Dikta.se
kärleksdikter Kärlek dikter om barn Barn dikter om sorg Sorg senaste poesi Senaste senast kommenterade Senast kommenterade
dikter om vänskap Vänskap Rolig poesi Humor övrig poesi Övrigt noveller Noveller slumpa Slumpa fram ett verk

Noveller

5 - Hata är ett starkt ord [TH fic]

Del fem – Gustav är en väckarklocka

(Bill)

Jag vaknade nästa dag av att min mobil vibrerade precis vid mitt öra. Jag trevade efter den med handen och tryckte på grön lur utan att titta.
- Hallå… mumlade jag sömnigt, halvt in i mobilen, och halvt in i kudden. Jag var riktigt trött, men klockan kunde ju inte vara mycket mer än tio någonting…
- Guten tag din lilla sömntuta, sa någon piggt och klarvaket i andra änden. Det kunde bara vara en person, Gustav.
- Hej Gusti, sa jag lika sömnigt som innan.
- Har du möjligtvis någon aning om vad klockan är?
- Öhm… tio?
- Halv tolv! tjöt Gustav.
- Mhm… men då kan jag sova mycket längre, gäspade jag.
- Nej sjusovare, upp och hoppa.
- Bara för att du vaknar nio varje morgon! stönade jag.
- Är inte ens min g-kompanjon vaken än? frågade Gustav besviket och ignorerade mina tidigare ord.
- Inte vad jag vet, men du väckte mig vet du, och tyvärr är jag tvungen att erkänna att jag inte drömmer om Georg på nätterna, sa jag och kände mig plötsligt lite piggare.
- Gör du inte? Jag drömmer om honom varje natt. I tyllkjol och band i håret, han brukar dansa balett på rosenblad, sa Gustav ironiskt.
- Ja, men vår vän Georg är ju känd för sina balettkunskaper, sa jag och log för mig själv.
- Hey, vad snackar du för skit om mig? hördes Georgs röst plötsligt och jag såg upp från sängen.
- Åh, god morgon Georg, sa jag och välkomnade honom med ett leende.
- Åh, min vän G har överlevt natten! tjoade Gustav i luren.
- Han är helt överlycklig över att du lever, sa jag mot Georg och höjde ena ögonbrynet.
- I’m still alive, sa Georg och log.
- Vem är död?! skrek Tom och skuttade in i mitt rum han med.
- Och nu kom min galna tvilling också, sa jag och räckte ut tungan åt Tom som såg sig förvånat omkring.
- Vem pratar han med? frågade han Georg och pekade på mig.
- Gustav, förklarade Georg.
- Hallå, är jag fortfarande med eller? frågade Gustav irriterat. Jag satte mig upp i sängen och viftade åt Tom att ge mig mina jeans och en t-shirt.
- Jodå Gusti, du är med, sa jag medan jag drog på mig byxorna och sen tröjan.
- Tur, känner mig nästan lite bortglömd, muttrade han.
- Inte då. Men Tom! Den här tröjan var ju smutsig! tjöt jag.
- Men gud! Bill din lilla fjolla! Sätt på dig den bara! Vi är lediga, remember? Sa Tom med ett roat ansiktsuttryck och rättade till sin keps.
- Just det, lediga. Vad ska du göra idag då Gustav? frågade jag.
- Nja… det var faktiskt lite därför jag ringde. Jag tänkte att… ja, det är ju första dagen här och så, så jag kanske inte riktigt kan… Jag stannar här, klämde han ur sig tillsist. Jag svarade inte utan stirrade bara på de andra två.
- Gustav dissar oss! mimade jag.
- Gustav dissar oss?! upprepade Tom förfärat, men både jag och Georg tystade honom.
- Men… Jaha, okej. Ja men visst, vi ses väl snart ändå antar jag, sa jag förvirrat till Gustav.
- Ja, det gör vi. Men du jag måste dra nu. Hejdå. Hälsa de andra, sa Gustav innan den svaga tonen menade på att han lagt på. Jag såg på Tom och Georg.
- Det blir tydligen bara vi idag, sa jag till dem, men Georg skakade på huvudet.
- Ledsen killar, men ni två har inte alls ledigt. Ni ska på intervju om… tio minuter, sa han efter att ha tittat på klockan.
- VA?! tjöt jag och Tom samtidigt.
- Japp, bäst att skynda sig, sa han retsamt och knackade med nageln på sitt armbandsur.
- Men vafan… mumlade Tom innan han försvann in på sitt eget rum. Jag schasade snabbt ut Georg och drog fram mitt smink.
Hur hade jag kunnat glömma en till intervju? Det var ju inte klokt! Jag drog bara på lite grann, hade varken tid eller ork med något annat. Sen sprayade jag håret lite lätt och knackade sen på Toms dörr.
- Skynda, sa jag.
- Så, kom nu, sa han när han kommit ut genom dörren. Han hade tydligen bytt tröja för innan hade han haft en helsvart tröja, men nu var det något tryck på.
- Ska vi spela något? frågade han.
- Nej, smartskalle. Det är ju bara vi två, sa jag. Tom flinade, men svarade inte.
Vi tog hissen och jag tryckte flera gånger på hissknappen, som om jag ville få den att gå fortare genom det. Men nej, det tog den tid det tog, och vi fick springa ut genom dörrarna och ignorera de som ropade våra namn för att inte bli alltför sena, till intervjun vi tydligen skulle ha.

