Ich liebe dich del 17, SISTA DELEN!!! |
Här är då sista delen och jag tänker INTE fortsätta på denna så aja haha xD!
Tom:
Jag vaknade, konstigt nog hade jag somnat några timmar senare, sist jag kollat på klockan den natten så hade den vart två. Det var inte långt därefter som jag somnat, nu var klockan halv nio och det var frukostdags. Direkt efter frukosten skulle jag gå ut och börja leta efter Miryam som föresten fortfarande inte kommit tillbaka. Vart jag skulle leta viste jag inte, London var ju inte direkt en lite stad utan rena motsatsen och hon kunde vara vart som helst. Dessutom hade jag bara några timmar på mig innan jag skulle på en intervju några timmar innan konserten som skulle äga rum klockan nio.
När jag slängt i mig frukost började jag gå mot utgången på hotellet för att börja leta efter min mycket saknade Miryam. Tänk om något hade hänt henne och jag fick ett samtal från något sjukhus som gav mig den värsta nyheten som finns? Jag får inte tänka negativt, nej rena motsatsen. Positivt alltså, jag hittar henne och gör jag inte det så kommer hon tillbaka. Det var väll ganska positivt, eller?
Jag vet inte varför men när jag kom till hissarna så upptäckte jag att en hiss var på väg ner så jag stannade för att kolla vem det var. Kanske var det för att jag tänkte att det var Miryam som bara hyrt ett annat rum under natten för att hon inte ville väcka mig och nu kom hon ner för att leta efter mig vid frukostborden? Jag väntade alltså på hissen som nu hade stannat på våningen jag stod på, det vill säga entre plan och till min bevikelse upptäckte jag att det inte var hon. Men fullt så besviken blev jag kanske inte när jag upptäckte att det var Bill som klivit ur hissen.
- Bill, ropade jag, han upptäckte mig och gick mot mig.
- Vart ska du? Frågade Bill och kollade undrande på mig.
- Leta efter Miryam, hon har ju varit borta sedan igår morse, hänger du med? Sa jag och höjde mitt ena ögonbryn frågande.
Miryam
I natt hade jag inte sovit en blund, allt jag kunde tänka på var det som jag tänkt på hela dagen. Nämligen Kaulitz tvillingar även kallade Tom och Bill. Min Tom och hans bror Bill. Hur kunde jag egentligen tänka så otroligt mycket? Min hjärna borde vara helt och hållet utarbetad av alla mina psykade tankar. Jag antar att jag inte hade något annat att tänka på helt enkelt, jag ville kanske inte ens tänka på något annat.
Klockan nio steg jag upp ur sängen som inte givit mig någon sömn och konstigt nog var jag inte särkillt sömnig.
Bara tio minuter senare hade jag bäddat ordning sängen och checkat ut från det lågklassiga motellet. Nu var jag alltså på väg tillbaka till hotellet där jag visste Tom och dem andra killarna sov. Jag beräknade att det skulle yttligare ta cirka 10 minuter att gå till hotellet med en snabb promenad.
Nu stod jag inte mer än åtta meter från hotellet och där stannade jag. Man såg ingången därifrån, man såg Tom som stod alldeles utanför och man såg Bill som stod bredvid honom. Konstigt nog var det inte alls mycket folk på gatorna här trots att hotellet låg ganska centralt.
Jag stod paraliserad och kollade på Tom som stod och kysste en annan tjej som hade kastat sig på honom. Jag hade sett allting, hur han besvarade kyssen och hur han sedan knuffat bort henne när Bill knackat på hans axel och pekat på mig.
Jag hade sprungit in på hotellet, förbi honom och upp på vårt rum och börjat packa ner mina saker. Tom sprang efter mig, det hörde jag men jag ignorerade det. Mina känslor var borta, allt hade vissnat, dött, förlåt men jag vet inte hur jag skulle förklara det. Tårarna vägrade rinna nerför mina kinder, inte ens när Tom kom in i rummet där jag stod och packade ner mina sista kläder.
