Vårat kylskåp är inte lika praktiskt överdimonsionerat som Emmys och jag fick hålla på länge för att hitta ost, smör och ett juicepaket som skulle innehålla fläder men som var mest bara äpple. jag bredde sakta, sakta en macka och förbannade tyst den idiot som kommit på att skolan ska börja kvart i nio.
"Fy vad äckligt!" Jag såg förvånat upp på Jonatan som förfärat ser på bröpåsen han håller så långt bort från sig han kan. "Brödet är ju mögligt!" Jag hinner precis tänka att han är löjlig som alltid överreagerar så när jag kommer på att jag just tagit en tugga av min macka. Jag rusar fram till diskbänken och spottar och fräser. Det tar en lång stun innan jag slutar skölja ur munnen med vatten och istället för en underbar ostsmörgås till frukost får jag nöja mig med en tallrik yoghurt, vilket INTE var vad jag ville ha! Jag sitter och petar tjurigt i yoghurten, vi hade inte ens sylt att ha i, när det ringer på dörren. Jag springer fort till hallen för att öppna, jag tar gärna vilken möjlighet som helst för att slippa undan från min yoghurt och Kalles menande blickar. Jag öppnar det oerhört tröga låset, seriöst det är sjukt trögt, om et börjar brinna någon gång när det är låst kommer vi brinna inne, och öppnar dörren. Utanför står Emmy! Han ler lika självsäkert som vanligt och skrattar till lite åt min förvånade min.
"Hej sötnöten, tänkte att du kanske vill ha skjuts?" Jag bara gapar och Kalle kommer ut i hallen. Jag inser plötsligt att jag inte har något mer på mig än mina yoghurtfläckiga pyjamasbyxor och blir väldig generad. Jag bör kanske tillägga att de är rosa med nallar på! Jag använder dem i protest mot att små flickor lär sig att rosa är fint och små pojkar lär sig att blått är fint och växer upp till inskränkta vuxna som inte längre kan välja själva. Dessvärre kan ju inte Emmy veta det så han måste tycka att jag ser löjlig ut!
"Du kör väl inte?!" kalle ser misstänksamt på Emmy och jag blängar irriterat på honom. Varför ska han alltid vara så påträngande och pinsam?! Kan han inte bara låta mig vara ifred?! Men Emmy ler bara lugnt mot honom.
"Nej då, jag har chafför." Jag bara gapar och Kalle ser för ovanlighetens skull chockad ut. Han nickar långsamt oh går ut ur rummet igen. Emmy nyper i mina pyjamasbyxor och säger:
"Vilka söta byxor du har på dig då! Jag blir lätt röd om kinderna och börjar förklara med tyst röst. Emmy skrattar och drar mig intill sig.
"Jag menade det faktiskt, de passar dig.. Du borde bara använda rosa kläder jämt.." Viskar han i mitt öra och stryker mig som vanligt över kinden. Jag stå är tätt intill honom och njuter av hans armar kring mig men sedan hör jag Kalle komma tillbaka och drar mig kvickt ur hans grepp. Han ser lite förvånad ut men jag ser också förstående i hans ögon. Undrar varför?
"Jaha, ska du åka med Emanuel så måste du göra dig iordning nu! OCH äta upp din yoghurt innan du åker!" Tillägger han strängt när jag skyndar iväg och jag överväger starkt att slå honom i huvudet i med en stekpanna. Istället häller jag surt i mig min äckliga yoghurt och går för att byta om. Emmy följer smått leendes efter. Jag tar fram en rosa t-shirt, ett par för stora jeans me hål på höften och spets längst ner på ena benet, en armsak i rosa med några olika band på, och ett hårband i rosa med en blomma på.
"Du måste dricka något också gubben!" Ropar mamma från köket. Jag suckar ljudligt och ser generat på Emmy.
"wow, tjatig familj du har.." Han skrattar lite och jag skrattar också, generat. "Men om det är så viktigt att du äter ordentligt så får jag väl mata dig helt enkelt." Han blinkar åt mig och ser sig omkring i mitt rum. Först nu kommer jag på att han är ju i mitt rum! I mitt råtthål till rum i vårat fula lilla skit hus! Vad tänker han nu? Kan han verkligen vilja vara med mig när han sett vilken klass min familj har. Det vill säga typ noll! Jag börjar plocka ihop en del av alla miljoner saker som ligger i högar på golvet. Visst jag och Emmy har något på gång men jag har en stark känsla av att han är, typen som inte stannar hos en hur länge som helst, man måste anstränga sig för att behålla honom.
