6: Erinner dich, an dich und mich (TH FF) |
SEX - Obsessed
[Simon]
Genom bussfönstret studerade hon människorna på gatan, följde de med blicken och tittade ingående på dem. Jag ville veta vad hon tänkte om dem - gav hon dem historier, försökte hon avläsa vilka dem var?
Det bruna håret föll glänsande ned på hennes axlar, och dolde tillsammans med snedluggen en del av hennes ansikte. De röda läpparna ryckte till, kanske i ett leende, och jag förundrades över vilken perfekt mun hon hade. Om man skulle beskriva en pussmun behövde man bara peka åt Chantelles håll så möttes man av det perfekta exemplaret, som så ofta formades i ett sött leende. Hennes raka näsa gav ansiktet en vacker och personlig profil som var väldigt tilltalande att betrakta. Se de mjuka ansiktsdragen ändras när hon pratade, se hur skrattgroparna djupnade i kinderna när hon lockades att skratta, se ögonen gnistra till av okynne eller irration.
Bussen stannade och jag var tvungen att putta till Chantelle för att hon skulle förstå att vi skulle av.
“We’re soon there”, förklarade jag och hon nickade lydigt.
Sedan skrattade hon till, greppade min hand och drog mig vidare. Jag vet att man inte borde bli förvånad när ens flickvän tar ens hand, men det och skrattet fick mig att titta glatt på henne.
“Tell me, where are we going?” frågade hon nyfiket när jag lade armen runt hennes axlar, samtidigt som jag inte kunde låta bli att fingra lite på hennes hår.
“Still a secret”, log jag.
“Come on, I want to know”, sa hon. Lysterheten i de gröna ögonen fick mig att vilja småreta henne hela tiden, så jag vägrade berätta.
“Pleeeease”, vädja Chantelle nu och tittade på mig med en blick som gjorde att jag var tvungen att berätta.
“Tiergarten”, avslöjade jag.
“Is it a building?”
“It’s a park”, flinade jag.
“Much better. What’s special with it then? And what was it called? Tigergarten?”
“Tiergarten”, sa jag samtidigt som vi kom fram till parkens början.
“Look!” utbrast Chantelle.
Hon tittade förtjust ut över den gräsklädda marken och parken som liknade en trädgård. Många gånger hade jag också blivit förtrollad av de stora träden, vattnet, växterna och fåglarna men nu var jag mest fångad av Chantelle. Jag betraktade henne när blicken for över allting, från en grupp solande turister till den vackra naturen.
“How big is it?” frågade hon när vi styrde in på en grusväg som kantades av lövklädda träd.
“Over 200 hectare.”
“I have no idea how big, or, uhm, long, a hectare is, but it sounds big.”
“It is big.”
“Good. We can walk long I mean.”
Visste hon att hjärtat tog ett skutt i bröstet så fort hon sa något som tydde på att hon gillade mig? Var det så för henne med, att världen för ett ögonblick stod stilla när våra blickar möttes, eller var det något som bara jag kände?
I nästan två timmar strövade vi runt i parken och pratade om allt och inget. Mest allt faktiskt, att prata om inget känns lite mystiskt… Om det är möjligt att prata om inget? Utan att behöva störas av någon eller något kunde jag iaktta hennes varje rörelse, ta in varje ord hon sa, lyssna på varje ton i skrattet.
[Bill]
En av tjejerna hade tajta svarta kläder och kort hår i en mörkröd nyans. Den mörka killen som stod vi hennes sida verkade mer intresserad av den andra tjejen, hon i brunt hår och cool snedlugg. Killen tittade, tydligt avundsjuk, på den blonda vid hennes sida, som höll henne intill sig och kysste hennes hår. I klungan gick också två killar till, båda med råttblont hår. De tycktes alla bekanta, ändå var jag säker på att jag aldrig träffat dem.
“Ey, Bill, var det inte de är vi såg sist vi var här?” frågade Tom som satt vid min sida på parkbänken.
“Var inte någon tjej med konstigt burrhår med?” sa jag tveksamt och försökte mana tillbaka bilden i huvudet.
“Det är hon i snedlugg ju! Hon måste ha klippt sig eller nåt…”
“Klart det inte är hon”, sa jag, samtidigt som jag betraktade hennes ryggtavla som sakta försvann bland folkmängden på gatan.