- Miryam... började han, jag hörde på hans röst att även han grät men jag brydde mig inte.
- FAN TA DIG TOM! Skrek jag, vände mig om och gav honom en iskall, arg blick.
Han öppnade munnen för att säga något men jag avbröt honom.
- DU KAN DRA ÅT HELVETE, JAG VILL ALDRIG MER SE DIG! DU HAR DÖDAT MIG, MITT HJÄRTA. HUR FAN KUNDE DU? Skrek jag nu ännu högre en innan, och kände hur min röst inget annat ville svika mig. Tårarna rann på både mig och Tom, egentligen ville jag slänga mig om honom, kyssa hans kyssvänliga läppar och säga att jag älskade honom men mitt hjärta var visset eller rättare sagt dött!
Jag hade en bild på Tom och mig i handen, jag ställde mig framför honom och rev fotot mitt i tu och lät bitarna falla till marken. Med dem orden skulle jag gå förbi Tom som tog ett tag om min arm men jag ryckte mig loss och utan ett ord gick jag ut ur hotellrummet. I korridoren började jag gå snabbt mot hissen men i mitten av korridoren mötte jag Bill som också ville prata med mig.
- Miryam! Vänta, jag kan förklara för dig!
- Vet du vad? JAG VILL INTE HA EN FÖRKLARING! Hade jag skrikit. Ni kan dra åt helvete allihopa! Sa jag och nu började jag springa mot hissarna.
Tom:
Vi kom ut ur hotellet, en svarthårig tjej kastade sig på mig och kysste mig. Jag besvarade kyssen eftersom jag trodde att det var Miryam självklart som slängt sig på mig. Jag hade inte reagerat på något mer än hennes svarta hår. Men denna tjejen kysste inte alls som Miryam gjorde. Bill knackade på min axel och harklade lite, jag kollade på honom och han pekade på en tjej som stod inte så långt ifrån oss på andra sidan om mig. MIRYAM! Jag kollade på tjejen som stod framför mig och knuffade bort henne och kände hur tårarna började bränna bakom ögonlocken när jag såg Miryams min.
FÖRLÅT MIRYAM, FÖRLÅT! JAG TRODDE JU ATT DET VAR DU! Skrek jag inombords
Miryam kollade på mig, och även om hon stod ett par meter ifrån mig så kunde jag se smärtan i hennes ögon, hur hennes tårar rann längs kinderna. Jag vet inte varför jag reagerade försten hon började springa in till hotellet men jag visste inte vad jag skulle göra. Jag visste inte vad jag skulle säga. Kommer hon att tro mig när jag säger att ett fan hoppade på mig och jag trodde det var hon? Nej jag skulle inte tro det men nu sprang jag i alla fall efter Miryam. Tårarna rann och rann nu nerför mina kinder, tänk om hon lämnar mig? TÄNK OM MIRYAM LÄMNAR MIG? Mitt hjärta började banka fortare av paniken att min Miryam kanske skulle lämna mig. Hon sprang upp för trapporna och jag sprang med snabba steg efter.
- MIRYAM VÄNTA! Skrek jag men jag tror inte att hon hörde för hon reagerade inte alls på hennes namn.
Jag kom in på hotellrummet, där stod Miryam med ryggen mot mig och tryckte i kläder i en ryggsäck.
- Miryam... började jag. Min röst svek mig, tårarna rann och rann, jag kunde inte dölja det eller rättare sagt jag ville inte ens dölja det.
Jag ville visa för Miryam att hon betyder allt för mig för det gör hon och jag vet inte vad jag skulle göra om hon lämnade mig.
- FAN TA DIG TOM! Skrek hon och vände sig om och kollade på mig med en arg, sårad och rödsprängda ögon.
Jag öppnade munnen för att säga något men inget ord kom ur mig och hon avbröt mig sedan i mina nu desperata försök att få fram en vettig förklaring.
