förstår inte. |
Tänk dig världen i grått och vitt, tänk dig solen genomskinlig,
tänk dig blommor och träd färglösa, hur vore det?
vore det bättre eller vore det sämre, för jag vet inte.
för om allting vore likadant skulle ingenting vara fult eller fint.
då vore ingen glad eller ledsen, för jag är trött på tårar.
du får mig att skratta, du får mig att le på riktigt.
men i min ensamhet är jag ensam, allt är precis likadant,
grått, vit, genomskinligt och färglöst.
för tårar av glas krossas mot golvet, men ibland
skratt som ekar över gatorna.
för ska känslorna verkligen gå upp och ner såhär, såhär mycket.
för jag vet inte mycket, bara att jag inte förstår ibland.
// Jessica Kähärä
|
|
|
|
