SERENDIPITY del 9 & 10 |
Det blev fredag kväll, och dags att gå ut. Det skulle bli rolig, men samtidigt.. ja, inte läskigt, men nästan.
Jag tog bussen till puben där vi skulle träffas, och som moraliskt stöd tog jag med mig Sara. Jag hoppades att hon inte skulle förstå, jag hade nämligen sagt att vi skullr gå ut och ha roligt.
Vi hade hållit på nästan hela eftermiddagen att välja kläder. Jag hade valt något ganska enkelt så det inte skulle misstolkas. Medan Sara tog något mer vågat, eftersom hon var på jakt efter en pojkvän.
Jag hoppades att allt skulle gå bra, och att jag skulle reda ut "problemen" med Noah. Ja, helt enkelt att allt skulle ordna sig. Vi tog som sagt var bussen till puben där vi skull träffas, och vi var väldigt "upphetsade"!
När vi satt på bussen var den en kille jag tyckte att jag hade sett någonstans, men det kunde bara inte koppla. Killen pratade med Sara, men efter ett tag kom Sara tillbaka, och jag trodde att hon typ blivit dumpad eller nåt. Men hon kom fram till mig, och sa: "Den där killen vill prata med dig, och vill att du går och sätter dig bredvid honom. Och jag lovar att han är helt ofarlig."
Jag tänkte ungefär i fem sekunder på alternativen som fanns, men kom fram till att gå dit och prata med honom gjorde väl inget, eller? Så jag gick och satte mig bredvid honom, han började prata på en gång. Kom med frågor som "Kommer du ihåg mig?", såklart svarade jag, eftersom jag kom ihåg honom, men kunde ju inte riktigt koppla....
del 10:
Jag började att komma ihåg killen mer och mer när vi började prata.
- Vilken basgrupp gick du i? frågade killen mig.
- Q, svarade jag. Vilken basgrupp gick du i? frågade jag. Men plötsligt ville jag istället fråga vad han heter, men det var försent.
- Jag gick i W, nu kanske du börjar komma ihåg mig bättre? frågade han med ett leende.
Jag tittade bort mot Sara, och hon hon vinkade mot mig.
- Ja, kanske heter du Anton, eller Johan? frågade jag honom.
- Ja, sa han med ett skratt. För att göra det lite svårare för dig, så tänker jag inte svara på den frågan. Men du kommer nog att få reda på det, förr eller senare, sa han. För vi ska nämligen till samma ställe.
- Ok, men inte för att vara elak nu, men jag tycker att du är mer lik Anton, än Johan. Men tänk om du är Johan, gud vad jag har gjort bort mig då, sa jag och rodnade. Han log och jag kände plötsligt ganska säker på att killen framför mig var Anton.
Plötsligt var vi framme vid Puben, och vi gick ur bussen. När jag var på väg ur bussen, såg jag Noah i fönstret och tänkte "Tänk om jag börjar bli kär i den här killen, som jag inte ens vet vad han heter? Nej, skärp dig nu, Desirée." Vi gick in och satte oss, jag och alla andra: Noahs kompisar, Sara och killen jag inte visste vad han hette beställde dricka, sen hoppade Noah till mig istället. Jag såg hur killen från bussen tittade på mig och tänkte "Hallå, stopp! Min tjej!"
kommentera gärna, för nu kmr det bara att bli bättre och bättre kapitel/delar!! (Y)
|
| Kommentarer - (Snittbetyg: 5) | Horse_Power - 2 maj 08 - 19:28- Betyg:  | | Braaaaaaa :) | | Sivert - 4 jan 08 - 23:59- Betyg: | Som sagt. man blir uppslukad. Sorligt att den snart är slut, men jag får njuta så länge det varar :D
Det är nämligen så att jag väldigt gärna vill att du skickar denna novell till mig ( msn ) . Om du nu gör det så skulle jag uppskatta det på hög grad !
Tack för att du skriver och jag kan läsa ! <3
Du behöver inte fråga om jag vill läsa nästa del ! : SÅKLART JAG VILL ! och du vet att jag kommenterar .
Pusspuss , älskar dig gumsan <333 |
|
|
|
