Simon och kärleken |
Obs: Det är en taldialogsnovell dvs. en novell som bygger på att personer pratar med varandra...
Var ursprungligen en skolövning som utvecklades till en novell...
– Så du måste komma och hälsa på någon gång, det skulle verkligen vara jätteroligt! Säger Simon till Erika.
– Ja, det skulle vara jätteroligt! Vad sägs om fredag efter skolan? Svarar Erika.
– Det blir toppen!
– Bra, då ses vi, kan jag föresten sova över hos dig? Frågar Erika med ett brett leende.
Simon tittar förvånat på henne och svarar Javisst, självklart får du det och ler tillbaka…
Fredag eftermiddag:
– Hej, Simon.
– Hej, Erika. Kul att du kunde komma och sova över.
– Det är ingen fara, det här ska bli roligt. Svarar hon med ett leende och hivar upp ryggsäcken med kläder och annat på ryggen…
– Här är huset som jag bor i! Säger Simon efter en stunds promenad och tittar oroligt på Erika för att se hennes reaktion. Huset är stort, helt svartmålat med stora, gammeldags fönster med vita fönsterkarmar och det står ett mörkt och dystert torn med en spira i toppen på ena kanten.
– Så, så underligt det ser ut. Väldigt vackert men underligt…
– Ja, inte sant. Svarar Simon med ett nervöst skratt…
Dörren öppnas utan ett gnissel och Erika känner det som om hon flyttats tillbaka till medeltiden. Det är mörkt, dammigt och kvavt i huset som är högt i tak. Utifrån sett så verkar huset ha flera våningar. Det är olika rustningar, statyer och vapen samt baner antingen står, på underliga ställen i hallen, eller hänger trådslitna på väggarna.
– Nej men har du en kamrat med dig, så trevligt. Säger en mager, svartklädd kvinna som kommer utstormande från ett mörkt rum. ”Det måste vara Simon mor.” Tänker Erika medan hon niger för den gamla kvinnan.
– ja, det har jag, mamma. Svarar Simon lite nedstämt.
– Då så får du inte glömma och visa henne runt, min son! Svarar kvinnan och vänder tvärt på klacken och stormar tillbaka in i rummet, som visar sig vara ett kök, igen.
– Ö, ja… Vad vill du se? Frågar Simon Erika nervöst.
– Ja du, det var en bra fråga! Vad sägs om ditt rum? Svarar Erika lite nervöst medan hon kollar runt om i hallen…
– Jag kan berätta lita om de delar av huset som vi passerar, om du vill?
– Javisst! Det skulle vara roligt. Svarar hon och ler emot Simon vars ansikte skiner upp…
– Okej! Det här är eller var menar jag en gång en greveninnas gods och låg en bit från den närmaste farleden till byn. Själva huset är… (och så en massa berättande om huset) Sedan så byggdes kyrkan till, den som vi går in i nu. Viskar Simon till mig och ler.
– Så, så spännande och mystisk allt här ser ut. Utropar Erika med en förtjust röst när de har kommigt in i kyrkan…
– Ja, det här är en spännande och mysisk plats. Det sägs att det irrar omkring spöken här och på natten, säger Simon och ryser, sedan så kan man höra mysiska ylanden och rasslanden härifrån. Fortsätter han och tillägger, Jag har själv hört dem, och ryser till igen.
– Okej… svarar Erika lite skeptisk…
– Men det är sant, vi kan gå hit inatt så får du höra dem, och kanske se dem. Säger Simon medan de går uppför ännu en stor, blank och kolsvart trappa till tredje våningen…
– Okej, det kan vi nog göra så får vi se. Svarar Erika med ett hemlighetsfullt leende.
– Nu är det inte långt kvar till mitt rum. Säger Simon till Erika och ler vänligt mot henne. Jag har tagit fram en extrasäng till dig som står i mitt rum, fortsätter han och tillägger, men om du vill så kan vi hjälpas åt och flytta den någon annanstans.
– Vi får väl se. Svarar Erika när hon och Simon kliver in i hans rum. Rummet är stort, har blåa väggar och svart tak. En stor bokhylla med böcker, ett skrivbord med en dator på i ena hörnet och en garderob i det vänstra. Det står även två sängar i rummet, en på var sin ände i rummet…
Solen lyser in genom ett stort fönster bakom skrivbordet och genom fönstret så kan man se hela grannskapet ända bort till skolan och staden…
– Ett sådan fint rum! Säger Erika när hon kollat runt ett tag. Och vilken utsikt fortsätter hon fascinerad…
– Ja, utsikten är verkligen underbar! Svarar Simon och ställer sig lite närmare Erika som flyttar närmare honom, tillslut så nuddar deras armar varandra och Erika tar Simons hand och viskar Gillar du mig? Rätt in i Simons öra.
