Dikta.se
kärleksdikter Kärlek dikter om barn Barn dikter om sorg Sorg senaste poesi Senaste senast kommenterade Senast kommenterade
dikter om vänskap Vänskap Rolig poesi Humor övrig poesi Övrigt noveller Noveller slumpa Slumpa fram ett verk

Noveller

9: Erinner dich, an dich und mich (TH FF)

NINE - Hey, I hate you too

[Chantelle]
Jag kände att jag inte borde störa Simon igen, så jag började håglöst gå längs gatorna, tills jag fann mig gå på en buss. Utan att bry mig om vart bussen åkte, fortsatte jag titta ut genom fönstret, utan att egentligen inte se människorna där utanför. När bussen stannade för fjärde gången, insåg jag att jag var i närheten av parken som Simon visat mig. Eftersom jag kände igen mig klev jag av, och började sedan gå i riktning mot parken. Irriterat på sorlet från människorna omkring, satte jag öronsnäckorna i öronen och letade fram en bra låt på mp3n. Medvetet valde jag en av de få som inte var någon av Tokio Hotels låtar. Det skulle ha känts för konstigt att lyssna på dem nu - jag menar, jag hade ju tappat byxorna precis framför dem! De hade säkert redan glömt bort händelsen, eller så skrattade de fortfarande.
Låten tog slut, men jag var så borta i tankarna att jag knappt märkte att Schrei började klinga i öronen, och märker man inte det lär man ju vara ganska frånvarande…
Jag satte mig i kanten av parken, lutad mot ett träd. När det gick in för mig att Schrei spelades brydde jag mig inte om att byta låt, utan började sjunga med, eftersom ingen var i närheten.
Medan jag sjöng tittade jag förskräckt på en nagel som var lite flikig i kanten. Jag är medveten om att det låter väldigt bitchigt, men det är bara när det gäller mina händer som jag kopplar på den sidan. Händer, händer, händer - viktigt, viktigt, viktigt.
När jag sjöng på slutet av refrängen av Durch den Monsun, stördes jag av en röst som lät som om den kom långt ifrån.

[Bill]
Då jag fick syn på en tjej, som på något sätt såg bekant ut, reste jag mig upp och gick sakta bort mot trädet där hon lutade sig. När jag kom närmre såg jag att hennes läppar rörde sig, samtidigt som hon verkade studera sina naglar. Jag stannade någon meter ifrån henne, stirrade bara på hennes smala fingrar, och lyssnade förvånat på när hon sjöng.

”ich warte schon ne Ewigkeit
endlich ist es jetzt soweit
da draußen ziehen die schwarzen Wolken auf

Ich muss durch den Monsun
Hinter die Welt
Ans Ende der Zeit bis kein Regen mehr fällt
Gegen den Sturm am Abgrund entlang
und wenn ich nicht mehr…”