- DU KAN DRA ÅT HELVETE, JAG VILL ALDRIG MER SE DIG! DU HAR DÖDAT MIG, MITT HJÄRTA. HUR FAN KUNDE DU? Skrek hon nu ännu högre.
Hon tog upp ryggsäcken som stått på sängen, slängde den på ena axeln och tog upp något som liknade ett kort i andra handen.
Hon gick fram till mig, ställde sig framför mig och höll upp bilden framför mig. Det var en bild på mig och Miryam som kysste varandra, vi satt i en bil och Bill hade tagit fotot så det var taget så vi båda var i mitten av fotot.
Tanken på det fina minnet fick mig att le inombords, jag var alldeles för sårad för att kunna röra mina darrande läppar just nu. Hon rev sönder fotot, mitt i tu så hon hamnade på ena sidan av det sönder rivna fotot och jag på det andra och nu lät hon fotot falla till golvet.
Miryam skulle gå förbi mig, jag tog ett tag om hennes arm men hon ryckte till sig den. Mitt grepp hade inte varit så hårt, mina händer darrade och tårarna och mitt nu döda hjärta gjorde mig svag.
Jag var alldeles för svag för att röra mig, för att börja springa efter henne så jag stod där och lät mina tårar falla till marken.
- Ich liebe dich Miryam, für immer.
Bill:
Det hade gått tre dagar sedan Miryam stuckit och jag börjar nu bli seriöst orolig för min bror. Tom hade låst in sig på sitt rum, han hade inte kommit ut ur rummet på dessa tre dagar en ändå gång. Han åt inte, han svarade inte på någon och han ställde in konserter och intervjuer.
Jag visste inte längre vad jag skulle göra för snart svälter han ju ihjäl där inne, vad kunde jag göra? Jag gick fram till hans dörr och lyssnade. Jag hörde att han grät, som vanligt, han hade gråtit ända sedan dagen då Miryam stuckit, ja tre dagar i sträck. Är det ens möjligt tänker ni säkert? Jo det är sant, han älskade verkligen Miryam otroligt mycket och jag antog att det var alla tårar som han hållt inne i resten av sitt liv som nu bara kom ut. Jag hade fast att jag var hans bror sällan sett honom gråta, han skulle alltid var den tuffa av oss som stod på sig och nu kände jag mig verkligen som en dålig bror som inte låg bredvid honom och tröstande honom. Han hade alltid funnits vid min sida när jag var ledsen och nu stod jag här och visste inte alls vad jag skulle göra.
Det var egentligen jag som hade förstört allting, hade jag inte sagt något till Miryam så hade hon inte börjat bråka med Tom och stuckit sin väg. Hade hon inte stuckit så hade Tom aldrig behövt gå ut och då hade det där heller aldrig hänt så allt var MITT fel. Mitt jävla fel och jag måste nu göra något för jag klarar inte av att se min bror såhär ledsen. Georg och Gustav hade också försökt prata med honom men även dem hade insett att det var omöjligt och nu var dem på en intervju ensamma för första gången. Jag hade vägrat lämna Bill och dem ville inte att vi skulle ställa in intervjun så dem bestämde sig för att gå dit ensamma och berätta varför vi inte var där.
Hur som helst, tillbaka till verkligheten.
JAG MÅSTE HITTA MIRYAM!
Det är ända sättet att få tillbaka Tom, det visste jag.
Nu stod jag utanför hennes dörr till rummet där jag visste att hon bodde. Jag hade hittat en telefonkatalog i mitt rum och ringt runt till vartenda hotell och motell i hela stan och tillslut fått fram en Miryam Schulz som bodde på ett motell inte långt ifrån där vi bodde.
Jag knackar försiktigt på dörren och väntade på ett svar. Jag hörde att hon var där inne men hon ville tydligen inte svara så jag knackade på ännu en gång.
- Gå här ifrån! Skrek Miryam från andra sidan dörren.
- Miryam, du måste komma tillbaka! Sa jag ganska högt, tillräckligt så det skulle gå igenom dörren.
