Jag hann! :P Okej låtarna ni frågat efter var Come on sugar, sugar av Adorable At Last och Breathing in Sequence av Hawthorne Heights. Låten i den här delen heter Decembers och är också av Hawthornw Heights (R.I.P. Casey Calvert). Men nu tar jag jullov! Ha det bra och God jul!
Tom
Tom vaknade tidigt på morgonen för en gångs skull. Det första han såg när han öppnade ögonen var en sovande Sanna. Synen fick honom att le och han kände hur hjärtat började slå lite snabbare. Försiktigt strök han bort en liten hårslinga som hade fallit ner för hennes ögon. Han låg och bara såg på henne i evigheter tills han äntligen lyckades att somna om igen.
När han vaknade på nytt igen var platsen bredvid honom tom. Snabbt satte han sig upp och såg sig om i rummet. Sedan hörde han att duschen var på inne i badrummet. Tom slängde av sig täcket och skyndade dit. Sanna hade lämnat dörren olåst och han smet in till henne.
– Duschar du utan mig?
Sanna vände på huvudet och log mot honom.
– Ja, jag ville inte väcka dig. Men jag lämnade dörren olåst för att jag hoppades att du skulle vakna och göra mig sällskap.
Tom låste dörren innan han slet av sig kläderna och gjorde henne sällskap i duschen. Han ställde sig bakom Sanna och la ena armen om hennes mage. Med den andra förde han undan håret ifrån hennes nacke och kysste henne försiktigt där. Det lilla ljudet av belåtenhet som slank ut mellan hennes läppar fick honom att fortsätta kyssa henne utför axeln. Hans händer smekte henne över magen och snart hade hon vänt sig om och deras läppar möttes i en het kyss medan vattnet strilade ner över dem. I takt med att deras lustar ökade andades de snabbare och Tom kunde snart inte stå ut längre. Han måste ha henne.
En stund senare gick de rödkindade ut ur badrummet. Tom satt på sängen och såg på Sanna som bara hade en handduk på sig medan hon valde ut lite kläder att ha på sig. Han hade aldrig sett en vackrare syn. Ingen av de tjejerna som han hade försökt få ihop det med det senaste året hade varit ens i närheten. Han förstod faktiskt inte hur han hade kunnat vilja kyssa någon annan än ängeln som nu stod framför honom. Äntligen var hon tillbaka i hans liv och där skulle hon stanna.
– Du, vi åker vidare i eftermiddag, så du kanske borde hem och hämta lite mer saker att ta med dig, sa Tom.
Sanna snurrade runt så hon stod vänd mot honom. Han såg hur hon släppte byxorna hon höll i handen och hennes ansikte fick ett sorgset uttryck. Med en hand som höll uppe handduken kom hon och satte sig bredvid honom på sängen. Hon tog hans hand och såg Tom allvarligt i ögonen. Han visste att det hon skulle säga inte var något bra.
– Jag är ledsen, men jag kan inte följa med dig. Du har aldrig frågat om jag vill eller vad jag har gjort det senaste året. Tom, jag har faktiskt ett jobb nu och jag kan inte bara lämna det hur som helst.
– Men jag har pengar. Du behöver inte jobba, sa han lite lamt.
Sanna
Sanna kände hur tårarna fyllde hennes ögon. Egentligen ville hon bara stanna hos Tom, men det gick inte just nu.
– Tom, nej det har inte med pengarna att göra. Du har Tokio Hotel som din dröm. Mitt jobb på dagiset är min dröm. Den kanske inte är lika högtflygande som din, men den gör mig lycklig.
Hon såg hur tårarna började rinna nedför hans kinder.
– Gör inte jag dig lycklig då?
Sanna lät en hand smeka hans kind för att ta bort lite av tårarna.
– Klart du gör! Men jag kan inte bara lämna allt hur som helst. Vi sa ju att det här skulle vara en ny början. Kanske måste vi göra allt annorlunda nu då? Jag kan ju komma till dig på helgerna. Det är inte så att vi inte ska träffas.