- Vi sitter alltså här med Bill och Tom Kaulitz, medlemmar i Tokio Hotel, sa tv-reportern. Jag och Tom sneglade på varandra. Varför började alla reportrar och journalister intervjuerna nästan exakt likadant? Jag hade lust att börja gapskratta, och det visste jag att Tom hade också, men ser ni, sånt kan man inte göra i direktsändning utan att bli dömd som… tja, halvt galen. Så jag log bara vänligt och tittade på reportern.
- Ni är alltså enäggstvillingar? sa reportern frågande, trots att jag visste att hon visste svaret. Jag nickade.
- Jo, så är det, sa jag.
- Fast jag är äldst, påpekade Tom.
- Tio minuter, förklarade jag då hon såg mycket förvirrad ut. Hon nickade och log.
- Jaha, så, vi alla vet ju att det är er det skrivs mycket om nu i nästan hela Europa. Vad tror ni er enorma framgång beror på.
- Den helt fantastiska gitarristen såklart, sa Tom självsäkert och log sitt allra charmigaste leende.
- Dream on, Tom, sa jag retsamt till honom. Reportern skrattade, en aning tillgjort innan hon fortsatte med rätt så tråkiga frågor. Hon försökte klämma in lite skämt här och där, och vi var tvungna att skratta lika tillgjort som hon gjort tidigare. Plötsligt ville jag vara tillbaka på hotellrummet med Georg och Gustav.
Fast… Gustav var ju ändå inte där. Det kändes konstigt att bara vara tre. Vi hade alltid varit fyra när vi var utomlands. Inte tre. Jag tänkte på hur Gustav hade det. Jag hade inte ens frågat honom vid vårt tidigare samtal. Hur dum får man vara?
Resten av intervjun satt jag och funderade över Gustav och vad han gjorde, och jag hörde knappt vad reportern sa, så hon fick upprepa säkert fem frågor innan jag förstod dem helt och hållet.

(Sofia)