“Klart det är.”
“Klart det inte är.”
“Klart det är.”
“Klart det inte är.”
“Klart det är.”
“Klart det inte är.”
“Klart det är.”
“Klart det inte är.”
“Klart det inte är. Klart det är, menar jag. Bill, skratta inte.”
Men jag kunde inte låta bli. Jag var så trött att Toms misstag som antagligen bara fått mig att dra på munnen annars, nu fick mig att kikna av skratt.
“Billiewillie”, morrade Tom. “Jag är för trött. Jag orkar inte döda dig om du blir för jobbig.”
Jag avbröt mig tvärt i skrattet, men när Toms ord gick in i huvudet, vek jag mig åter av skratt.
“Jag trodde du sa föda”, frustade jag. “Fast så fattade jag att du sa döda.”
“Lilla Bill, jag tror den här dagen har varit för tuff för dig”, suckade Tom och gav mig en låtsasilsken blick. “Och rollen som pajas är redan min, så sluta härma mig nu.”
“Du har rätt”, sa jag, och Toms leende blev bredare, för att sedan skrynklas ihop igen när han hörde mina nästa ord. “Jag är nog för trött.”
“Kom nu då, vi sticker tillbaka till hotellet.”
På vägen till hotellet sa ingen av oss ett ord, och det är något som är ganska ovanligt måste jag säga. Stegen kändes tunga, ögonlocken sega och blicken bara allmänt efterbliven. Den här dagen hade verkligen gjort slut på oss båda. Jag behövde bara sluta ögonen för att det skulle blixtra för ögonen, och ändå hade det inte varit så många pressbilder som skulle tas. I öronen ringde journalisternas alla möjliga frågor och röster, och jag märkte knappt att vi kommit in genom dörrarna och in i hissen. Helfigursspegeln i korridoren välkomnade oss genom att föreställa två trötta sengångare i förklädnad, och det tog några sekunder innan jag insåg att det var jag och Tom.
Tyvärr måste jag också meddela att det inte enbart var två sengångare som somnade i Georgs soffa, utan två till.
[Simon]
Yrvaket satte jag mig upp i sängen. Tände lampan och försökte förstå vad som väckt mig. Så såg jag att mobilen som låg på nattduksbordet vibrerade. Jag kastade den digitala klockan en blick, och undrade vem som skickade sms vid två? Svaret var enkelt. Markus.
Can I come over? I can’t sleep.
Shit, tänkte jag. Är Markus bög och jag har inte märkt det? Vill han sova här? Sova! Herregud, han ville mer än sova! Paniken sköljde över mig och jag började rusa runt i rummet. Först på jakt efter mobilen, men så insåg jag att jag hade den i handen, och letade efter tandborsten istället, som jag av någon anledning trodde kunde vara under sängen.
Efter ungefär tio sekunder blev jag normal igen och förstod att det var Chantelle som skickat sms:et. Bara tanken på att hon ville komma över fick mig att smått börja svettas och jag påminde mig själv att överrösa mig i deodorant.
När jag lugnat ned mig ytterligare svarade jag och mindre än fem minuter senare kom Chantelle in genom dörren, bara iklädd en stor tröja som hon brukade sova i. När jag äntligen lyckades slita blicken från hennes ben såg jag rodnaden på hennes kinder.
“Are you OK?” sa jag i viskande ton för att inte väcka mamma och pappa. “Come.”
Jag föste in henne i mitt rum och stängde dörren. Hon satte sig på sängen och när jag satte mig bredvid henne lutade hon sig mot mig, tog min hand och kramade den försiktigt.
“You are Beautiful without any makeup”, sa jag ärligt.
“I look dead”, sa Chantelle kort. “But you look good too.”
“Shit”, mumlade jag. “I’m the only dead here, OK?”
“Sure”, log hon.
Jag satte läpparna mot hennes hår, som doftade svagt av äpple.
“So you can’t sleep?”
“No. It’s… are you sure I can be here, then? I can go home and try to sleep, I just…”
“No, stay, please”, sa jag snabbt, plötsligt fruktansvärt rädd att hon skulle gå.