- Och vem bestämmer det? Du eller jag Bill! Stick! Sa hon nu med ett irriterat tonfall.
- Men han håller på och svälter ihjäl Miryam. Du måste komma tillbaka innan han tar livet av sig.
Först var det tyst ett bra tag sedan hörde jag att hon låste upp dörren och strax öppnade hon den innan låsta dörren och kollade på mig.
Jag såg smärtan i hennes ögon, jag såg att även hon hade gråtit att även hon saknade honom.
- Tom har luggit inne på sitt rum, han pratar inte med någon, han äter inte och han ställer in alla konserter och intervjuer. Allt han gör är att gråta vilket han gjort nu tre dagar i sträck Miryam. Han saknar dig, han älskar dig så fruktansvärt mycket. Du måste komma tillbaka!
Hon kollade förvånat på mig och jag såg att hon envist döljde att hon när som helst skulle börja gråta.
- Men han kysste ju den där andra tjejen?
- Det var ett fan som hoppat på honom och kysst honom, jag trodde först det var du och det gjorde nog Tom med för han knuffade ju sedan bort henne...
- ... När han såg mig, fortsatte hon min mening och kollade nu ner på sina fötter.
Jag nickade bara, hon fortsatte stirra ner på sina fötter och jag hörde hur hon började snyfta.
- Jag älskar honom Bill, sa hon och kollade nu upp med tårfyllda ögon.
- Jag vet Miryam, sa jag och kramade henne.
Där stod vi länge och bara kramade varandra, höll om varandra.
Tom:
Jag hade nu luggit på min säng och inte gjort något annat än gråtit och tänkt. Jag hade gråtit flera dagar i sträck och nu började mina tårar ta slut för dem slutade nämligen att rinna några minuter sen. Mitt liv var ingenting längre utan Miryam, jag ville inte leva längre. Allt var helt borta, jag kunde inte känna något längre. Klockan var lite över sex på kvällen, det var ganska mörkt ute för att vara en storstad.
Det knackade på dörren, jag var så evigt trött på dessa knackanden. Alla hade försökt få mig att öppna eller prata men INGEN förutom Miryam kunde få mig att känna livsglädje igen. Hon kommer inte tillbaka så varför ger jag inte upp den tanken, hon kommer inte tillbaka. Jag började nu hulka fram gråten igen.
- Tom, hörde jag en mycket välbekant röst säga på andra sidan.
Det var bara en inbillning! En plågsam inbillning! Det var inte Miryam som stod på andra sidan dörren, det visste jag. Eller?
- Tom, det är Miryam! Hörde jag en ganska röst som lät ganska sårad och nedstämd.
- Miryam? Sa jag och satte mig hastigt upp i sängen.
- Det är jag Tom... sa hon efter ett tag.
Jag hoppade ur sängen och sprang mot dörren för att öppna den såklart. Detta kunde inte vara någon inbillning, kanske var det en dröm, jag var inte säker.
När jag låst upp slet jag upp dörren och där stod hon med blanka, rödsprängda ögon precis som jag.
- Förlåt, sa hon och och släppte inte ögonkontakten.
- Miryam, det är jag som ska säga förlåt! Jag trodde det var du! Du som hoppade på mig och kysste mig. FÖRLÅT!
Nu var det hon som hoppade på mig, den riktiga Miryam hoppade upp i min famn och jag trillade ner till golvet med den riktiga Miryam över mig. Dörren bakom oss smälldes igen och Miryam kysste mig, jag besvarade hennes kyss, hennes så oerhört efterlängtade kyss.
- Jag älskar dig Miryam, bara dig, sa jag mellan kyssarna.
KOMMENTERA NU DÅ!!!
NU VILL JA HA MASSA KOMMENTARER ANNARS TÄNKER JAG ALDRIG MER SKRIVA EN NOVELL HÄR PÅ DIKTA IGEN! * Hotar *
Jag vill att alla som läst denna novellen ska kommentera, är lite besviken över att nästan 100 pers läser denna men jag får bara max 15 kommentarer.