Jag vaknade rätt sent och tänkte ta mig ner till köket för att få något att äta. Jag älskade att sova sent när jag var ledig, och ännu mer älskade jag sena frukostar. När man kunde sitta i princip hur länge man ville och bara äta och njuta.
Jag hasade mig nerför de många trapporna och letade mig tillsist in i köket. Det var stort, och precis som resten av huset, otroligt lyxigt. Jag förstod inte hur de kunde. Herrgård i Frankrike med såna här möbler… De måste vara otroligt rika.
Jag öppnade kylskåpet, även om jag inte visste riktigt om jag fick ta vad som helst. Jag orkade inte bry mig.
Vadå? Jag var hungrig!
Jag hittade yoghurt och bröd som jag tog fram. Lyckades gräva fram lite ost ur kylskåpet också, men jag orkade inte anstränga mig mer. Då jag inte hittade något annat att dricka, fick det bli kaffe, trots att jag egentligen inte gillade det.
Kaffet var beskt och även med mycket socker var det nästan omöjligt att få ner i matstrupen, men ner skulle det. Jag hade lovat mig själv att börja dricka kaffe den här sommaren. Det såg så otroligt vuxet ut att sitta på café och dricka latte. Så, även om det smakade spya, så skulle jag allt få ner det.
Jag doppade brödet i yoghurten i brist på smör eller annat att ha på och sköljde ner det med kaffet. Jag kunde inte hindra ansiktsmusklerna från att dra ihop sig i en grimas.
- Du tycker inte om det särskilt mycket va? hördes en röst. Jag vände mig om i stolen. Gustav.
- Jo, det är helt okej, ljög jag. Han gick fram till bordet och satte sig mitt emot mig. Något som störde mig, jag hade inte bett honom att göra mig sällskap.
- Ville du något? frågade jag irriterat och kallt. Han såg ner på tidningen som låg uppslagen på bordet.
- Nja, bara ha något att äta, får man ta lite av ditt bröd? frågade han och nickade i riktning mot brödet som låg på bordet. Jag ryckte på axlarna.
- Det är inte mitt, sa jag nonchalant och drog åt mig tidningen som han så intresserat studerade. Jag låtsades att läsa och insupa vartenda ord som stod på sidorna, men i verkligheten förstod jag inte ett ord. Trots fyra års franska i skolan kunde jag knappt presentera mig.
- Kan du franska? frågade Gustav intresserat. Jag himlade med ögonen. Vad var det för fel på vissa killar? Visade jag inte tillräckligt tydligt att jag inte var intresserad?
- Lite, sa jag. Lögn igen.
- Häftigt, sa han. Jag ryckte återigen på axlarna. Kunde man kalla det häftigt? Nej, inte egentligen.
- Vad ska du göra idag då? frågade han efter att det varit tyst en stund. Jag suckade inombords.
- Jag vet inte riktigt, se mig omkring tror jag.
- Jaha, vi kanske kan gå tillsammans då. Tänkte nämligen detsamma, sa han. Jag såg upp på honom. Vad var det för fel på honom egentligen?
- Nej tack, jag tror att jag klarar mig, sa jag kort och såg ner på tidningen igen.
- Hittar du ens här?
- Nej.
- Men kom igen då! Det blir kul! sa han uppmuntrande. Jag såg upp på honom igen. Granskade honom. Varför skulle jag gå runt med Gustav, som jag just hade träffat? Faste egentligen hade han rätt. Hur kul var det att gå runt ensam på ett ställe jag aldrig hade varit på innan?
- Okej, visst, sa jag och åt lite av min yoghurt. Gustav sken upp och jag kunde inte låta bli att flina åt honom där han satt och såg ut som en femåring som fått… ett dataspel i julklapp eller något.
- Schyst! Men då ses vi väl snart, du kan ju komma till mitt rum när du är klar, sa han och reste sig. Jag nickade.
- Sure, sa jag och fortsatte med min ”läsning”. Det började få mig att fundera hur mycket jag hade hängt med på franskalektionerna egentligen. Inte ett enda ord i hela tidningen kunde jag förstå. Jag såg på klockan. Halv elva. Det var nog bäst att gå och göra sig i ordning. Skulle jag vara utomhus kunde jag ju inte se ut hur som helst. Så jag reste mig, ställde tallriken i diskhon och ställde undan det mesta, men orkade inte bry mig mycket mer. Orkade varken diska eller skölja av så jag lät det stå kvar där, brydde mig inte om Anna och hennes man blev förbannade på mig. Jag var gäst, vad kunde de göra?
Jag smög uppför trapporna och in på mitt rum med ett rätt nöjt leende på läpparna.

