” blev hennes svar efter en stund och jag nickade. ”Vart har du gjort av Jojjo?”
”Hon är på rummet med sina föräldrar” sa jag och Mims erbjöd en cigarett. Vi gick ut och satte oss på närmaste bänk och vinden lekte med mitt hår.
”Jaha” sa Mims mellan blossen. ”Ska hon berätta om er?”
”Jag vet faktiskt inte, hon är så rädd för vad hennes far ska tycka och med tanke på hur nära dem står varandra, så vill jag absolut inte vara den ja, felande länken” mumlade jag.
Efter en stunds samtal med Mims, beslöt jag mig för att gå tillbaka till rummet. Jag kunde ju i alla fall göra ett gott intryck på Lars och Mia, även om Jojjo inte berättade om oss. Precis när jag tog tag i dörrhandtaget hörde jag ordet
”Lesbisk” och då slet jag upp dörren och Lars och Mia vände sig om och stirrade på mig. Jag bet mig i läppen och Jojjo sprang in i mina armar. Hon grät och jag försökte hitta ord.
”Jag älskar verkligen eran dotter Sir” var allt jag fick ur mig och jag hatade mig själv för att jag sa Sir, men jag hade växt upp så. Så fort jag tilltalat någon med deras förnamn hade dem slagit mig, och rädslan för att bli slagen fanns alltid där, tätt tätt inpå.
”Åh Jojjo, vad glad jag blir för din skull!” Sa plötsligt Mia och Lars log.
”Jag också! Åh, Shane, välkommen till familjen!” sa de och kramade om mig. Jojjo såg helt stum ut och jag var lika förvånad jag.
På kvällen bjöd de ut mig och Jojjo på mat. Jojjo tackade gladeligen ja till erbjudandet, medan jag mest stod nickande i bakgrunden. Jag var ovan med att vuxna var snälla mot mig, utan att ha en baktanke, så jag var mest bara misstänksam. Jojjos ”komma ut” erkännande och hennes föräldrars accepterande gjorde att hon svävade på moln.
”Åh Shane, jag är så lycklig!” skrattade hon och pussade mig på kinden. Jag önskade jag kunde säga detsamma, men det kunde jag verkligen inte. Självklart var jag lättad över att Jojjo berättat om oss, men inombords var jag inte lycklig, jag kände mig bara tom. Tom och äcklig. Men jag ville inte förstöra Jojjos lycka så jag valde att spela, som jag brukade göra i såna här situationer.
”Jag också” svarade jag och kände hur jag egentligen ville stanna hemma den där kvällen.
(Jojjo)
Lyckan gjorde att jag skuttade fram. Jag höll stolt Shanes hand i min när vi steg in pappas bil. Men jag märkte snabbt att Shane inte alls delade min lycka, trots att hon sagt att hon också var glad förut. Jag smekte lätt hennes kind och mötte hennes blick.
”Är något fel?” viskade jag lågt, för att pappa inte skulle höra.
”Ingenting” svarade Shane och jag bet mig i läppen och tittade ut ur fönstret. Då märkte jag hur Shane kröp närmare mig och jag slog mina armar runt henne. Pappa bara log när han såg oss i backspegeln.
”Se så söta de är Mia” sa han stolt.
När vi kom fram till resturangen ursäktade sig Shane rätt fort, skyllde att hon behövde gå på toa. Vi andra gick och satte oss vid bordet, men desto längre tid det gick, desto oroligare blev jag.
”Johanna, vart är Shane?” frågade Mia efter en lång stund och jag suckade.
”Jag går och letar efter henne” svarade jag och gick till damtoaletterna.
”Shane?” sa jag förvirrat och knackade på första dörren. Personen där inne hostade till och svarade ”Greta” och jag bad så mycket om ursäkt. Efter att ha knackat på varenda dörr och fått andra namn kom jag slutligen fram till den sista dörren. Jag drog ett djupt andetag, och hoppades att Shane var där inne, för mer åtlöje ville jag inte bli.
”Shane?” sa jag lågt och knackade försiktigt på dörren.
”Jojjo?” hulkade hon fram.
”Ja, det är jag Shane, snälla älskling släpp in mig”
Hon släppte efter en stunds tvekan in mig och hon ville först inte möta min blick.
”Älskling, hur mår du egentligen?” Jag satte mig ner på golvet och försökte få henne att svara. Hon snyftade högljutt och jag slog armarna runt henne och försökte lugna ner henne. ”Shane, Shane, se mig i ögonen?” Shane tittade på mig med rödgråtna ögon och jag bet mig i läppen. ”Snälla, kan du inte bara berätta vad som är fel?” Jag vet inte vad jag sa, eller vad jag för fel, men Shane reste sig fort upp och började skrika.
