Dikta.se
kärleksdikter Kärlek dikter om barn Barn dikter om sorg Sorg senaste poesi Senaste senast kommenterade Senast kommenterade
dikter om vänskap Vänskap Rolig poesi Humor övrig poesi Övrigt noveller Noveller slumpa Slumpa fram ett verk

Noveller

Satanic Sinner (del 1)

Det kommer förekomma blodiga, sexuella och brutala delar i den här novellen, ja, största delen faktiskt. Jag varnar er som är lite känsliga
SATANIC SINNER

Så länge hade han planerat sin färd ned i underjorden för att störta satan och ta hans plats. Men när han kom till helvetesportar, efter att ha fått båten över syrehavet sönderslagen av den stora slamormen, klarade han inte av att vrida nacken av den förbaskade helveteshunden med tre huvuden. De stora tänderna rev och slet i hans armar och han var tvungen att släppa taget om det huvud han så hårt hållit fast vid. Misstag. Hunden, större än en häst, kastade sig över honom och medan köttet slets bort och ben krossades av den hemska varelsens tre käftar bävade han inför sin återfödsel. Efter det här skulle han bara ha 2 liv kvar. Förbannat, nu måste jag hitta en ny värd, tänkte han innan det sjunde livet han hade gick till ända.

Danny studerade sista året på en fordons kurs och satt nu på tåget ut till den lilla hålan han bodde i. Det tog lite drygt tre timmar från storstaden ut till det lilla samhället han levde i. Sedan var det åter fyrtio minuter bussfärd till hans familjs hus, och så var han tvungen att gå i en kvart längst en riktigt dryg grusväg. Det var fredag eftermiddag, för på veckodagarna bodde han hos en kompis inne i staden. Så på fredagarna åkte han hem, och måndagar åkte han till staden igen. Danny hade ett väldigt fullspäckat liv, för efter skolan slutat på vardagarna, jobbade han ett par timmar på en bilverkstad, och på helgerna hjälpte han med renoveringen hemma och så byggde han lite på sin egen bil. Det regnade ute och var väldigt kallt för att vara Maj månad. Han längtade verkligen till juni då han skulle ta studenten. De svartmålade ögonen med mörkgrön iris blickade ut över ängarna och kohagarna som svischade förbi. Sedan såg han ned i knäet där han hade ett ritblock uppslaget och höll på att skissa lite granna på en bild som föreställde hans flickvän. Ett litet leende spred sig i det bleka ansiktet när han såg på råskissen. Hans flickvän, Liv, var jämnårig med honom. Hon hade rastaflätor i turkost, vitt och rosa. Annars var hon inte särskilt iögonfallande. Sällan bar hon mer smink än mascara och lite kajal. Ibland hade hon en ring i näsan eller läppen, tillskillnad från Danny som hade piercingar i ögonbrynen, näsan, flera i läppen och tungan. Men för Danny fanns det ingen annan än Liv. Om han var ärlig mot sig själv hade han aldrig gillat tjejer som bar för mycket smink eller alldeles för mycket piercingar. Blyertspennans mjuka spets dansade fram över pappret, bildade mjuka linjer av ett ansikte, stora ögon, fylliga läppar och det flätade håret. Att rita var en kul och mycket bra hobby på tåget när man ville få tiden att gå. Musiken, som mest bestod av bas och trummor, från hans stora hörlurar som täckte hans öron stängde ute det trötta bullret från tåget och smattrandet från regnet utanför. När blyertsskissen av Liv var klar kollade han klockan. Tåget borde vara framme vid hans station snart. Så Danny packade ned ritblocket och pennan i sin sportbag. Snart stannade tåget in på den lilla skyffliga stationen och Danny reste sig upp, slängde sportbagen över axeln och klev av tåget. Regnet var inte så kraftigt längre och han vandrade genom spärrarna och ut till busshållplatserna. Eller ja, det fanns två stycken. Båda gick samma runda fast åt olika håll. Det var en besvikelse att upptäcka att han missat sin buss, så han var tvungen att gå och sätta sig på en bänk vid ingången till perrongen, där det var lite tak som skyddade från regnet. Busshållplasterna hade ingen kur som man kunde stå eller sitta under, tyvärr. Det skulle ta fyrtiofem minuter innan hans buss gick igen.
Han hatade verkligen att på ute på vischan, för i staden gick bussarna och tågen hela tiden. Det var ganska dött, på detta ställe som kallades centrum av samhället. Här gick bussarna, tåget, det fanns en grill och så lilla konsum. Om man ville storhandla var man tvungen att åka bil i en timme för att komma till coop och IKEA. Danny suckade långdraget och såg sig omkring. Han kunde se att grillen hade lite yngre gäster som firade fredagskvällen där, och på andra sidan gatan gick två tjejer i fjortonårsåldern. Det hade alltid förundrat honom hur mycket ungdomar det fanns här. Närmaste skola låg en halvtimme med buss, bort till en annan liten by som var betydligt större. I sina djupa filosofier och tillbakablickar på sin högstadietid la han inte märke till den man som kom
ut ur Konsum affären med höga läderstövlar man knäppte på flera ställen, svarta byxor med röda sömmar, en högkragad skinnrock och ett brett nithalsband. Denna man fick syn på Danny och gick och slog sig ned med en duns bredvid honom. Danny så lite förvånat upp och blev sedan riktigt förvånad. Vad han vetat var han den enda personen häromkring som klädde sig så. Mannen var äldre än honom, kanske upp mot trettio. Denne hade silverfärgat hår, vilket Danny aldrig sett förut, och långa spikliknande nitar i läppen, ögonbrynen, ögonen och näsan. Mannen vände sin blick till Danny och log extremt självsäkert. Om Danny inte varit så paralyserad av mannens ögon hade han lagt märke till hur tre hörntänder var vassa likt ett rovdjurs. För mannens ögon var verkligen annorlunda.
Irisen var mörkröd, näsan lite lila, och pupillerna liknade en fyruddad stjärna.

