Dikta.se
kärleksdikter Kärlek dikter om barn Barn dikter om sorg Sorg senaste poesi Senaste senast kommenterade Senast kommenterade
dikter om vänskap Vänskap Rolig poesi Humor övrig poesi Övrigt noveller Noveller slumpa Slumpa fram ett verk

Noveller

[TH-FF] Never Forget - Prolog

Prologen vart väldigt konstig, och svår att förstå sig på, jag vet. Men ... jah, kommentera ändå, ris und ros vettja!:)


____________________________________

Prolog - Bill

Kan man minnas framtiden?
Den senaste tiden har jag haft en sådan konstig, skrämmande, verklig minnesbild, eller snarare minnesfilm, som spelas upp i huvudet gång på gång. Den kan dyka upp när som helst, ofta när jag som minst anar det. Och varenda jävla natt den senaste veckan har den kommit, kastat mig in i scenen som spelas upp, spolas tillbaka, spelas upp, spolas tillbaka, om och om och om igen. Jag vill inte vara med om det, men kan inte göra någonting för att hindra eller stå emot det som händer.
Sådana saker; saker som man är med om inuti huvudet samtidigt som man sover i en trygg säng om natten, brukar kallas ”drömmar”. Men det är ingen dröm jag pratar om, ingen fantasi – det är det alldeles för verkligt för att kunna vara. Det är inte heller något som jag har hittat på, eller bara inbillar mig – utan ett minne. Men problemet är bara att det är ett minne av något som inte har hänt, ett minne av något som jag inte har varit med om… än.
Så, därför frågar jag – Kan man minnas framtiden?

Det börjar så oskyldigt... ja, nästan vackert, då hela bilden spelas upp som i slow motion, och allt täcks av en disig dimma som gör det svårt att urskilja detaljer. Stämningen känns så lugn och stilla, som om ingenting skulle kunna förstöra idyllen i den perfekta vykortsbilden.
- En stor gul sol skiner från en klarblå sommarhimmel, med fluffiga vita molntussar som liknar små söta kaniner, hjärtan och gräddbakelser. Tvärs över de böljande gröna ängarna, täckta med spretiga maskrosor, löper en spikrak grusväg. Vägen, där det då och då mullrar några förbipasserande fordon, är det enda mänskliga tecknet som stör den naturliga skönheten i naturen.
Jag ligger på rygg i det midjehöga gräset, stirrar upp i den nästan ofattbart blå himlen, medan en sval bris lekfullt virvlar runt med mitt hår.
Jag hör ett ljud, vet inte riktigt vad det är, men det spelar egentligen inte så stor roll. Jag vänder på huvudet åt vänster, ser in i hans bruna ögon, så lika mina egna. Han ligger på sidan med huvudet lutat i högerhanden, medan han betraktar mig med den där busiga glimten som är så typisk honom.
Plötsligt slänger han sig fram, naglar fast mig mot den solvarma marken med sin egen tyngd. Hans ansikte är bara några centimeter ifrån mitt, och den busiga lekfullheten i hans ögon och leende är så smittsam att man bara inte kan låta bli att förundras. Jag puttar leende bort honom, och skrattande rullar vi runt, runt i gräset och brottas på skoj, som så många gånger förr.
Han kommer loss ur mitt halvhjärtade grepp, rusar upp och flaxar med armarna i något galet lyckorus, så att den stora vita t-shirten fladdrar omkring honom. ”Kom igen, fånga mig om du kan!” skrattar han, och skuttar glatt iväg över den gröna ängen. Självklart far jag också upp från marken, börjar jaga honom, medan jag skrattar så mycket att jag knappt kan springa rakt.
”Vänta du bara, snart har jag dig!” tjoar jag uppspelt, trots att det fortfarande skiljer flera meter mellan oss. ”Skulle inte tro det – inte i den där snigelfarten!”, han fortsätter sin skuttande språngmarsch, medan han flinande tittar tillbaka på mig. Det ser så lätt ut – som om t-shirten ska förvandlas till vita vingar, och han ska lyfta från marken och stiga till väders vilken sekund som helst.
Det händer så plötsligt, ”pang, poff!” liksom, som en blixt från klar himmel – som någonting man aldrig tror eller förväntar sig ska hända.
Han rusar skrattande upp på grusvägen, och den glada blicken lämnar inte mig för en sekund, och samma sak gäller för mig. Vi har bara ögon för varandra, för kärleken och lyckan mellan oss. Ingen av oss ser därför den stora svarta faran som närmar sig.
Och plötsligt ligger han bara där, vid sidan av vägen, bredvid lastbilen som med tjutande bromsar tvärnitat, och nu står halvt på vägen, halvt vid sidan av.