Jag måste säga tack till alla som faktiskt har kommenterat! Tack ni är underbara<3
Jag skulle vilja ha svar på lite frågor och skulle blir VÄLDIGT tacksam om ni svarade dem.
1. Vad tycker du allmänt om min novell? Var delarna för långa eller för korta? Var det mycket stavfel? Var det något som var otydligt? Ja ni fattar. Motivera gärna:)
2. Fanns det något som inte var så bra i min novell eller något som ni tyckte skulle ha skett annorlunda? Motivera gärna:)
3. Tycker du karaktärerna i novellen eller novellen i sig var overklig?
4. Har jag för lite eller för mycket beskrivningar i novellen?
5. Ge gärna förslag på vad jag skulle kunna göra bättre till nästa gång:)
ALLA SOM SVARAR PÅ FRÅGORNA SKA HA ETT STORT ÜBER TACK<3:)
JAG GÖR INTE DET FÖR ATT SLÖSA PÅ ER TID ELLER NÅGOT UTAN FÖR ATT JAG VILL VETA VAD NI TYCKER OCH VAD JAG KAN GÖRA BÄTTRE TILL NÄSTA GÅNG:)
TACK TACK TACK<33:))
|
| Kommentarer - (Snittbetyg: 5) | PsychicPlay - 21 jan 09 - 20:31- Betyg:  | | åh, gulligt. :> | | johannaa_ - 26 feb 08 - 16:55- Betyg: | Jättebra!
Finns inget att tillägga :D | | Antonietta - 12 feb 08 - 19:21- Betyg: | | så himla bra :D | | SiberianHusky96 - 9 jan 08 - 17:24- Betyg: | 1.Din Novell e den bästa ja läst!^^de va inte så många stavfel,bara nåra,Jag tyckte de va lagom långa!x)
2.Jag älskar HELA din novell!<3333
3.Alla karaktärer va bra!^^
4.Perfect.
5.Du kan inte göra bättre,den här e den bästa som finns!<33333
Ja älskade den värkligen,hoppas du skriver liknande snart,kram//SiberianHusky96 | | beccisan - 3 jan 08 - 15:08- Betyg: | 1. Lagom ^^ fanns nårra stavfel men inte så många tror jag
2. näO.o
3. Det var inget overkligt egentligen O.o
4. Kanske lite mer beskrivningar av personerna och miljön XD
5. Fortsätta skriva bra ^^ | | mikaelanystrom - 28 dec 07 - 23:30 | | knowyouhateme: Tack:):) | | knowyouhateme - 28 dec 07 - 22:56- Betyg: | jättebra :D
1. den var jättebra. delarna var lagom långa tyckte jag. lite stavfel men inte så mycket
2. noope allt va jättebra :D<3
3. näpp
4. lite mer beskrivningar ibland men annars jättebra :D
5. vet inte :S skriva lika underbart!! :P | | mikaelanystrom - 28 dec 07 - 19:13 | | Tack så mycket Mangasagan för att du svarade på frågorna:)) betyder mycket<3^_^ | | Mangasagan - 28 dec 07 - 18:21- Betyg: | Jättebra!!<3<3<<33<3
1. Din novel var JÄÄÄÄÄÄÄTEBRA!!<3 Kanske lite små stavfel här och där, men det händer alla:P
2. Allt var helt PERFEKT!!<3<3<3 :D
3. Jag tycker att den var verklig:)
4. Du kunde haft lite mer beskrivningar, om typ Bill känslor för Miryam, om Miryams föräldrar..
5. oO... vet inte
Jag suger på att svara på frågor:( Men jag försökte iallafall:P | | mikaelanystrom - 28 dec 07 - 16:52 | | Sassa38: Tack:D även sånna här kommentarer glädjer mig. En novell ska ju vara lite rolig ibland också eller hur;)?! Tack för alla kommentarer jag fått från mig, dem värmer verkligen<3:))<3 | | mikaelanystrom - 28 dec 07 - 16:49 | Prickigthallon: Tack Annie:) Jo, jag ska försöka tänka mer på beskrivningarna men tyvärr har jag känt ganska mycket press när jag skrivit denna så det har blivit lite fel. Det med "luggit" är bara ett totalt fel av mig eftersom JAG VET att det heter legat. Bara något som sitter kvar sen jag var liten och alltid sa luggit för att reta mina bröder XD haha.