En liten stund senare hade jag bytt om och sminkat mig. Sminket var viktigast och tog också därför längst tid. Så efter en timme stod jag utanför Gustavs rum i ett par jeans shorts och skjorta som jag hade knutit vid midjan och kavlat upp ärmarna på. Ni fattar inte hur varmt det var i Frankrike just då. Håret hade jag bara satt upp lite slarvigt i en hästsvans.
Jag knackade försiktigt på dörren innan jag hann ångra mig. Vad hade jag egentligen gett mig in på? Det var ju helt konstigt av mig att gå på ”upptäcktsfärd” med Gustav! Vi kände ju inte ens varandra. Jag hörde hur han pratade med någon där inne, och sen öppnades dörren. Han stod där, i ett par mörkgrå shorts som gick till knäna och en ”Motörhead” t-shirt. Hans hår var lite lagom rufsigt och han stod och snackade i telefon.
Han log mot mig när han hade öppnat.
- Ja, det gör vi. Men du jag måste dra nu. Hejdå. Hälsa de andra, sa han innan han fällde ihop mobilen.
- Hej, sa jag bara för att säga något.
- Så, vi drar eller? sa Gustav. Jag nickade. Han stängde dörren efter sig och vi började gå bredvid varandra genom den långa korridoren.
Vad gör jag här med honom?! Jag känner honom inte och nu ska vi ut och gå! Jag går aldrig ut och går! tänkte jag panikslaget för mig själv. Men Gustav gick lugnt och nynnade något bredvid mig. Han sjöng inte toppen, det kan jag säga redan nu, men bättre än mig i alla fall. Jag lät som en anka som kommit in i målbrottet när jag sjöng.
- Vad sjunger du på? frågade jag. Det kändes så konstigt att bara gå där helt tysta.
- Åh… en låt, sa han bara och log.
- Jo, jag kunde nästan gissa det, sa jag ironiskt. Vi kom nerför trappan och gick ut genom entrén. Trädgården och området runt omkring var otroligt stort och jag hade inte tänkt på det innan.
- Vart ska vi gå först? frågade Gustav. Jag ryckte på axlarna.
- Ingen aning, hittar inte här, sa jag.
- Men jag har hört att det ska finnas en strand här i närheten. Jag tror att jag hittar… sa han fundersamt och kliade sig i huvudet.
- Kör på det, sa jag och han log innan han började gå åt ett håll. Jag följde lydigt efter honom och jag fann att det var riktigt mysigt. Han nynnade på något som faktiskt lät riktigt bra. Klappade takten med händerna. Och jag njöt nästan av det. Solen värmde samtidigt som hans nynnande och klappande fyllde mina öron. Det blev liksom… jag vet inte. Men det kändes inte längre lika spänt.

Äntligen en ny del, kommentera bara så blir jag glad. Ska skriva i morgon och i över morgon, för sen är det inte långt tills jag åker till thailand. Ska skriva mycket mycket mycket i thailand, men jag tänkte att ni ville ha lite att läsa under tiden, men som sagt. Mer är på väg redan nu.
Kommentera gärna positivt / negativt / konstruktivt, hur som helst, själva kommentaren som betyder liksom ;)
Kramar Jamie <33

Kommentera gärna detta verk!
Sätt ett sifferomdöme på verket: (Detta är frivilligt)

Kommentarer - (Snittbetyg: 5)
sandruskapuska - 2 dec 08 - 03:53- Betyg:
ahaah xd älskar deras (dina) skämt

- Gör du inte? Jag drömmer om honom varje natt. I tyllkjol och band i håret, han brukar dansa balett på rosenblad, sa Gustav ironiskt.
ahahahhaxD<33
Airya - 24 mar 08 - 12:56- Betyg:
"Vem är död?! skrek Tom och skuttade in i mitt rum han med."
Okej, jag gillar hans fina kommentarer xD heehee.
Menmen, skitbra! me like it <3 (=
foreversacred - 21 mar 08 - 21:35
naw så himmla fint
BlodRosen - 28 jan 08 - 15:43- Betyg:
haha,JÄTTE super bra!^^
Niice - 5 jan 08 - 14:05- Betyg:
Asbra !!! (Y)
TokioHotelFreak - 28 dec 07 - 13:30
skiitbraa ^^
Mp3 - 27 dec 07 - 18:20- Betyg:
JAAAA ÄNTLIGEN!! Jag hittade tilbaka till denna novell :D:D kanske ska förklara. jo det var så här att jag började läsa dom fyra första delarna, sedan hade du inte lagt in några fler, då när jag läst. Und sedan kom jag inte ihåg vad denna sjukt underbara novell hette, und då blev det inte så lätt att läsa fortsättningen, men nu har jag hittat den igen :D:D:D und nu ska jag läsa vidare på denna sjukt underbara novell :D:D:D!!! <3<3<3<3<3<3< ÄLSKA!!!!
ThisIsJustMe - 10 dec 07 - 21:31- Betyg:
Gaah!!! så Otroliogt underbart asså!!!!!!!! jag ska fortsätta läsa nu xD
Solstorm - 9 dec 07 - 18:24- Betyg:
hooh^^, jag gillar Toms humor^^, och Bill.. hela Bill<3<33<333