Det är som om allting både händer och står stilla på samma gång. Jag vet att jag tvärstannar, att mitt hjärta slutar slå, att jag bara stirrar misstroget, oförmögen att fatta vad som hänt. Men samtidigt känner jag hur mina ben rör sig framåt, hur de skräckslaget rusar fram till den livlösa kroppen.
Inget blod, inga förvridna lemmar eller minsta tecken på smärta syns. Det ser ut som om han sover, en stilla, lugn och fridfull sömn. Solens strålar verkar på något sätt skina extra starkt just på honom. Det är som om skenet absorberas av hans kropp, och sedan strålar ut både runt omkring och ifrån honom själv. Men den vackra idyllen är totalförstörd på bara ett halvt ögonblick. – Och han är död, min bror är död...!

Kommentera gärna detta verk!
Sätt ett sifferomdöme på verket: (Detta är frivilligt)

Kommentarer - (Snittbetyg: 5)
_maaatilda_ - 15 maj 08 - 15:47
Åhh... Jättebra! :)
Du beskriver drömmen väldigt bra, det känns nästan som
om jag också är där... Bra! Ska fortsätta läsa nästa del :)
lillolisen - 30 jan 08 - 14:17- Betyg:
fAN HAN ÄR DÖD JAG VILL INTE LÄSA MER TOM KOMMER JU DÖR JAG
GRÅTER JU REDAN!!!!!!<X'O
Solstorm - 5 jan 08 - 12:16- Betyg:
Nej, alltså han är inte död.. än, när det är med kursiv text så är det för att det är en dröm.. :)

TACK iallafall :D <33
julia_love - 5 jan 08 - 11:19- Betyg:
är tomi död:´(den var jätte bra i alla fall!
eddra - 2 jan 08 - 10:26- Betyg:
Är Tom död :'( den var i alla fall bra
EmelieCarlsson - 1 jan 08 - 16:28- Betyg:
:'( Tom KAN inte vara död! Eller jo, det kan han ju, det är ju en berättelse, men fan va bra asså! :O
prickigthallon - 30 dec 07 - 12:35- Betyg:
Åh, jättebra :D:D:D
woops - 29 dec 07 - 23:05- Betyg:
Dumma jag som inte läst dina noveller tidager >.< Ska definitivt bli ändring på det. Du skriver så otroligt bra (den här delen i alla fall xD), så jag måste verkligen läsa resten :)
Mp3 - 27 dec 07 - 00:47
Riktigt bra skrivet, ska heltlätt läsa nästa del nu :) <3<3
loversarelonley - 25 dec 07 - 14:16- Betyg:
åhh vad bra (:
Solstorm - 23 dec 07 - 11:09- Betyg:
tacktack :D <3
FortessOfTears - 22 dec 07 - 17:07
Du skriver helt onormalt underbart människa! <33
Ska läsa fortsättningen nu :D
Mangasagan - 21 dec 07 - 21:33- Betyg:
Jag vet, och jag har kommenterat del 1 med:D Hehe..
Solstorm - 21 dec 07 - 21:25- Betyg:
heh xD tacki<33
Har lagt in kapitel 1 också nu :)
Mangasagan - 21 dec 07 - 21:24- Betyg:
Okej, jag fattar (även om jag är trög ^^) Och den verkar jättebra:D
Fortsätt:D Annars du, så vet man aldrig vad jag kan hitta på... Moahhaha^^

Skriven av
Solstorm
21 dec 07 - 20:45
(Har blivit läst 391 ggr.)
Visa profil
Kommentera detta verk

Anmäl detta verk


Beskrivande ord