Simon ser ganska paff ut över frågan och han trycker hennes hand hårdare och viskar tillbaka Ja, det gör jag innan han blir alldeles blodröd i ansiktet och mumlar något om att han ska gå på toa och försvinner ut genom dörren…
Erika småler och tittar vidare på utsikten och efter ett tag så sätter hon sig ned på sängen för att packa upp sin väska då Simon kommer tillbaka och sätter sig bredvid henne.
Nu så börjar det bli mörkt och rummet fylls sakta av långa skuggor… Simon och Erika sätter sig ned och spelar kort och pratar om ingenting speciellt.
Efter en stunds kortspelande så lutar sig Erika lite mer mot Simon och viskar i hans öra Jag gillar dig också innan hon snabbt vänder sig om för att inte hennes rodnad ska synas i lampans sken.
Simon lägger sina händer på hennes axlar och vänder henne sakta emot sig, Erika stretar inte emot, samtidigt som han stirrar in i hennes blåa ögon.
– Menar du verkligen det du sa? Frågar han med stort allvar i rösten.
– Ja! Svarar Erika och hennes rodnad blir ännu mera färgglad än innan och hon fortsätter Jag gillar dig verkligen och du är snäll och är alltid så trevlig emot mig. ”Nu så ligger alla kort på bordet!” Tänker hon och blir mot sin vilja fruktansvärt nyfiken på Simon och vad han ska svara…
Simon sitter tyst en liten stund, som för Erika känns som en evighet, och så breder ett Stort leende ut sig över hela hans ansikte…
– Så bra! Jag gillar dig också jättemycket, min vän, säger Simon och fortsätter skyndsamt, Jag har varigt kär i dig länge men inte vågat säga något. Du är så snäll, underbart vacker och jättetrevlig emot mig, till skinnad från andra… Sedan, när jag hörde att du ville sova över här så kändes det som mitt hjärta tog ett skutt av kärlek och glädje.
Mamma undrade om det var något fel på mig då jag kom hem den dagen efter att ha frågat dig för hon tyckte att jag var så ovanligt glad…
– Menade du också vad du sa? Säger Erika med låg röst och tittar allvarligt in i Simons gröna ögon och han ser att hon har ett litet, hemlighetsfullt leende på läpparna.
– Ja, jag menade vartenda ord jag sa! Svarar Simon och han ler emot henne och tar hennes han i sin och kysser den, reser sig upp, bugar och säger Ädla dam, jag skulle kunna dö för er, på ett skämtsamt sätt.
Nu så kan Erika inte hålla sig för skratt utan börjar glatt skratta och dansa runt i rummet med Simon i släptång efter sig…
Simon försöker dansa med och tillslut så kan inte han heller hålla sig för skratt så båda faller skrattande ned i den ena sängen.
– Så? Vad ska vi göra nu? Säger Erika efter en stund.
– Jag vet inte. Spela vidare på vår omgång Vändtia kanske? Svarar Simon. Men jag ska vinna, glöm inte det! Fortsätter han med ett skämtsamt leende på läpparna
– Ha, vi får väl se, din gamla räv. Svarar Erika lika skämtsamt som Simon.
– Du vet att du inte kan klå mig, Erika. Så du kan ge upp direkt…
– Kan inte jag vinna, det ska vi allt bli två om! Svarar Erika och försöker att brotta ned Simon som i sin tur brottar ned Erika…
– Ge dig! Säger Simon ner han sitter på Erikas mage…
– Aldrig! Svarar hon och boxar Simon lite lätt i magen och reser sig upp så hastigt att Simon ramlar av henne. Erika sätter sig i sin tur på Simons mage.
– Ge dig, din Schakal säger hon triumferande…
– Okej då, jag ger mig. Säger Simon och sedan så återgår de två vännerna till kortspelet…
– Ha, jag vann! Vad var det jag sa. Säger Simon och måste avvärja Erikas lekfulla slag av ilska emot honom.
– Ska vi kolla på solnedgången? Man ser den jättebra uppifrån balkongen på tornvåningen som är högre upp än där vi är på nu. Föreslår Simon efter en stund tystnad då de bara suttigt och kollat in i varandras ögon…
– Kör i vind men hur många våningar har ni här i huset egentligen? Vi måste vara på tredje eller fjärde våningen redan? Utbrister Erika.
– Ja, vi är på tredje våningen nu. Svarar Simon med ett leende. Det finns fyra våningar plus en vindsvåning här och sedan så finns ju tornet också, för att svara på din andra fråga.
– Kom nu så går vi! Svarar Erika och krokar glatt Simons arm och drar honom skrattande till nästa trappa…
– Okej! Svarar Simon glatt och småspringer leende efter Erika för att hinna med henne till trappan.
– Hur många trappor är det upp till balkongen, egentligen? Frågar Erika flåsande efter de har passerat den tredje trappan.