Tom såg ner och Sannas hjärta höll på att gå sönder. Hon kramade honom och lät sina egna tårar komma ut. Att vara utan honom skulle säkert vara en plåga, men hon ville inte bli beroende av honom igen. Hon hade sitt liv nu och han kunde få en plats i det, men aldrig ta över det helt igen.
– Jag kommer sakna dig så jag dör! Snälla lova att vi kommer träffas och ringa varandra ofta, sa Tom.
– Det lovar jag.
Två timmar senare hade Sanna slitit sig ifrån Tom och gick hemåt. Hon kände sig så ensam utan honom och fick riktigt kämpa för at inte gråta innan hon var hemma igen. Varför kändes det som om hon lämnade honom igen? Det var dumt att tänka så eftersom hon visste att de skulle träffas igen. Ändå önskade hon att hon hade sagt allt det där till honom innan. Då hade han sluppit bli så besviken nu.
Bill
Bill tänkte att han skulle gå in och se om Tom var klar för att åka. Han gav Charlotte en puss på kinden innan han glatt skuttade över till sin bror. Han möttes av en massa färdigpackade väskor och en Tom som låg gråtandes på sin säng. Förvirrat slog sig Bill ner bredvid honom.
– Vad har hänt? frågade han och la en hand på sin brors rygg.
– Jag saknar Sanna så jag går sönder inombords. Hon ska inte följa med oss, snyftade Tom.
– Men varför inte det? Jag trodde allt var bra mellan er?
– Jo, det är det väl. Men hon har något dumt jobb hon måste sköta.
Bill suckade lite. Var det ändå inget värre? Han trodde ju att det var slut mellan dem två igen.
– Ja, men då träffas ni ju snart igen, sa Bill.
– Men jag vill ju ha med henne fattar du väl! Kan du inte bara gå ut och låta mig få vara ifred tills vi ska åka? skrek Tom.
– Jag ville ju bara vara snäll, sa han lite sårat.
– Förlåt. Men snälla gå bara.
Bill reste sig upp och skyndade ut ur rummet. Han hade ju hoppats på att Tom skulle bli sitt gamla vanliga glada jag nu när han var tillsammans med Sanna igen. Istället hade han blivit ännu ledsnare och tjurigare. Varför kunde man inte bara spola tillbaka tiden tills då allt fortfarande kändes bra? Charlotte kom emot honom i korridoren och log.
– Vart ska du? frågade Bill.
– Jag tänkte gå in till Sanna, svarade hon och gav honom en puss.
– Men hon har åkt. Hon ska tydligen inte med på turnén.
Charlottes leende slocknade.
– Jag som trodde att hon skulle säga hej då innan hon drog i alla fall.
– Vadå, visste du att hon inte skulle med? sa Bill förvånat.
– Nej, men jag anade det. Hon har ju sitt jobb på dagis och verkar faktiskt ganska lycklig där. Klart att det är svårt för henne att bara lämna det och ge sig ut på vägarna med alla galna fans igen.
Bill suckade återigen. Skulle tiden aldrig vara den rätta för Tom och Sanna?
Tom
Tom låg och skakade av gråt. När Sanna inte fanns vid hans sida trodde han att han skulle gå sönder. Hans hjärta värkte och han kunde knappt andas. Allt han ville var att hon skulle komma tillbaka och göra slut på hans lidande. Han försökte att samla ihop sig lite så det skulle gå att visa sig bland folk. Men det var svårt och tillslut insåg han att han måste köra med solglasögon när de skulle lämna hotellet.
En stund senare knackade det på dörren och Bill kom in. Tom stod redan klar och hade satt på sig solbrillorna.
– Förlåt för att jag var så taskig innan, sa Tom.
– Det gör inget. Jag vill ju inte att du ska ligga och gråta, sa Bill.
– Nej, jag vet. Men jag klarar mig. Ska vi åka vidare då?
De gick ut till resten av bandet och livvakterna. I hissen ner till lobbyn fick de en sammanfattning om hur mycket fans det var utanför hotellet. För en gångs skull verkade det faktiskt inte vara så många. Snabbt klottrade han autografer på tjejernas block och han tog emot ett och annat brev med. Snart satt de på turnébussen och Tom bläddrade snabbt igenom sina brev. Det var mest tjejer som lät bandet veta hur mycket dem älskade dem och hur gärna de skulle vilja bli deras flickvänner. Han suckade, den enda tjejen han ville ha kunde inte ens följa med honom och där ute stod många och bara bad om just det. Hur kunde livet vara så orättvist?
