Titanic the ship of dreams |
Jag ryser och får gåshud över hela kroppen
en klump sätter sig i halsen
och mina ögon tåras
Hjärat slås långsamare
och jag lyssnar intesivt på melodin
som fyller min själ med sorg
för dem som dog i Atlanten
Stämmor med all sorg och
något storslaget
Jag andas så tyst jag kan
och gör ingen för stor rörelse
vill inte bryta stämningen
Meldodin som gör så att salta tårar
försiktigt rinner längs mina kinder
Tänker på dem som överlevde
och på dem som dog
den kyliga natten i april 1912
Skeppet som de kallade, osänktbart
sjönk sedan ner på havets botten
och snart finns den ej kvar
blir snart ett med havet
95 år har gått förbi
men vi minns än skeppet
som var det största och vackraste
något storslaget
Ett isberg som tog många hundratals liv
och sänkte skeppet som fick sitt namn
på grund av dess storhet och lyx
Titanic, the ship of dreams
|
|
|
|