– Det är bara två kvar nu. Svarar Simon med ett litet leende.
– Skönt. Svarar Erika när de kommer fram till den näst sista trappen.
– Ser du, visst var det värt mödan att gå upp hit? Säger Simon leende när de står sida vid sida och ser ut över nejden.
– Ja, det var ett bra beslut. Jag har ju sagt det, din dummer! Retas Erika medan solen sakta sjunker ned i fjärran och färgar himlens moln gyllene, rosa och orangeröda och bergen avtecknar sig emot himlens gyllene skiva.
– mm… svarar Simon frånvarande…
– Vad tänker du på? Frågar Erika efter en stunds tystnad…
– Oss, såklart! Svarar Simon med ett leende och ett självklart tonfall.
– Varför skulle jag tänka på något annat? Fortsätter Simon retsamt…
– Man vet aldrig, min första kärlek! Svarar Erika lika retsamt.
– Titta på mig! Säger Simon med ett allvarligt och nervöst tonfall.
– Vad är det? Svarar Erika allvarligt och vänder sig mot honom och hennes blåa ögon möter hans djupgröna.
– Det här! Svarar han och chockar Erika genom att trycka sina läppar mot hennes i en lång kyss…
– Å, det… Det var… det, det kändes skönt… Svarar hon en aning förvirrat efter en stunds paus.
– Ska vi göra om det? Säger Simon efter en stund då de tigande och lite generat tittat på varandra.
– Gärna! Svarar Erika leende, nu när jag är beredd! Tillägger hon när deras läppar sakta närmar varandra.
Simon lägger sina händer runt hennes hals och hon gör likadant när deras tungor möts i en passionerad lek i varandras munnar…
– Det var underbart! Utbrister Erika när de är färdiga…
– Ja, det var det verkligen. Säger Simon med ett brett leende.
– Vill du bli ihop med mig, Erika? Fortsätter Simon och tittar allvarligt på Erika där hon står i det snabbt skymmande ljuset…
– Javisst, det vill jag gärna! Du är så snäll, vacker och trevlig så jag har ingenting emot det! Svarar Erika med glädje i rösten.
– Jag har ju sagt att jag gillar dig mycket... Fortsätter hon och ser på Simon med sina ljusblå ögon.
– Ja, du har sagt att du gillar mig men inte att du Älskar mig. Svarar Simon och lägger extra mycket betoning i ”Älskar” samtidigt som han stirrar rätt in i Erika blåa ögon.
– Min bedårande tok, vad trodde du? Det är klart att jag älskar dig! Svarar Erika med ett pärlande skratt som virvlar ut i den stilla natten.
– Ska vi gå tillbaka till ditt rum nu? Solen har gått ned. Fortsätter Erika och avfyrar ett stor leende mot Simon.
– Visst! Svarar Simon och så går de hand i hand ned för trapporna till Simons rum.
– Ja du, vad ska vi göra nu? Säger Erika och tittar frågande på Simon när de står i Simons rum igen.
– Vi ska kanske byta om och lägga oss? Svarar Simon och blinkar mot Erika med ena ögat.
– Kör i vind! Svarar hon och går bort emot sin väska där hon förvarar sina kläder.
– Vad ska vi göra imorgon då? Fortsätter Simon medan han tar av sig sina kläder och sätter på sig sin pyjamas…
– Ska vi verkligen planera något speciellt när vi inte ens har lagt oss i bädden? Svarar Erika medan hon tar av sig sina kläder och sätter på sig sitt nattlinne.
– Du har rätt! Svarar Simon och lägger sig tillrätta i sin säng.
– Självklart har jag det, sötnos… Svarar Erika lite retsamt medan hon drar upp täcket över halsen.
– En sak är i alla fall säkert! Säger Erika efter en stund.
– Vad? Frågar Simon viskande.
– Att imorgon så ska jag ringa mamma och fråga om jag får sova över hos dig hela den här helgen! Svarar Erika Simon med ett stort leende.
Snälla, kommentera gärna, blir jätteglad över en kommentar!
Någon som har kritik, föresten? ;)
|
| Kommentarer - (Snittbetyg: 5) | | Hurtagain - 21 jun 10 - 01:24 | | Gillar den :) | | Chade - 2 jan 08 - 10:50 | Jag ska fortsätta på den här novellen så fort jag har tid och vilja...
Tack för kommentarerna, de värmer och glädjer! | Towz - 1 jan 08 - 12:30- Betyg:  | fortsätt med den =))) den var jätte bra och om du nu ska
fortsätta kan du väl skicka ett mail när den är klar ? :)) | | Mizzan007 - 1 jan 08 - 00:42- Betyg: | Super <3 :D Gillade den ;). <3
Gott nytt år! |
|
|
|
