7: Erinner dich, an dich und mich (TH FF) |
SJU - You know how to embarrass yourself
[Chantelle]
Blå väggar, någon grad varmare i rummet och tätt intill någon. Jag öppnade ögonen och försökte förstå vart jag var. När jag såg att det var Simon som låg och snusade bredvid mig log jag lättat.
Simon var faktiskt sötare när han sov. Han såg så frifull ut, med ansiktet nedborrat i kudden och det ljusa håret helt utan kontroll. Liggandes på mage, med ena armen runt mig. Plötsligt mumlade han till och vände sig gäspande om. Han blinkade yrvaket, tittade förvånat på mig och ett brett leende spred sig över hans mjuka läppar.
“Morning”, flinade han.
“You‘re getting used, talking english all the time, don‘t you?” retades jag och lade mig tillrätta i hans famn igen.
“Can’t you work harder on your lessons? Or try to speak some german, sometimes? I know you can…”
“My german is so weird. It sounds crazy.”
“My english then?”
“Weirder”, skrattade jag. “By the way, what time is it?”
“Let’s see”, mumlade Simon och sträckte sig efter mobilen som låg på nattduksbordet. “Half past ten.”
“Fuck.”
“What?”
“You’re parents doesn’t know I’m here, right?” sa jag förskräckt. “Neither do Else. And it seems like I have to walk A-cross the street, only wearing a T-shirt.”
“You have a good point”, suckade Simon.
Han reste sig, gick fram till dörren och gläntade på den. Han hann bara sticka ut huvudet, innan han ställde sig i öppningen, och sa något på tyska. Jag kunde ana en kvinnoröst, som antagligen kom från hans mamma. Simon skrattade tillgjort, stängde snabbt dörren och riktade sedan blicken mot mig.
“Well…” började han, nu tystare än förut. “You can eat breakfast here, we just have to tell my mum and my dad, who doesn’t like you at all, because you’re Swedish… or you can borrow some clothes and climb through the window. Not a good idea either, when someone would see… What do you suggest?”
“Uhm”, sa jag och suckade. “Really bad ideas. Both. I can Barrow some clothes and run to the door, through you’re parents here me, and then I’ll throw myself into the street.”
“Yeah?”
Jag stirrade på min spegelbild och ignorerade att Simon skrattade bakom mig. De ljusblå jeansen var alldeles förstora och släppte jag taget om hällorna föll de genast ned till knäna.
“It’s…”
“Pathetic”, avslutade jag Simons mening. “But, come on, go to you’re parents now.” Jag gav honom en snabb puss på munnen och tecknade sedan att han skulle gå.
När dörren gled upp gick Simon till vänster, medan jag själv tog av till höger, på väg mot hallen, där dörren väntade. Bakom mig hörde jag Simon prata på tyska med föräldrarna i ett försök att uppehålla dem. När de svarade lät det som om de inte befann sig hur nära som helst, så jag öppnade försiktigt dörren och försökte sedan stänga den lika varsamt. Måste tyvärr meddela att det inte var så lyckat, då de stora byxorna, så fort jag släppte taget om dem för att dra igen dörren, gled ned. Medan jag svärande och halvt skrattande drog upp dem (det var inte så perverst som det låter), blev jag medveten om att någon eller några tittade på mig. Du vet, man får typ en konstig känsla, som om någon häller ett knäckt ägg längs ryggraden?
Så jag vände mig långsamt om och höll nästan (nästan) på att kissa på mig.
Först slog chocken emot mig och jag såg inte vilka det var. Allt jag lyckades lokalisera var en kille som drabbats av ett åsknedslag i huvudet och en som fastnat i en elvisp. Sedan kamerablixtrar, skrikande tjejer och sedan… tystnad, i alla fall i mina tankar.
Tyst, stilla, borta, ingenting.
Det tog några sekunder innan jag insåg att de tittade på mig men när jag gjorde insåg jag också vilka det var som stod där.
Bredvid åskstötskillen, som mycket väl kunde tänkas vara en viss Bill Kaulitz, och någon som troligtvis var hans bror, en till Kaulitz, stod resten av bandet. Kort hår, Gustav, långt hår Georg.
Att känslorna rusade runt i kroppen behöver jag ju knappas nämna, för det är väl ganska självklart? Det faktum att jag ogillar tvillingarna, men älskar musiken, är tillräckligt för att jag själv ska bli förvirrad. Men att nu stå mitt emot dem (och ännu mer kameror och skrik) var för mycket.
Jag tror att jag stod och gapade, och tyvärr gjorde jag också misstaget att titta ned. Då fick jag givetvis syn på Simons byxor, som så prydligt balanserades på höfterna (antagligen stod jag i en sned vinkel, annars hade dem ramlat av igen).
Nu låter det som om det här hände på ungefär tio minuter, men i själva verket var det väl knappt tio sekunder.
Och fråga mig inte varför, jag är född idiot, så är det bara. Därför höjde jag på handen - just det! - och vinkade! Typ vinkade i alla fall. Viftade lite på handen, som en och annan bortgjord typ gör i filmer.
Nästa gång jag råkade komma i kontakt med verkligheten befann jag mig i hallen till lägenheten, så jag antar jag rusade förbi (!) Tokio Hotel, kamerorna och fansen.