”Häftiga linser.” Sa Danny beundrande, kom sedan på sig själv att stirra och såg på sin sportbag istället. Mannen svarade inte utan började rota i sin Konsum påse. Danny såg upp på honom och drog ned hörlurarna till axlarna.
”Ursäkta, men är du typ nyinflyttad? Tror inte jag sett dig här tidigare.” Sa Danny lite tafatt. Mannen slutade att rota runt i påsen och nickade lite medan han log hånfullt.
”Typ.” Det blev tyst efter det och Danny nickade. Regnet tilltog i styrka och han såg lite uttråkat på ett fönster av ett hus på andra sidan gatan, för ur det sken det nämligen olika färger. Antagligen såg någon på TV.
Dock, lite då och då, sneglade han nyfiket på mannen som satt framåtlutad bredvid honom med armbågarna vilande på knäna. Han harklade sig lite granna.
”Jag är Danny föresten.” Sa han lågt, precis så att et överröstade regents dån.
”Det råkar inte vara förkortning av Daniel?” Frågade mannen utan att se upp från vad han nu betraktade.
”Jo, det är det…” Nu såg mannen på honom, lite leendes.
”Åhåå, mitt namn är Azrael.” Sa han med en väldigt sarkastisk ton vilket fick Danny att rynka på pannan.
”Det låter bekant…?” Sa han lite fundersamt. Azrael fnös.
”Är du en trogen man till kyrkan?” Sa han väldigt avsmaksfullt. Danny gissade på att Azrael var någon som dyrkade modern satanism eller liknande. Det fick honom att nicka, mest för att jävlas. Han var inte särskilt trogen till kyrkan, trodde inte på gud eller så, men hade ändå ett silverkors han fått av Liv.
”Jag bär ett kors kring halsen.” Sa han och såg hur Azrael höll tillbaka en ful grimas.
”Jasså…” Danny kunde svära på att Azrael tänkte ”.. Det ska vi nog ändra på.” Det fick honom att rysa. Känslan av att Azrael gett honom den tanken var väldigt skrämmande. Till hans lättnad körde däremot en buss fram och det var samma buss han skulle ta.
”Vi ses.” Sa Danny samtidigt som han reste sig upp och slängde sportbagen återigen över axeln. Azrael nickade och följde honom med blicken då han gick iväg till bussen och klev på. Så, med en lättat, darrande suck sjönk han ned på ett säte långt bak i bussen och lutade sig tillbaka. När han blickade ut genom fönstret kunde han skymta en lysande blixt, och snart kom mullrandet som skakade himlen. Toppen, tänkte han och tog upp mobilen och slog hans pappas nummer. Fadern svarade och han bad honom snällt att plocka upp honom vid busshållplatsen så han slapp gå i ovädret. Fadern muttrade lite, men gick med på det. Danny vände sig om för att se i spegeln som bussen hade vid dörrarna hur mycket av hans smink som hade runnit ur på grund av regnet. Plötsligt tycktes han skymta någon underligt. Han såg ned på sig själv och drog ut silverkorset lite granna. Det var vänt. På något sätt hade det börja hänga uppochned på den tunna silverkedjan. Fundersamt betraktade han det då bussen började köra, utan den blekaste aning om hur detta hänt, men han antog att det gick att fixa… på något sätt.

---------
So, what do you think? Jag kan ju säga att den här novellen är ganska udda!
Kommentera gärna detta verk!
Sätt ett sifferomdöme på verket: (Detta är frivilligt)

Kommentarer - (Snittbetyg: 5)
TokioHotel4ever - 30 apr 08 - 13:57
Kan nog bli bra... Hahah, hoppas ingen blir rädd för mig nu, men satanism är ganska fascinerande :P
Inte för att jag håller på med sånt :O men den här verkar bli bra :)
Maa_Linn - 30 apr 08 - 13:51- Betyg:
Jag tycker att den är grymt bra :)
HatarDej - 24 dec 07 - 01:08- Betyg:
ÅH SÅ GRYMT BRA! :'D (Y)
Lora - 20 dec 07 - 23:30
jaa den är udda....................................








MEN JAG ÄLSKAR UDDA!!!!!!!:D:D:D:DxD
är lite udda sj och måste genast läsa vidare!!^^
zeenzan - 19 dec 07 - 18:54- Betyg:
yaay yaaayy yaaaay ^^ MER FORTSÄÄÄÄTT XD
Mangasagan - 18 dec 07 - 16:42
Den verkar bra:D
sockervaddsmoln - 18 dec 07 - 03:03
jag tänker läsa :)
vadsynd - 18 dec 07 - 00:43
det här verkar bli superbra, du kan verkligen konsta att få en att fastna från första raden. Det här e säkerligen inte en novell jag skulle läsa annars men du skriver så sjukt bra att jag tänker följa den ändå!
Mp3 - 17 dec 07 - 23:42
Verkar bra. fortsätt :) <3<3
nejlika - 17 dec 07 - 23:38
verkar bra, fortsätt!:)

Skriven av
xTiNGELiNG
17 dec 07 - 23:06
(Har blivit läst 257 ggr.)
Visa profil
Kommentera detta verk

Anmäl detta verk


Beskrivande ord