M-424: Okej men tack för alla kommentarer under novellens alla delar och tack för att du läste den:D:D:D! <3
FakeThatSmile: Tack så jätte mycket för att du tog dig tid och svarade på frågotrna:):):)<3 Jätte snällt verkligen!:) Jag är glad att du gillade slutet, jag ville först göra ett sorgligt slut men njae, jag tycker det skulle bli så typiskt om hon dog eller nått ^_^ AJA! TACK<3:D
danniflickan: Tack så jätte mycket, jag är väldigt glad att jag fått så många värmande kommentarer, det blir aldrig för många vettu:);) Det är många irl som tycker att jag ska bli författare faktiskt men jag själv har avslgit den iden för jag gillar att skriva på min fritid, det är en hobby och inget jobb enligt mig:P men hur som helst, tillbaka till din kommenar ^_^
Jag tror inte allting var perfekt direkt du;) Jag har läst min novell efter jag lagt in den och upptäckt att jag inte riktigt har fått fram vad jag velat och sett en del stavfel och sånt men jag har ofta haft ganska brottom när jag skriver in dem därför blir det lätt så:P Svarade vad orden betydde i din inbox så ja, kolla där ;).
Jag har börjat skriva på en ny novell, bara en början och jag har bara en ide i huvudet. Jag behöver mer ideer för att skriva en hel novell just nu så det kanske dröjer innan en ny novell kommer:/.
Tack så jääte mycket:D:D<3:)
MissLandin: Hahaha! Tackar men det tror jag inte;) Ofta du inte läst en bok eller nått som är bättre:D:D:D?! aja, jag är glad att du gillade den och det glädjer mig att den är fängslande (A) XD tack tack tack <3:)) | | Sassa38 - 28 dec 07 - 16:42- Betyg: | Gud vad bra den var<3<3 Superrolig att läsa och det var svårt att gissa sig fram till vad som skulle hända i slutat<33
Ska väl ta och svara på dina frågor med :) Tar det i numerordning så blir det lättare för dig att läsa :P
1. Jag tycker att det var superbra, en utav de bästa du har gjort (enligt mig alltså)... Stavfel var det inte så många, men det var en del grammatikfel... själv bryr jag mig inte så mycket om sånt, men jag jägger märke till det.
Och nej, de var varken för långa eller för korta :)
2. Kanske... Men inget jag kan komma på nu, men är inte helt säker på att det var ngt heller
3. Overklig var den, men på ett bra och trevligt sätt... Det är kul att läsa om sina idoler, även om det är orimgligt...
4. lite för mycket ibland kanske :) Men inte så ofta.
5. Haha Kan tyvärr inte ge några XD
Är inte särskilt bra på att svara, men gjorde det i alla fall XD<3<3 | | MissLandin - 28 dec 07 - 15:41- Betyg: | De här va de BÄSTA i hela världen jag läst!
tkr inte om att läsa "sånna här" annars men
den här kunna man bara inte sluta läsa !!
STARK STARK FEMMA!
(fortsätt skriva mer :D) | | danniflickan - 27 dec 07 - 23:40- Betyg: | Ja e inte ngt TH fan precis men den här var jävla bra! Och jag tycker de e kul å läsa noveller om de där bandet ;D
Men din var fan fantastisk.. Jag har darrat när jag läst och fått rysningar, du har talang tjejen! Jävla stor talang! Du kan de här med att skriva!
Och dina frågor som du ville man skulle svara p¨å..