”Du sjunger bra”, sa jag, utan att tänka på att hon antagligen inte hörde.
Hon slutade tvärt sjunga, vände huvudet uppåt och drog bestört ur öronsnäckan när hon såg mitt ansikte. Då de gröna ögonen mötte mina såg jag att det var hon som varit i parken med de andra ungdomarna. Hon hade varit den med den blonda pojkvännen.
Först trodde jag att tjejen skulle börja skrika, och jag kom på att det kanske inte varit så smart att gå bort till henne, men hon stirrade bara på mig. Sedan började hon kläcka ur sig något som lät som svordomar - fast på antarktiska eller nåt.
”Va?” sa jag och höjde ena ögonbrynet, för hon kunde väl inte på allvar tro att jag skulle förstå antarktiska?
”Sorry”, sa hon nu, i nästan normal ton. ”I just… what did you say?”
”You sing good”, sa jag och kände mig lite dum som tagit det för givet att hon pratade tyska.
”Wait, wait”, mumlade hon. ”I have to breath, you´re freaking my out. Are you trying to embarrass me to death or something?” Hon tittade förskräckt på mig och jag tittade lika förvirrat tillbaka. ”Let’s pretend I didn’t say that”, sa hon direkt.
Precis då kom Tom upp vid min sida. Det första han gjorde när han såg tjejen var att börja asgarva, vilket gjorde att hon ilsket reste sig och åter sade något på antarktiska.
”Tom, din idiot, sluta”, väste jag.
”Shit, förlåt”, frustade Tom, som sjunkit ned på knä av skratt. ”Men det var du som tappade byxorna - eller hur?!”
Trots att vi nog var de oförskämdaste tvillingarna i världen just då, kunde jag inte heller hålla inne skrattet, när jag förstod att det var hon, bara i acceptablare klädsel. Tjejen vände sig om för att gå, och jag förstår henne - vi var verkligen taskiga. Ändå kunde jag inte sluta skratta, jag behövde bara titta på Tom för att brista ut i skratt igen. Han såg ju så rolig ut där han satt på knä och skakade av skratt.
Tjejen stegade ilsket därifrån, och inte förrän då kom jag underfund med vad vi gjorde egentligen - skrattade ut någon som mycket väl kunde vara ett fan!
”You, wait!” ropade och jag sprang ikapp henne.
”Please, leave me alone”, sa hon när jag grep tag i hennes arm.
Jag hade väntat mig att se ett par tårfyllda ögon och hajade nästan till när jag såg att hennes ögon inte var ledsna - utan nästan hatiska.
”I’m sorry, really! Forgive me, I didn’t… My brother… I…”
”I don’t understand much german, but I can when I try, so when I realize that even you recognised me…”
”I’m really sorry”, fortsatte jag ursäkta mig. ”You must think I’m an idiot, right?”
”Yes”, sa hon, nu med ett litet leende på läpparna. ”But it ain’t a surprise, I thought the same before.”
"But I thought..."
”Don’t think so much”, avbröt hon. ”Learn to talk english instead, you pronounce the words totally wrong.”
Jag stirrade på hennes ryggtavla när hon lämnade parken. Plötsligt kände jag Toms hand på axeln. Han kämpade fortfarande för att sluta garva, det hördes på hans halvkvävda läten.
”Det där var kul”, fnissade han. ”Du skulle ha sett din min när hon sa att du hade dåligt uttal. Fast det är sant förstås.”
Jag gav honom bara en sur blick och drog med honom tillbaks till Georg och Gustav. Jag hade lite dåligt samvete när jag tittade över axeln och såg den brunhåriga tjejen skynda iväg.

[Chantelle]
Jävla helvetes jävlar, jävla idioter! Hade det varit så jävla kul att se mig tappa Simons jävla byxor?
Nu visste jag i alla fall att min teori stämde. Musiken var bra, tvillingarna var falska och elaka och jobbiga och allt sånt där. Trots elchocken och elvispshändelsen, som måste ha skapat deras lustiga frisyrer, såg de väl ganska bra ut… Men det hade ju inte med saken att göra - man borde inte döma personer efter utsidan - eller för byxtapparincidenser heller.
När bussen till slut kom klev jag snabbt på och satte mig vid en av de få platserna. Under resan funderade jag vilket som skulle vara effektivast: att låsa in Kaulitztvillingarna i en svinstia eller klippa av dem allt hår… Måste säga att det andra alternativet var väldigt frestande.

Jag stod utanför dörren till trapphuset och visste inte om jag skulle gå in eller inte. Det började bli ganska kallt med bara T-shiiten nu, men jag ville absolut inte gå in till Else och mamma. Jag skrattade tyst för mig själv, vände sedan och gick utan något riktmål. Hamnade på ett café efter någon halvtimme i alla fall. Hittade förvånat en femtiolapp i jeansfickan och satt snart och mumsade i mig en kladdkaka. Tyckte faktiskt att jag var värd det, för jag hade stått ut med oändligt mycket den här dagen.
Om jag bara inte hade gått till Simon i går natt hade säkert inget av det hänt! Jag hade i alla fall inte behövt tappa byxorna framför Tokio Hotel och dessutom inte blivit totalt utskrattad av två av bandmedlemmarna, varav den ena hört mig sjunga också! Seriöst, jag var väl inte självisk om jag tyckte att det var en stor bedrift av mig att inte tappa förståndet helt?