Chantelle somnade nästan direkt. Vi låg tätt, jag med armarna runt henne och hon med ansiktet mot min hals. Så småningom blev hennes andetag långsamma och lugna, och bildade som musik i mina öron. Trots att jag var trött försökte jag hålla mig vaken, bara för att njuta av stunden.
Nyårsafton, så jag tycker faktiskt att jag har varit ganska duktig som skrivit xD
Lalala, var det okej att läsa ur Simons synvinkel, eller blev det knäppt?
Och nu vill jag vara jobbig *hånfullt skratt* och beordra alla att kommentera konstruktivt, så jag vet vad jag kan göra bättre. *Mordhotar*
Nu kommer ingen våga kommentera ju xD Så jag tar tillbaka det där om mordhot *ängalik blick*
|
| Kommentarer - (Snittbetyg: 4.8) | RowsahKanin - 31 aug 09 - 16:58- Betyg:  | | *Älska* | | sandruskapuska - 1 jun 08 - 21:48- Betyg: | | Hahha t.borst under sängen. Bög va bra. Men föda delen ägde fett <3<3<3<3 | | woops - 4 jan 08 - 16:54 | Mp3: Haha, under sängen hittar man vad som helst xD TACK <3
eken102: TACK <3 | | eken102 - 4 jan 08 - 11:26- Betyg: | | skitbra:D fortsätt! bravoooo!! | | woops - 3 jan 08 - 19:26 | Mangasagan: Danke, und du bist förlåten ;)
lillolisen: Lika lite som i din hjärna alltså xD Händer mer i nästa del, lovar <3 | lillolisen - 3 jan 08 - 14:47- Betyg:  | | Ja det var ok!fast det händer lite lite tycker jag.:) | | Mangasagan - 3 jan 08 - 12:58- Betyg: | | Fy vad bra<3<3<3 Srry för en kort kommentar, förlåter du mig om jag sägar att... hmm.. jag måste läsa vidare?? :P | | Mp3 - 2 jan 08 - 22:42- Betyg: | | PAHAHAAHAHAHAHAHAAHAHAAHAHAHAHAHAHAHAHAAHQAHA du jag tror att jag dör av skratt just nu xD ^^¨du är bara för roligt, men hur kan man komma på att det var en tandborde som man söker efter under sänger ?!+1 xD Und att jag inte upptäckt denna del rtidigare, skäms åp mig xD HAHAHAH ^¨¨aja, förlåt för överflumm kommentar ^¨ | | woops - 1 jan 08 - 23:45 | mikaelanyström: Vielen Dank, var rädd att det inte skulle bli så bra >.<
Solstorm: Jättetack!<33 | | Solstorm - 1 jan 08 - 15:01- Betyg: | | Öhm, ursäkta för en väldigt kort och o-konstruktiv kommentar, meeen.. jag kan inte säga något annat än - jättebra!<33 | | mikaelanystrom - 1 jan 08 - 13:57- Betyg: | Underbart:D´
Jag tycker simons synvinkel var jätte bra, att man nu får läsa hur han känner för henne :)
SKIT BRA!:D | | woops - 1 jan 08 - 00:16 | prickigthallon: Dankeeeee, Såklart, kanske imorgon? *blinkar tillbaka med ögonfransarna*
M-424: Danke schön ;D
950329: Danke very mucho :) Och om någon skriver vuxet så är det väl du... ^^ | | 950329 - 31 dec 07 - 22:03- Betyg: | | otroligt bra som vanligt, förvånas faktiskt över hur bra du skriver. det låter liksom så vuxenlikt, typ som andra författare som skriver bra böcker skriver :D skulle gärna läsa fortsättningen till denna :D | | M-424 - 31 dec 07 - 21:16- Betyg: | | åååh, älskar denna novellen =D Vill läsa mer ! <33333 | | prickigthallon - 31 dec 07 - 21:04 | | HAHA, först då xD | | prickigthallon - 31 dec 07 - 21:00- Betyg: | HELT FANTASTISKT/UNDERBART/KUL/BRA/VACKERT/SNÄLLT/GULL IGT/BÄST JU!!!!
Så, jaaa. MERA? *blinkar med ögonfransarna* :) <33 |
|
|
|
