just another failure |
Nej, kanke inte riktigt en novell. men jag behöver skriva av mig,det är väl mest en massa konstiga tankar som flyger omkring och spökar i mig
Deras leenden känns som dektorer, söker igenom hela mig.
sedan ger de sitt godkännande, rufsar om i mitt hår, samtidigt som en apelsin skalas.
"du ser så mycket mognare ut"
han ler och låter handen på nytt rufsa om mitt hår, det håret som de tar som en indikator på att allt blivit bättre. smutsblont
för om jjag har smutsblont hår passar jag in i deras familjebild så mycket bättre än när jag hade rosa.
snabbt fortsätter de sin visit av mig, låter sina blickar söka sig neråt mina armar, kontrollera att det inte finns några sår.
Mammas blick fastnar på några brännmärken, och hon rynkar pannan och öppnar munnen för att säga något.
"Det var bara på lek"
Och hon godtar det, så länge det inte är skärsår.
Helst hade de velat att de hade fått ett fint samtal från skolan om hur bra det går för mig i skolan ochså, men efter en lite besviken blick rycker de på axlarna och säger att jag måste anstränga mig mer nästa år, strunta i att vara så mycket med kompisarna.
Och jag nickar, och ler.
och det gör de glada, för så hade jag aldrig gjort förut
och det syns i deras blickar,de vill bara glömma bort hur jag var förut, förtränga de gången de fått plåstra om mig, fått samtal från sjukus och kurator.
Nej, nu struntar vi i det. För Tone mår ju tydligen bra nu, hon har ju smutsblont hår, och sminkar sig inte lika förskräckligt längre.
Och ja, det är stor skillnad på gammla Tone och nya Tone. och det nya Tone är så mycket enklare att handskas med, hon passar in mer, har nästan slutat sminka sig och "klär sig inte i de där trasiga och hemska kläderna längre"
Men, betyder det verkligen att jag mår bättre?
För förlåt mamma, men ibland undrar jag om allt verkligen är så bra som vi vill låtsats.
den nya Tone kan faktikst ochså må dåligt, tänk om hon bara är bättre på att dölja det?`
allt jag vill är ju att ni ska vara stolta om mig
jag vill att ni ska kunna berätta om mig för era vänner och arbetskamrater, och le samtidigt som ni berättar hur stolta ni är över er enda dotter.
Förlåt för att jag inte lever upp till det.
|
| Kommentarer - (Snittbetyg: 5) | sandruskapuska - 30 maj 08 - 04:44- Betyg:  | | shit.. skitbra, man känner igen sig <3<3<3 | | glasbubblan - 2 apr 08 - 01:02 | | tårar. | | glasbubblan - 26 dec 07 - 16:25 | | vet inte vad jag ska skriva...känner igen mig i att bara vilja vara omtyckt för mig själv, och slippa att de bara vill ha mig liiiite bättre, och bara liiite normalare, och bara liiite gladare... | | svartiris - 24 dec 07 - 11:21- Betyg: | gud, stackars dig...
Vet att det nog är svårt, men du kan inte försöka berätta för dina föräldrar?
Att du bara vill att de ska vara stolta över dig? | | Maadelen3 - 23 dec 07 - 22:59 | | Oj öhm Oj! starkt Tone! Men aa.. vet som inte vad jag ska säga.. men om det är ngt , så du har mig ju på msn und så, finns om du vill prata <3 ha det! |
|
|
|