men öhm.. jah xD jättebra skrivet iaf!
Mangasagan - 8 dec 07 - 20:58- Betyg:
Så hima bra/fantastisk/underbar/gudomlisk/BÄST!!! Du skriver som en ängel<3:D
Ha det kul i thailand:D Kommer att sakna dina noveller:(
loppan24 - 8 dec 07 - 15:52- Betyg:
ohhh så underbart bra den äärrrr.... får väl läsa extra mycket när du kommer hem sen då,, längta lite efter det kanske :D
prickigthallon - 8 dec 07 - 15:22- Betyg:
Heeeeeej, sötast :)
Liksom; JAG KOMMER SAKNA DIG SEPEMYCKET NÄR DU ÄR BORTA :'( <3333333
Man jaja, en helt fantastisk del <333333 x3
chulia - 8 dec 07 - 12:45
Maadelen3: Men du, maudi. Du har ju faktiskt DRÖMT på riktigt om att vara kusin med Tvillingarna! Herregud hörru, Det måste ju nästan ligga något i det hela då ;) Tack tjejen :) Och tyvärr ska jag till thailandet, det är besämt och bokat. Men, din födelsedag! Det finns telefon, och jag kommer ju ändå inte träffa dig då! Du får din födelsedags present lite innan bara :D Tack för komentaren!

M-424: taack! :D:D *glad* Blir sjukt GLAD av era kommentarer!
chulia - 8 dec 07 - 12:40
FortessOfTears: naw, jag vet... Kommer verkligen sakna dikta och er!! gah, blir ändå glad, fast ni skriver att jag inte får åka x) haha, mina kommentarer är ju typ helflummiga ;) Tack, för orden, dom värmer SÅÅ mycket. Kan inte beskriva. Och jo, Gusti är söt ;) Haha<3

Ifos95;: Tack! Och... ja, säger som innan. Kommer sakna allt och alla här på dikta så otroligt mkt...

Sirius: wiie! :D Beröm av Evve, inte illa ;) Tack, dina ord värmer också riktigt mkt, tack igen <33 mjo.Tror nog det blir kul i thalandet! :) tack!
M-424 - 8 dec 07 - 12:37- Betyg:
Älskaar denna ff.:) sjukt braa asså <333
Maadelen3 - 8 dec 07 - 12:29- Betyg:
BRABRABRABRABRABRA :D :D:D:D:D:D ÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄ ÄÄÄÄÄLSKAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAA!! ;D. IIIIHWKK! JAG VILL OXÅ VARA INGIFT KUSSE MED GUSTI! :P BÄST ÄBNDÅÅÅ :D

naaaaaaw! jag vill itne att du ska till thailäänd! jag kommer ju sakna dig asmkt! och sen ska du på läger över min födelsedag i sommar! du dissar mig på de roligaste gångerna! :'(

men aja, älska denna novelll :D <3333333333
krammmm<333
Ifos95 - 8 dec 07 - 11:16- Betyg:
Super!...som vanligt!!! XD
<3333
Du får INTE åka!!!!!

<3 /Kitty
FortessOfTears - 8 dec 07 - 02:36- Betyg:
MAAH! DU FÅR INTE ÅKA TILL THAILAND! o.O
Vems underbara fanfics ska ja läsa då?
(Plus att dina kommentarer är väldigt roande, tack för det ^^)
Du skiver helt underbartast bra, jag ska aldrig sluta läsa dina verk :D <3
*Sjunger* Gusti är bara FÖR söt :)

Skriven av
chulia
8 dec 07 - 02:21
(Har blivit läst 402 ggr.)
Visa profil
Kommentera detta verk

Anmäl detta verk


Beskrivande ord