Spring nicht |
(Okej, en ff till *suck*. Men det känns som om fler människor läser då så… Blir EN del, just so you know… Kommentera gärna!!)
Jag sprang, har nog aldrig sprungit snabbare. Ändå kändes det som om jag sprang i kolasmet. Det var en vacker natt, stjärnklar, och den hade börjat bra. Inom mig förbannade jag Tom, hade han inte gjort Det, hade inte Bill, min älskade, älskade Bill, varit på väg uppför en brandstege just nu. Ja, nu kunde jag se honom, och när jag såg beslutsamheten och sorgen i hans steg släppte det äntligen. Jag sprang, det kändes nästan som om jag flög fram, hade inte trott att min kondition tillät det. Kanske var det bara för att min pojkvän stod däruppe på taket, som jag visste att han tänkte hoppa från.
”Bill, gör det inte!” skrek jag, för nu såg jag hur han gick närmare kanten för att hoppa, och jag var inte uppe än. När jag kom upp såg jag att han hade gråtit, sminket hade smetats ut över kinderna och näsan, antog att jag själv såg ut på samma sätt. Hans ögon var tomma, sorgsna och fästa på mig.
”Bill…” började jag lågt.
”Nein. Jag vill inte höra dina ursäkter.” Hans röst var sprucken, och jag ville bara gå fram och krama honom, säga att allt skulle bli bra. Han verkade inse det, för han tog ett steg närmare kanten. Jag ryggade förskräckt tillbaka.
”Stanna där, annars hoppar jag!” Beslutsamheten i hans röst skrämde mig, sårade mig. Och han förstod det, det veta jag, för hans ansikte blev ännu mer plågat.
”Det är inte dig jag är besviken på. Det är… honom.” De orden fick mig att förstå att han verkligen tänkte hoppa. För att hans bror, hans tvillingbror, hans tvillingsjäl, hade sårat honom så djupt. Försiktigt tog jag ett steg närmare, han verkade inte märka det.
”Über den Dächern ist es so kalt und so still.“ Han ryckte till. Jag hade aldrig annat än “skojsjungit” för honom innan.
”Ich schweig deinen Namen, weil du ihn jetzt nicht hören willst. Der Abgrund der Stadt verschlingt jede Träne die fällt. Da unten ist nicht mehr, was dich hier oben noch hällt?“
Jag kom närmre och närmre honom medan jag sjöng med låg röst. Även han hörde sorgen speglas i min röst och jag visste hur sliten han var. Men jag hade bestämt mig.
”Ich schrei in die Nacht für dich. Lass mich nicht im stich, spring nicht.“ Rösten skar sig lite just där, försök själv sjunga den låten gråtandes!
”Sie lichter fangen dich nich, sie betrügen dich, spring nicht. Eriner’ dich, an dich und mich. Die Welt da unten zählt nicht.“ Den biten kanske visste jag inte riktigt om den stämde men…
”Bitte, spring nicht…” Han flyttade sig inte från kanten. Jag tror det var då jag bestämde mig helt. Nu stod jag bara tio meter ifrån honom, i slutet av sången skulle de tio vara noll.
”In deinen Augen sheit alles sinnlos und leer. Der Schnee fällt einsam, du spürst ihn schon lange nicht mehr. Inrgendwo da draussen, bist du verloren, gegangen. Du träumst von dem ende, um noch mal von vorne anzufangen.“ Fem meter…
“Ich schrei in die Nacht für dich. Lass mich nicht im stich, spring nicht. Die Lichter fangen dich nicht, sie betrügen dich. Spring nicht…
Eriner’ dich, an dich und mich. Die Welt da unten zählt nicht.
Bitte spring nicht, spring nicht…“
Nu stod jag framför honom, med sorgsna ögon ställde jag mig på tå och kysste han tårblöta läppar. Samma läppar som nyss mött, som nyss blivit kyssta av hans egen bror. Tårar rann nerför bådas kinder, han insåg vad jag höll på att göra och hans ögon var plågade.
”Und hält dich das aucht nicht zurück,
Dann spring ich für dich…“
Han tog min hand och log,
sedan föll vi…
|
| Kommentarer - (Snittbetyg: 4.6) | prickigthallon - 30 dec 07 - 00:30- Betyg:  | | Jättebra :) | | svartiris - 28 dec 07 - 20:50 | | hehe :P | knowyouhateme - 26 dec 07 - 18:00- Betyg:  | | najjs :D bra att du la till va Tom gjort | | svartiris - 23 dec 07 - 21:56 | | tack... | | Mangasagan - 23 dec 07 - 21:53- Betyg: | | Shit va bra<3 Började nästan böla :P Du äger på att skriva<3 | | Ciizi - 23 dec 07 - 21:08- Betyg: | gud, vilken bra!
verkligen helt underbar! du e ju grym på att skriva!
o om bill o tom, dom e ju underbara i verkligheten! | | svartiris - 23 dec 07 - 21:08 | danke schön + förklaring:
Bills flickvän berättar. Och Bill tänkte hoppa för att Tom kysst
hans flickvän. Han fattade att det var Tom, men blev så sårad att... | | Solstorm - 23 dec 07 - 21:05- Betyg: | alltså, jag förstår inte riktigt.. :S vem är det som berättar? och.. varför tänkte Bill hoppa - för att Tom hade kysst honom? eller...? :S
men, annars var den.. vacker, sorglig & skitbra<3 |
|
|
|