"Snälla rara lilla sötnöt, jag kan leva med att det är lite stökigt. SÅ snobbig är jag inte än!" Jag ser på honom och ler lite dumt.
"Jag tycker om dig trots att det ligger kallingar på golvet!" Han försöker dra mig till sig men jag rusar fram och gömmer undan dem under sängen. Emmy skrattar och kramar om mig bakifrån, eftersom att jag står på alla fyra och skjuter in kallingar under sängen, blir det lite konstigt, men jag tänker inte klaga..
Efter att ha väjt undan från min kära mor och min kära brors fortsatta omsorger flyr vi ut till Emmys överdrivet välpolerade bil som bokstavligt talat skriker ut pengar, även om man som jag inte har den blekaste vad gäller bilmärken. Vi satte oss i baksätet och jag förklarade att anledningen till att min bror fortfarande säger åt mig att äta frukost trots att jag är 17 år gammal är att han desperat försöker ersätta vår pappa. Jag vet inte varför men plötsligt så berättar jag bara allt. Om att pappa stack och att båda mamma och framförallt Kalle var väldigt, överbeskyddande sedan dess, ska alltid finnas till hands och alltid se till så att vi andra som man ska. Det får inte finnas någon risk att vi kommer till skada. Mamma har begripit att barn växer upp, men det har inte Kalle och därför behandlar han oss fortfarande som barn, och vi älskar honom för mycket för att säga ifrån. För vi vet att det är hans sätt att hantera att pappa lämnat oss.. jg känner att jag blivit tårögd och torkar generat bort tårarna. Men Emmy tar mig i famnen och stryker mig sakta över håret.
"Det är okej.. Min storebror har inte fattat att jag blivit stor heller, och han hanterar inte ens att vår pappa försvunnit!" Jag skrattar till, men det låter mest som att jag andats in för hastigt eler något eftersom att tårarna rinner i strida strömmar nu. "Jag tror helt enkelt att det är så storebröder är, men det är inte så illa tycker jag.. Men blir det för jobbgt kan du ju alltid sova hos mig!" Han petar mig retfullt i sidan och jag piper till. Resten av vägen till skolan sitter vi så och när vi kommer fram känns allt mycket bättre igen. Han har en tendens att få saker att kännas bättre, min Emmy.
|
| Kommentarer - (Snittbetyg: 5) |
| RedTears - 24 jan 08 - 16:13 |
| Iiih vad söta dom är (a) Som dom andra också skrev, när Emmy krama Max bakifrån x) Haha vad jag garva:D Måste läsa nästa nu:D |
TakeMeAway - 16 jan 08 - 19:38- Betyg:  |
klockrent , som vanligt ! =)
är som beroende =)
var snäll å mejla mig igen när nästa del är ute ! :D |
| Mp3 - 16 jan 08 - 18:40 |
Så sjukt bra :) Jag gillar verkligen denna novell :D 3<3<3
Hhaha ^^ jag hller med SUiCiDEPiLLS, när Émmy´kramade honom är bäst x'D hhaha ^^ myckt bra. fortsättning snart ? (A) :) <3<3 |
| TrasigFlikka - 15 jan 08 - 17:27 |
mahah, dem är så söta. :)
Mer tack,
och meddela mig gärna när det finns ^^ |
| SUiCiDEPiLLS - 15 jan 08 - 17:12- Betyg: |
| Hah xD Jag missuppfattar typ, allt (A)Men det är iaf jätte bra ^^' Jah O.o' Den biten där 'Emmy' kramade honom bakifrån, är bäst xD |
| ProstheticHead - 15 jan 08 - 12:15- Betyg: |
| Världsbäst ju! Jag älskar den delen Emmy kramar honom när han står på alla fyra xD |
| Solstorm - 15 jan 08 - 09:25- Betyg: |
yaay:D shit vad glad jag blev när jag såg att du lagt in en ny del^^ <3
lika bra som alltid, älskar den här novellen<3333
hoppas fortsättning kommer snart!<3 |
| Problemoja - 14 jan 08 - 23:17- Betyg: |
| skit bra! man blir helt inne i den xD |
| AFireInside - 14 jan 08 - 23:12- Betyg: |
jag har typ suttit och väntat på att du skulle lägga in en ny del.
blev typ helt galen när det stog att du hade det xD
skitbra iaf ;) <3 |
| prickigthallon - 14 jan 08 - 22:50- Betyg: |
GAAAAAAH! Blir helt überglad när jag ser attdu har lagt in mera :)
Ännu mer skulle inte sitta fel, men stressa inte upp dig, jag kan vänta <3 |
| Selleberg - 14 jan 08 - 22:19 |
| Underbaaaaaart:) Fortsätt |