”FATTAR DU INGENTING?! DET ÄR INGENTING SOM ÄR FEL!” Skrek hon och jag reste mig fort upp.
”Klart som fan att något är fel! Shane, försök inte få mig att tro att något annat!”
”Vad vill du höra då?! Vill du att jag ska lipa och berätta om min misslyckade barndom?! Om min uppväxt på barnhem och ungdomsspyk? Om alla fosterföräldrar som slagit och utnyttjat mig?! Va! Vill du att jag ska berätta om alla skolor jag gått på, alla droger, alla sår jag skurit!”
”Shane” sa jag lågt och höll om henne. ”Jag älskar dig ändå” viskade jag i hennes öra och höll om henne hårt.
”Gör... gör du verkligen det?” hulkade hon fram.
”Klart jag gör, du är det bästa som hänt mig” svarade jag och kysste hennes läppar ömt. Jag torkade hennes tårar och log mot henne. ”Ska vi gå ut till pappa och Mia nu, eller vill du åka hem?”
”Vi stannar” svarade hon. ”ikväll är det din kväll” svarade hon och tog min hand. Jag sträckte mig efter lite papper och torkade bort hennes rinnande smink.
”Nej Shane, det är vår kväll” svarade jag och hon log.
Efter en lyckad middag åkte vi tillbaka till skolan. Pappa och Mia sov i skolans ”gästhus” och efter att ha sagt godnatt till dem i ungefär, två timmar, gick jag och Shane till vårt rum. Jag satte mig sakta ner på sängen och gäspade stort när Shane la sitt huvud på min axel.
”Jojjo, har jag sagt hur mycket jag älskar dig?”
”Aw, klart du har” svarade jag och hon kysste mig i nacken.
”Du..” sa hon lågt och suckade. ”Förlåt för att jag skrek på toan förut, men det är så mycket av mitt förflutna som jag skäms över att ha gått igenom och jag har aldrig berättat för någon förut..”
”Det är lugnt Shane, du behöver inte skämmas, inte inför mig i alla fall. Jag älskar dig för den du är, hur hemskt ditt förflutna än är” sa jag och strök undan håret som lagt sig för mina ögon. ”Men svara ärligt Shane.. Allt det där du skrek om på toan, är det sånt du upplevt?” Shane såg mig rätt i ögonen, drog en djup suck och viskade, ett knappt hörbart.
”ja...”
Fortsättning följer :)
|
| Kommentarer - (Snittbetyg: 5) | | sofiiie - 24 jan 08 - 22:50 | Du skriver jättebra, och jätte grippande!
Fortsätt:) | gullunge_92 - 22 jan 08 - 21:12- Betyg:  | Ännu en gång är jag helt fast i en novell av dig:)
Du målar upp en så tydlig bild i de du skriver, underbart.
Fortsättning snart hoppas jag:) | | diktskrivaren_ - 21 jan 08 - 21:13- Betyg: | Grymt bra!
Väntar på fortsättning med spänning:) | | MissJh - 20 jan 08 - 12:52 | Åh, jättebra!
skriv mer :) | | Mangasagan - 17 jan 08 - 17:43- Betyg: | Du skriver så himla underbart<3
Mer tack:)<3 | | AngelOfBlood - 17 jan 08 - 17:27- Betyg: | | Massa massa bra!!! Du är skitbra på att skriva!<3 | | Love_Max - 16 jan 08 - 23:22- Betyg: | åhååh <3
skriv mera :3 | | prickigthallon - 16 jan 08 - 22:32- Betyg: | ÅH <333
Helt underbart ;D
Mera Tack :D | | linsan92 - 16 jan 08 - 20:13- Betyg: | De du skriver flyter på,
de blir aldrig något stopp och man måste tänka
som de ofta kan bli för många.
Duktigt och jätte bra skrivet:) | | NotJoyJustSorrow - 16 jan 08 - 19:54- Betyg: | | Fortfarande skitbra! skriv till mej när nästa kommer:) | | glasbubblan - 16 jan 08 - 18:51- Betyg: | läst dmma delarna nu!!! underbart
skrivet! med kännsla, tankar
dialoger och ja, allt
du får ihop det bra, så det är
lätt att läsa!!!
och en bra och intressant historia!
egen handlng!!
verkligen bra du!! |
|
|
|
