Dikta.se
kärleksdikter Kärlek dikter om barn Barn dikter om sorg Sorg senaste poesi Senaste senast kommenterade Senast kommenterade
dikter om vänskap Vänskap Rolig poesi Humor övrig poesi Övrigt noveller Noveller slumpa Slumpa fram ett verk

Noveller

egosexuell @ del tre

Del tre @ Förlåt räcker inte alltid till

*. Lisette
Jag ser på Sebastian medan han krånglar på sig en vit/röd t-shirt med abstrakt mönster. T-shirten glider lätt på och drar sig längst den vältränade magen jag några minuter sedan vilat huvudet och tankarna på.
”Hur känns det? ” frågar han lugnt och sätter sig bredvid mig på sängkanten.
Jag känner en hand längst ryggen som sakta gör cirklande rörelser.
” Det känns okej…” mumlar jag och känner skuldkänslor komma som en tung våg över mitt bröst.
” Jag ser att allt inte är okej, berätta ? ”
” Det är bara det… Jag är lika dålig som Jonathan nu ! ”
” Det är du inte Lisette, och det borde du veta! ”
” Stoppa mig om jag har fel. Jag ligger med min äldre kompis för sexets skull, Jag är minderårig som har sex och jag delar inga kärleksfulla känslor med dig direkt? Och jag tyckte Jonathan var en idiot som har en KK”
” Jag är bara 2 år äldre och det finns inte många ungdomar som tänker på den där dumma lagen. ”
” Känslo delen då? ” muttrar jag och slänger mig bak på sängen.
Slängandet har blivit lite av en vana i närheten av en säng.
” Jag vet att du inte bara kan ligga med en kille för du sa att du måste älska han, eller i alla fall känna något och jag kände i dina kyssar att jag inte bara var vem som helst…”
Jag hör på Sebastian att hans röst börjar darra som om han är rädd för mitt svar.
” Du kommer aldrig bara vara Vem Som Helst Sebastian, du kommer vara en av mina bästa killkompisar, men mer tror jag inte att jag känner för dig. ”
Min röst låter svag eftersom jag ligger ner och Sebastians ögon som sorgset ser på mig får det att göra ont. Har Sebastian haft känslor för mig? Och har han fortfarande? Jag kan inte förneka att jag känner det där extra när Sebastian ler mot mig.
” Lisette, Snälla, se mig i ögonen och säg att du inte känner något för mig” mumlar han och jag ser hans ögon blänka av sorg och besvikelse.
Smärtan gör ont i mig och jag förställer mig tanken att Sebastian går ut från mitt rum för att lämna mig ensam och att aldrig få höra hans röst, höra hans tårar eller hans stumma andetag igen. Men fantasin om att kyssa han igen, hålla han i handen och få höra att han älskar mig känns skrämmande och rent orealistiskt.
“J-j-ag vet inte…”
Mer hinner jag inte säga förrän jag ser Sebastians rygg gå ut genom dörren.


*. Jonathan
Jag slänger dörren med en smäll och går direkt in i vardagsrummet. Utan att vara förvånad över ensamheten i huset, lägger jag mig bekvämt i soffan och sätter på tv:n med ett tryck.
Bläddrandes från kanal till kanal försöker jag trycka bort och förvränga bilden av Lisette. Och det mest korkade är att jag har inte ens sett henne på bild. Men jag kan föreställa mig en helt normal tjej. Undra om hon är blond? Eller om hon har färgat mörkbrunt som Cassie ?
Jag drar en tung suck och nästan skriker rakt ut. Hon lämnar mig inte för en sekund! Jag reser mig upp och stampar mig fram till datorn som står parkerad i mitt rum. Jag har fått nog av skuldkänslan som följer mig som en jävla skugga.

*. Lisette
Med en låst dörr mellan hallen och min säng, hör jag pappa sluddra på orden och mamma skratta hysteriskt. Som precis vilken vanligt lördag som helst när dom vart på fest eller liknande. För att dölja tårarna som börjar rinna utan anledning drar jag upp täcket nedanför ögonen och känner att lukten av Sebastian fortfarande finns kvar. Plötsligt hör jag hur en välbekant ljud av mobilen ekar genom rummet, och jag stiger långsamt upp för att leta upp källan till det irriterande ljudet. Jag går fram till skrivbordet och börjar rota bland högar av papper och under senaste renskrivningen av svenska arbetet hittar jag den högteknologiska mobilen som tydligen var det senaste ute på marknaden. Inte för att det bryr mig ett skit, läste det i aftonbladet för några dagar sedan.
Jag fumlar runt med den fåniga touch skärmen och hittar till slut till min inkorg.
; Kolla mejlen… ; Mottaget 00:17 13/1 av Sebastian

Halvt orolig över vad som väntar, sätter jag på datorn och sätter mig för att hoppas på en snabb uppstart.


*. Jonathan
Fingrarna glider fram och tillbaka över tangentbordet och tankarna verkar bara snurra runt.
Jag kan inte tänka och jag kan inte göra något, allt verkar bara stå stilla. Jag ser på den vita musmattan hur jag skrivit in “ Jag kommer aldrig hata dig för den du är, men just nu hatar jag den du försöker vara…” Det var det hon sa till mig första gången vi bråkade. Allt krångel fram och tillbaka har tagit på nerverna och det gör det svårare att vilja bli sams med henne. Men när hon verkligen förstår hur jag tänker och det känns som att hon träffat mig och som jag känner henne, finns det inget som kan stoppa mig från att sätta fingrarna på tangenterna och skriva allt jag tänker. Men nu står allt stilla… Jag tar ett djupt andetag och börjar skriva allt som faller mig i tanken och det är verkligen med besvär jag får fram mina fingertryckningar till ord.