Ich bin medveten om att det här var en väldigt konstig del - den kändes helt knäpp och vart nog den hittils dåligaste ;S Så, var snälla och förlåt mig, men kommentera gärna ändå (;
Tschüs alles (; <3
Kommentera gärna detta verk!
Sätt ett sifferomdöme på verket: (Detta är frivilligt)

Kommentarer - (Snittbetyg: 4.9)
sandruskapuska - 1 jun 08 - 22:14- Betyg:
Hhaabästa delen ever <3<3<3
woops - 6 jan 08 - 21:00
lillolisen: haha, fast för att du ska börja asgarva krävs väl inte mycket? x'D TACK <3
M-424: TACK <3
Mp3: Flumming is life x) Mohaha, kommer säkert aldrig komma på något roligt mer bara för det >.< Typ bara misslyckat alltihop. Och TACK <3
Mp3 - 5 jan 08 - 21:00- Betyg:
PAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHA x'D men alltså, elchock und elvisp grejs, jag tror jag dör x'D Så sjukt roligt XD PAHAHAH ^^ (okej, förlåt för överflumm . xD)

haha få e, jag skulle ju komma på kritik till denna del. tänka. .hm jo du kanske ska tänka på att. .. ehm.. inte skriva så sjukt roliga saker att jag knappt kan läsa för att jag får tårar . xD (det enda som jag kom på xD ) haha ^¨ men seiöst, det får du inte ändra på xD hahah ^^ men grymt bra iaf :9 ska läsa nästa del nu :) <3<3<3
M-424 - 5 jan 08 - 15:24- Betyg:
Haha elchocken som fixa deras frisyrer? hahaha *asg* :D Vill läsa mer snart!! Och den var långt ifrån konstig! ;) <33
lillolisen - 4 jan 08 - 18:14- Betyg:
HAHAHAAHAHAHAHAHAHA!!!den var ju helskoj!jag började asgarva!!!
xDDen var inte alls sämst!!!!:(
woops - 4 jan 08 - 16:57
Mangasagan: TACK <3 *lättad*
eken102: Haha, jag är inte alltid segast alltså >.< TACK <3
mikaelaystrom: Hon ska inte alls komma överens med Bill, för han är min xD Haha, TACK <3
Solstorm: TACK <3 *andas ut´*
emmaXD: TACK <3
Sirius: TACK <3
emmaXD - 4 jan 08 - 15:00- Betyg:
Braaaaaaaaaa :D
Solstorm - 4 jan 08 - 13:38- Betyg:
vadå konstig`?? :O
den är ju hur bra som helst!! :D <33333 ÄLSKA<33
Und vill ha fortsääättning nu! :D:D:D
mikaelanystrom - 4 jan 08 - 12:22- Betyg:
Vad konstig:O
Den är gryymt underbar!^_^
Men tycker hon ska komma överens med Bill (A) hahah:D!
Lääääängtar tills nästa del, så se till att skriva den fort;)
eken102 - 4 jan 08 - 12:03- Betyg:
deet är jättebraaa!! satt och väntade på nästa del.... och så kom den!!!! de e asbra <33
Mangasagan - 4 jan 08 - 11:58- Betyg:
Tycker den är jättebra:) Inte konstig:)
Fortsätt:)

Skriven av
woops
4 jan 08 - 11:48
(Har blivit läst 213 ggr.)
Visa profil
Kommentera detta verk

Anmäl detta verk


Beskrivande ord