Sedan sjönk jag ned på golvet, lutade huvudet i händerna och försökte tänka. Lyckades dessvärre inte så bra och beslutade mig för att smyga in i mitt rum, men kom inte längre än förbi köket, där mamma och Else satt, båda med ett ansiktsuttryck som så tydligt sa “Jaha, berätta var du har varit nu då.”
[Bill]
Man kunde nästan ta tjejens hår som en efterhärmning av mitt. Ändå trodde jag inte att det var en efterhärmning, för det liknade en ruskig morgonfrilla. Hennes ögon var stora som… tefat, precis som hundarna i sagan om Elddonet. Hon öppnade munnen för att sedan stänga den igen och såg så chockad ut att jag inte kunde annat än höja på ögonbrynen.
När hennes blick mötte min kändes det som om någon hällde en hink varmt vatten över mig. Några sekunder bara, sen var det borta och inte förrän då såg jag att det var ett par gigantiska jeans (inte jämfört med Toms kläder, utan med mina) som hon drog upp i midjan. På sig hade hon annars bara en tröja, som såg ut att ha utnyttjas till många timmar sömn.
Inte förrän tjejen stapplande sprang över gatan och in i lägenhetshuset mitt emot, kände jag att Tom puttade mig lite i sidan.
“Gå då”, viskade han, så tydligen hade jag stannat.
Förlamningen som verkade ha drabbat mig släppte när jag tog ett steg framåt, och återigen började kamerorna blixtra. Fansen som hölls tillbaka av vakterna började återigen skrika och återigen började jorden snurra.
Ja, då har jag skrivit ännu en del >.< Vet inte om det blev bra alls, kändes som om jag ändrade skrivstil eller något. Märktes det?
Tänkte också fråga om det är bra att jag skriver de engelska konversationerna på engelska, eller om jag borde ha de på svenska också? Har inte bestämt ännu, men skulle vilja veta vad nu tycker :)
Men nog om det, nu tycker i alla fall jag att de som orkat läsa igenom den här synnerligen konstiga delen ska ta sig till att skriva en liten liten kommentar i alla fall? xD
|
| Kommentarer - (Snittbetyg: 5) | sandruskapuska - 1 jun 08 - 21:54- Betyg:  | | lite rörigt på hennes del när hon kommer ut. Annars bra <3 | | woops - 4 jan 08 - 16:54 | | TACK <3 | | eken102 - 4 jan 08 - 11:32- Betyg: | | haha, jättebra:D:D:D^^ | | woops - 3 jan 08 - 19:28 | Mangasagan: Danke Danke Danke Danke Danke :D <3
lillolisen: Haha, och du FATTADE till och med att det HÄNDE något XD Danke schön, | | lillolisen - 3 jan 08 - 14:56- Betyg: | HAAHAHAHAHAAHAHAHA!!!!!!!Den var asbra!!!!Det hände ju något!!!!
hehehehehe....HAHAHAAHAHAHAHAHAAAA!!! | | Mangasagan - 3 jan 08 - 13:03- Betyg: | Så grymt über Amazing jättebra:D <3
Älskar ditt sätt att skriva<3<3<3<3 | | woops - 3 jan 08 - 10:58 | Solstorm: Haha, behövde bara ta mitt eget första intryck xD Und danke schön :D
mikaelanystrom: Denke, forts. ikväll eller imorrn hoppas jag :)
Mp3: Ingen brukar fatta min humor, men viiielen dank anyway ;D
950329: JAG avundas DIG. Min humor brukar klassas som sämst, så tack ^^ Massa kärlek till dina kommentarer!
prickigthallon: Danke Danke Danke :)
Och jag har troligtvis kvar engelska konversationer då :D | | prickigthallon - 2 jan 08 - 23:48- Betyg: | Helt underbart :D:D
Jag tycker du ska skriva på engelska när de pratar, det känns mest naturligt :) | | 950329 - 2 jan 08 - 23:08- Betyg: | | herregud, jag avundas dig (kan man säga så? XD) du skriver så bra, haha, din humor måste vara något av det bästa slaget som kan komma på en sådan idé. Massa kärlek till denna novell, hoppas fortsättnigen kmr snart ;) | | Mp3 - 2 jan 08 - 22:48- Betyg: | | Myckt bra, und har jag sagt att du har härlig hunmor ? XD ÄLSKA!! <3<<3<3<3 und jag tycker att du skriver sjukt bra. und att donm engelska konversetionerna ska vara kvar : jagpp det är vad jag tycker detb:D! <3<3<3 ÄLSKA :) <3<33< | | mikaelanystrom - 2 jan 08 - 22:45- Betyg: | | Skiiiit bra:D mer snart?!?! | | Solstorm - 2 jan 08 - 22:44- Betyg: | "en kille som drabbats av ett åsknedslag i huvudet och en som fastnat i en elvisp." - HAAAHAAH, vilken beskrivning xD <33
alltså, du skriver verkligen jättebra<33 | | woops - 2 jan 08 - 22:39 | | Märkte att det blev lite slarvfel och att datorn har gjort några automatiska rättningar, som får engelskan att verka ännu weirare. Ber om ursäkt :) |
|
|
|