Allting var perfekt men man kan alltid bli bättre:D OCh jag märkte inte några större stavningsfel ;D Haha kanske för att jag själv inte är särskillt bra på stavniing:D
En sak jag hackade upp mig på vad de där med tyskan nåra små ord.. Så jag måsste bara vad betyder "uber" vetteh fan hur man gör dom där prickarna ; D Och "fur immer" än en gång klan jag inte gö sånna prickar x)
Haha hoff känner meej patetisk här :D MEn men, längtar att få läsa en ny novell med dej, dukan bli något!
Haha nää nu pallar jag fan inte skriva något mer fast att de finns en massa ord kvar å säga till deej men jag har inte ork xD En stark femma dehär!! | | M-424 - 27 dec 07 - 20:48- Betyg: | Hhaha förlååt.. jag orkar inte heller svara på alla frågoor xD Men jag älskaar verkkligeen denna ficen:) Och så som prickigthallon säger:Beskriv lite mer, och stressa inte ;).
<3333 | | prickigthallon - 27 dec 07 - 20:22- Betyg: | ASBRA :D
Förlåt orkar inte svara på frågorna.
Men jag kan säga att jag gillade den. Liiite dåligt svenska ibland och sånt (luggit?? Legat heter det annars. Jag fattade inte först xD), men annars så ;)
Beskriv lite mer, och stressa inte ;) | | mikaelanystrom - 27 dec 07 - 19:04 | Tomatface: Tack sååå jätte mycket:))
xxneaxx: Också tack:D .. ska försöka tänka på det till nästa novell:)) | | tomatface - 27 dec 07 - 18:44- Betyg: | skitbra som vanligt och jag kommer verkligen sakna denna novellen *snyft*
1. vad jag märkte så var där inte så mycket stavfel och delarna var normalt låna, ibland var dom lite för korta men oftast var dom lagom.
2. handlingen var PERFEKT !
3. nej, allt detta kunde ju ha skett i verkligheten så den var ju inte jätte overklig, det där att han grät i 3 dagar, det är absolut inte overkligt man kan göra det, jag kommer själv i håg när min syrras kille gjorde slutmed henne och hon bara låg inne på sitt rum och grät i flera dagar och åt knappt något. jag kunde riktigt föreställa mig tom sitta där inne så.
4. du har lagom beskrivningar, det är tråkigt om amn inte alls har några beskrivningar med och ibland blir det drygt om man har för många men du prickade in i mitten. :)
5. inget kunde gå bättre, du har nått toppen ! :) XD | | mikaelanystrom - 27 dec 07 - 17:49 | | woops: Okej tack så jätte mycket för svaren:D:DD! nu började jag verkligen tänka efter och känner att jag faktiskt hade ganska lite om hennes föräldrar och om vad Bill kände om henne tillexempel så det var skit bra att du tog upp det :))! Tack så jätte mycket ännu en gång;D | | woops - 27 dec 07 - 17:44 | | Jag var först :O :O :D :D *STOLTAST* | | woops - 27 dec 07 - 17:44- Betyg: | Fuck my duck one more time, me loves :D Har sträckläst hela novellen, medan jag lyssnat på Zimmer 483, som nu börjat på tredje snurren. Skulle INTE ha gjort det om jag inte tyckt att det var otroligt bra!
Det var väl det allmänna.
1 alltså uppåt xD
2 näääh, tyckte mkt mkt om slutet, lyyyckligt :) hade velat veta lite mer om Bills känslor för Miryam bara. Hade du planerat från början att han skulle börja gilla henne också?
3 Jaa, alla kändes väldigt verkliga. Inte hennes föräldrar kanske, jag fick itne så klar bild av dem.
4 Väldigt bra tycker jag, lagom. Lite mer personbeskrivningar kanske bara?
5 Shit, vet inte :O
Hoppas att du kommer med ny novell snart :D :D Hoppas VERKLIGEN det (A) |
|
|
|
