Ögon där ingen kan simma
Nästa morgon vaknade
han klockan halv sex.
Han hade sovit en hel dag.
En minut bara låg han där och tänkte.
Men när en tårarna kom tillbaks så reste han sig och
gick in i duschen.
Han stod där i en halv timme medan vattnet
dränkte tårarna som rann ner för hanns kinder.
Han torkade sig snabbt och lade sina kläder
i tvätten.
Sen satte han på sig ett par blåa jeans
och en svart tight tröja.
Sen borstade han igenom sitt mörk brun axel
långa hår. Han gick fram till sängen och satte sig där.
klockan var sju han skulle inte börja skolan fören
om två timmar.
Dom börjar vid nio på måndagar.
Och slutar kvart i tre.
Måndagen var den kortaste dagen.
alla andra dagar gick dom till kvart över fyra.
Det var bara fyra veckor kvar tills han slutade skolan.
Vid tre måste han möta Sofia vid grinden.
För första gången så önskade han att dagen skulle gå
långsamt.
Han ville inte se Sofia i ögonen.
Han var säker på att han skulle börja gråta igen då.
Och han ville inte prata med henne.
Han gick ner för att äta frukost men ändrade sig väl
inne i köket. Bara tanken på mat fick det att
vända sig i magen.
Så han vände sig om och hämtade skolväskan.
Allt han skulle ha med sig låg redan där i.
Om han var tidig skulle han nog hinna gå in i
rätt klassrum innan Sofia kom.
Han stack i fötterna i sina sneakers
och tog på sig sin svarta skinn jacka.
Drog väskan över axeln och gick ut.
Låste omsorgsfullt sin student lägenhet.
Och sprang ner för trappan.
Satte på sig sin hjälm och åkte iväg på den vita mopeden
han hade fått av sina föräldrar när han hade slutat nian.
Det var tre år sedan snart.
Det var samma år som han hade blivit tillsammans med Sofia.
Det gjorde ont att tänka på henne.
Han åkte i väg till axsjösgymnasiet.
Han sprang upp för alla trapporna.
När han hämtat sina saker i skåpet så gick han
och satte sig utan för klass rummet.
Klockan var bara halv nio och han var jätte tidig.
Men det fanns ingen han ville prata med.
Han hade ingen sådan där vän som han kunde prata känslor
med.
Han hade alltid kunnat prata med Sofia.
Men den här gången så gick det ju inte.
Så han tog upp sina spanska böcker dom hade spanska
första timmen och så skulle han ha spanskt slut
prov nästa vecka.
Han var bra på spanska men ha kunde inte koncentrera
sig i dag.
Så han lade ner böckerna i väskan igen och
tog upp kalendern istället.
Idag ska dom bestämma vart skolresan nästa fredag
ska gå till. Sen satt han bara där.
"God morgon" det var hans spanska lärares röst som bröt
tystnanden.
"hej" svarade Kalle lågt och gick in i klassrummet och
satte sig längst bak vid fönstret.
Efter ett par minuter kom resten av klassen i en klunga
bland dem Sofia. Han stirrade envist ut genom fönstret
och hoppades på att hon inte skulle gå fram till honom.
Till hans lättnad så gjorde hon inte det och
då bestämde kalle sig för att i dag så skulle han
få hör hennes förklaring.
Sen så skulle han inte ha något mera med henne att göra.
Hans önskan gick inte i uppfyllelse för dagen rusade fram.
Nu var det redan dags för sista lektionen.
Den va so så dom skulle bestämma vart deras
klassresa skulle gå.
Alla skulle lämna in en lapp med det
landet dom ville åka till.
Kalle skrev Brasilien. Eftersom att han älskar fotboll.
Sen skulle deras lärare dra en av lapparna.
"Japan" sa hon glatt vår två veckors resa går till japan.
Många blev väldigt glada.
Men han tänkte inte alls för nu var det bara fem minuter
kvar tills dom slutar det betyder tjugo minuter kvar tills
han måste se in i Sofias vackra blåa ögon.
Dom som kalle så många gånger har drunknat i.
|
| Kommentarer - (Snittbetyg: 3.7) |
PlyLiniZ - 28 dec 07 - 13:01- Betyg:  |
Den var mäktigt bra:D Men skriv inte punkt och fortsätt meningen raden under;D
I övrigt var det en bra beskrivning, och eftersom jag inte läst början, så var det jättebra, eftersom jag kom in i storyn:D:D |
Selleberg - 28 dec 07 - 12:47- Betyg:  |
| Ganska bra, men fortsätt |
| Music95 - 28 dec 07 - 11:26 |
| Fortsätt! |
julia_love - 28 dec 07 - 11:22- Betyg:  |
| guud så bra du måst fort sätta!! |