*. Lisette
Mejlet, märkt med mitt namn och ett krossat hjärta får det att göra mer ont i mig. Och när jag ser Jonathans gamla mejl under börjar tårarna nästan rinna igen. Klumpen i halsen över vad som egentligen hänt börjar sakta passera mitt minne. Jävla same… Sebastian… Oskulden… Hans rygg passera dörrkarmen… Allt vill jag bara glömma. Jag trycker upp mejlet och musik börjar höras ut från högtalarna. Jag känner genas´t igen låten och börjar placera den som Bon Jovi - This ain’t a love song.

; It made me so mad 'cause I wanted it bad for us baby
And now it's so sad that whatever we had
Ain't worth saving oh oh oh

If the love that I've got for you is gone
If the river I've cried ain't that long
Then I'm wrong yes I'm wrong
This ain't a love song

If the pain that I'm feeling so strong
Is the reason that I'm holding on
Then I'm wrong yeah I'm wrong
This ain't a love song;

Tårarna börjar rinna som floder ner för kinderna och verkar aldrig ha ett slut. Jag kryssar bort låten och går bakåt till inkorgen. Jag böjer mig ner över skrivbordet och låter bara tårarna forsa. Plötsligt hör jag ett välbekant ljud och böjer upp huvudet. Ett mejl från Jonathan blinkar som nytt meddelande och jag trycker långsamt upp det.

# Förlåt, jag e beroende att göra folk till lags. jag känner inte ens dig du kanske e jätteful eller cp eller jättehet men ändå försöker jag visa dig vem jag är, jag e ledsen… Jag kan inte gottgöra för dom ord jag sagt eller för allt fel jag gjort i mitt liv, men jag är beredd på att förändras. Därför har jag pratat med mina föräldrar och du får komma och bo hos oss en vecka om du vill… Förlåt för allt… #

Jag stirrar chockat på bokstäverna som tillsammans bildar chockerande ord framför mig. Jag vet inte vad jag ska göra eller svara så kag stänger ner hela datorsystemet. Jag känner mig som en levande zombie och kan bara stirra rakt ut i luften efter hans ursäkt. Den enda vettiga tanke jag kan komma på är att sova, glömma och vakna som inget har hänt.


*. Jonathan
Jag vaknar med tröghet i kroppen och den enda anledningen att jag släpar mig ur sängen ens, är att jag väntar fortfarande på svar från Lisette. Datorn är kvarlämnad på ON knappen så hela inkorgen fyller ut datorskärmen.
Till min glädje står Lisettes namn högst upp och ett nytt mejl.

# Blev smått chockad över dina bekännelser men men… Jag har pratat med mina föräldrar i natt och jag får komma. Jag vill att du ska veta att jag tvekade, för Jonathan, jag får aldrig ett grepp om dig jag vet inte när din sanning verkligen är sanning. Så när jag låg i min säng tänkte jag på hur det skulle vara att ha dig liggandes bredvid mig eller bara i samma rum. Jag tror det skulle kännas underbart men jag är inte säker. Så jag passade på fråga mina föräldrar i deras fylla från en 50- års fest och dom beslutade det åt mig. Jag kommer…#

bra ? dåligt ? : )
Kommentera gärna detta verk!
Sätt ett sifferomdöme på verket: (Detta är frivilligt)

Kommentarer - (Snittbetyg: 5)
Mydecember - 26 mar 08 - 20:11- Betyg:
du är verkligen duktig hannah <3
honsomintesyns - 17 feb 08 - 11:43- Betyg:
as bra, måste läsa vidare innan jag dör. as spännande .
Mp3 - 16 jan 08 - 23:31
Riktigt ritkgit bra. ÄLSKA!!
Shelthea - 16 jan 08 - 12:44
:)
sixfeetoff - 14 jan 08 - 18:37
haha tack för alla kommentarer, ni e grymt snälla (y) :) fortsättning så fort jag hinner, vilket jag tror blir ikväll :D tack åter igen för kommentarerna, jag kan säga att varenda kommentar får mig att vilja skriva lite till :]

*.Hannah <3
NotSoGood - 13 jan 08 - 16:44- Betyg:
Fyfan vad bra!
prickigthallon - 13 jan 08 - 16:21- Betyg:
Alltså seriöst! Nu måste du faktiskt skynda dig, skriva som en besatt och maila till mig när du är färdig! Jag döööör här.
Du skriver så himla bra :)
Och jag måste lära mig att inte börja varje kommentar med orden Alltså, eller seriöst (eller i ditt fall båda ^^')
xD
Kram :D
tjoh - 13 jan 08 - 15:33- Betyg:
shit vad bra :D ÄLSKAR DET HÄR :D du skriver som en gud, i promise :)
helt jättespännande. mer nu, hör du vad jag säger :D !
LostDevil - 13 jan 08 - 15:11- Betyg:
Jätte bra skrivet (: Verkligen!!
"bra ? dåligt ? : ) " Människa äru inte klok ? Såklart den är bra,!!(:
Mig gillar den hära massor (: Meer nu ffs :)
MissJh - 13 jan 08 - 15:03
skitbra,
fortsätt :)
Rosapapper - 13 jan 08 - 14:08- Betyg:
Den är jättebra :D Fortsätt :D
Selleberg - 13 jan 08 - 11:47- Betyg:
Jättebra, fortsätt:)

Skriven av
sixfeetoff
13 jan 08 - 11:21
(Har blivit läst 213 ggr.)
Visa profil
Kommentera detta verk

Anmäl detta verk


Beskrivande ord