Några timmar senare låg han i sin säng och försökte sova. Hela resan hade han varit tjurig och otrevlig mot dem andra, men han kunde inte hjälpa det. Tom kunde helt enkelt inte vara glad just nu. När han vridit sig för tusende gången tog han upp sin mobil och ringde Sanna.
– Mmm, hallå?
– Hej det är Tom. Väckte jag dig?
– Nej, jag var bara lite borta i tankarna.
– Vad tänkte du på då?
– På dig så klart! sa Sanna.
– Jag tänker på dig med. Skulle egentligen bara ringa och säga att jag saknar dig och ja god natt med, sa Tom.
– Jag saknar dig med. Du vet att jag vill träffa dig så fort det bara går igen, för jag älskar dig så jag vet inte vart jag ska ta vägen när du inte är här hos mig.
– Älskar dig med. Önskar du var här nu ju!
Let’s try to remember these days back in December
Our lives were very different
I was lonely when we first met
A small upstairs apartment
Driving through the darkness to get back home
Before they knew you were even gone
You don't have to speak because I can hear your heartbeat
Fluttering like butterflies searching for a drink
You don't have to cover up how you feel when you’re in love
I'll always know I'm not enough to even make you think
I miss you so much, a self-inflicted coma
We've gotta make this last
I know it hurts to feel so all alone
I'm by myself, more then you could know
If only they were all alone...
They were all alone...
|
| Kommentarer - (Snittbetyg: 5) |
EmelieCarlsson - 15 maj 08 - 19:58- Betyg:  |
| Brabrabrabra!! <3 |
| NewMoon - 8 mar 08 - 19:17- Betyg: |
| jjaaa, så bra ! |
| foreversacred - 8 mar 08 - 18:03 |
| naw <33 |
| ThisIsJustMe - 6 jan 08 - 00:57- Betyg: |
| jätte bra!!! nej du måste skriva mer nu!!! jag får väll klara mej utan in novell i några dagar/veckor då :'( |
| anchii - 4 jan 08 - 00:09- Betyg: |
nu äre såhär att nu tycker jag att du ska komma hem
(om du är bortrest :p) och skriva en ny del! (a):D |
| Ciissii - 29 dec 07 - 01:17- Betyg: |
Fyfan va bra du skriver, Går bara att älska denna novell ;D
Gott nytt år :) |
| Mangasagan - 18 dec 07 - 17:03- Betyg: |
Fy va bra:D<3<3 Kommer sakna dom andra delarnan medan du är borta:/
God Jul:D Och Gott Nytt År:D |
| M-424 - 17 dec 07 - 19:36- Betyg: |
Gaaaah :D TAck för att du skrev in en ny deel :) och den vaar jättebraa :)
Ajaaaah, God jul och Gott nytt år :) <3<33 |
| Moozan - 17 dec 07 - 18:48- Betyg: |
| Ohh, Skiit Bra.. Kmr sakna dom andra delarna medans du är borta :| Aja, Ska ändå va borta sj xD God Jul och Gott Nytt År (A) Gör smaileysar efter varenda liten mening måste sluta med det o.O |
| Mp3 - 17 dec 07 - 15:57- Betyg: |
| Jättebra!! jag ÄLSKAR verkligen den här novellen!! <3<3<3<3<3<3< |
| SabbePabbe - 17 dec 07 - 14:14- Betyg: |
Håller med anchii. Du borde verkligen göra en bok av den här
novellen! Den är såå bra! God Jul och ha en bra semester! |
| anchii - 17 dec 07 - 09:34- Betyg: |
tacktackTACK! för att du skrev en ny del. (a)
jag kommer verkligen sakna den här novellen, men författare
måste ju också så semester ;) seriöst, du borde verkligen
göra en bok av de här! de är så galet bra så jag vet inte vad.
jag är mållös som vanligt.
ha en superbra semester, och god jul på dig med :D |
