Malin,den onda drömmen... |
In i drömen hörde hon ett skrik,hon vakna med et ryck och
märkte att det var hon själv som skrek, det var en av de
drömar som hon var så rädd för men hon viste inte vad det
var i drömmen hon var rädd för.
Sakta satte hon ner föterna på golvet, hon var fortfarande
skad efter drömen,hon gick fram till fönstret,det var den mörk
grå himel som möte henne, i den stora kläd högen som låg på
golvet rotde hon fram några kläder, borstade snabbt igenom håret
och skyndade sig sen ut.
Från den mörka himelen börjde några regndroppar komma sen blev
de bara flrea,hon sprang fram till den stora eken där de skulle
mötas, hon kände hur dropparna började leta sig in genom kläderna,
på ryggen rann en droppe och hon rös till.
Det var härligt att sitta undre trädet och höra hur regnet smatrade
mot bladen.
-Malin! hörde hon hans välbekanta röst roppa.Hon rest sig upp och
sprang fram till honom.
-Hej sa hon.
-Hej gumman,har du väntat lände? frpgede han
-Ett litet tag.
Du jag tror inte ja vill vara ute i dag,skrattade hon.
-Nää inte jag heller,log han.
-Kan vi inte gå hem till dej,föreslog hon.
Hans blick blev mörk.
-Det vet du att jag inte vill,sa han.
För en gång skulle vågade hon fråga:
-Varför vill du aldig att jag ska få komma hem till dej?
Någonting svakade i hans bick men det försvan fort.
-Jag vill ju ha min lila duva för mej själv log han.
"Jaså jag jag duva nu också tänkte hon beskt,Förut va jag hans
lila skatt och minan dess va jag han lila kanin och nu är jag duva"
Men hon log bara och sa okej.
-Men vi kanske kan gå in till stan, föreslog hon.
Ja det gick han med på.
Medans det började gå in till stan sa han
-Du ser hängig ut ar det hänt något?
-Nja,sa hon.
-Brätta.
-Det är bara att jag har drömmar som jag är rädd för,och jag vet
inte vad det är i dem som jag är rädd för, jag vaknar med att jag
skriker.
Han kollade osäkert på henne.
-Har du gått till någon doktor eller nått?
-Ja sa hon, han sade att jag kanske har upp levt något som jag
vill förtränga, men jag har ingen aning,sa hon och ruckte på axlarna.
Hon kollade på honom, han såg rädd ut eller något,som han var
rädd att hon skulle komma på vad det var,nästan som han var
orsaken till de onda drömmarna,men det förvans snabbt när han
märkte att hon kolla på honom.
-Det måste vi ju reda upp,sade han och log lite sklävde.
|
| Kommentarer - (Snittbetyg: 5) | elle_josse - 10 mar 06 - 04:21- Betyg:  | | jätte spännande !! :D längtar till fortsättningen !! | | Belsebub - 8 mar 06 - 03:33- Betyg: | | mystiskt och spännande :D | | vattendroppe - 11 feb 06 - 20:53 | hehe tacka ja jag har tänkta tt det ska bli en fortsättning
men det kanske kommer dröja ett tag för jag ska åka bort :) | | Nattis_ - 11 feb 06 - 20:42- Betyg: | | fan blir det fortsättnig? det e ju spännande nu :D |
|
|
|
