Jung und nicht mehr Jugendfrei (Del 15) |
Del 15/16
(Nadja)
Jag satt kvar i sängen och tittade på dörren som stod på vid gavel medans tårarna forsade nerför mina kinder.
En blond kille gick förbi där ute. Han stannade och tittade in i rummet på mig. Eftersom man såg från hallen och ytterdörren ena sängen. Han tittade rakt på mig. Hans blick drog sig lite nedåt. Då kom jag på att jag inte hade några kläder. Jag drog täcket till hakan. Han tittade lite underligt på mig.
Han tittade sig omkring i korridoren. Han gick in i lägenheten och stängde och låste dörren. När han kom närmare såg jag att det Lukas.
Mitt hjärta började genast slå massor med extra slag och jag kände hur paniken växte inom mig. Tänk om han gör någonting mot mig, igen!?
Han gick fram och tillbaka vid fot änden av sängen. Det såg ut som att han funderade. Han tittade på mig med en mordisk blick.
- Varför gjorde du slut!? utbrast han sedan.
- Vaddå!? Det var ju du som gjorde slut! skrek jag tillbaka.
Jag drog upp knäna till hakan gjorde mig så liten som möjligt. Det såg ut som att han tänkte flyga på mig och döda mig med mina bara händer.
Men faktiskt det var ju sant. Det var han som gjort slut, inte jag!
Han gick fram till min säng och gav mig en örfil. Hel kinden ömmade, det gjorde lika ont som när han slog mig senast. Han satte sig på säng kanten och tittade in i mina ögon. Jag såg att han var rasande, arg, ursinnig och alla synonymer där till.
Men han bara satt där, stirrade in i mina ögon, jätte länge. För varje minut, varje sekund så mjuknade blicken i hans ögon.
Tillslut satt jag och kollade in i de där vänliga ögonen som jag tittat in i nästan hundra gånger om dagen de senaste fem åren.
Han böjde sig sakta framåt och försökte kyssa mig.
- Lukas! Jag är tillsammans med Bill! Vi kanske ska gifta oss! Det går inte, gå här ifrån Lukas! nästan skrek jag åt honom och puttade bort honom precis när våra läppar skulle ha mötts.
- Jaha, ja, gå gift dig med då! Bilda familj, bli känd och rik! Jag lovar du gör det säkert bara för att han e rik! skrek han tillbaka.
- Försvinn bara jävla idiot! Jag vet vad du gjorde mot Bill! Han har berättat! Och det var säkert du som våldtog mig! skrek jag.
Han reste sig och tittade en sista gång in i mina ögon. Den där blicken fylld med hat var tillbaka. Han stegade fram till dörren öppnade den, gick ut och smällde igen den med en smäll.
Tårarna började rinna. Jag ville att allting skulle bli bra och att Bill skulle vara här och krama om mig. Hålla om mig och säga att allting kommer bli bra och att Lukas aldrig mer kommer att besvära oss. Men jag kan samman fatta det så här; In my dreams, baby!
Jag slöt ögonen och sjönk ner i liggande ställning och rätade ut benen. Plötsligt kom jag på en sak. Jag steg upp ur sängen och drog fram min väska som låg under sängen. Jag öppnade den och tog fram min andra necessär som jag hade tandborste, schampo/balsam, tand kräm. Jag hade även en vass nagel sax i den. Jag rotade fram nagel saxen och la den på sängen. rotade snabbt fram ett par mjukis byxor och en svart T-shirt med HIM tryck på och drog snabbt på mig det. Jag tog den lilla nagel saxen och gick in på toaletten och låste. Jag satte mig på toa lett stolen och höll upp saxen framför mig. Jag tittade på den ett tag.
Bill och dem andra kommer att dampa ur…
Jag öppnade den lilla saxen och placerade ens dess blad mot min handled. Jag blundade och drog snabbt med saxen överhandleden.
Det hade blivit ett stort snitt rakt över handleden och det rann blod från det. Det kändes så rätt, men samtidigt så fel att göra det.
Jag hörde ytterdörren där ute öppnas och stängas. Jag fick panik. Jag gick snabbt fram till handfatet och tvättade bort blodet och kollade u skåpet under, där fanns som tur var lite plåster. Jag tog ett och satte över såret på min handled. Jag gjorde snabbt ren saxen och stoppade den i fickan.
Sedan låste jag upp dörren till badrummet och gick ut. Där stod Bill och väntade på mig.
(Bill)
Jag öppnade dörren, gled smidigt in genom dörren och stängde den efter mig.
Jag tittade runt i lägenheten. Vart var Nadja?
Precis efter hördes det spolande vatten inifrån badrummet och dörren var låst. Hon var nog antagligen bara på toa.
Dörren öppnades och Nadja kom ut. Hon log lite mot henne. Jag pressade fram ett leende mot henne.
Hennes leende slocknade när hon såg hur jag såg ut. Jag hade fått ett stort blödande sår i pannan.
- Nadja vi… började jag.
- Va fan han hänt!? skrek hon och avbröt mig.
- Jag kan förklara sen, men jag känner att vi behöver prata, svarade jag henne lugnt.
- Men det där såret i din panna måste skötas om! Jag vill fixa såret först, sen kan vi prata!
Jag förstod att hon inte skulle ge sig så jag lät henne tvätta såret och plåstra om det.
- Vad har hänt? frågade hon direkt när jag var klar.
- Vi skulle ju prata först, sa jag.
- Jo, det skulle vi, svarade hon och suckade.
Jag tog båda hennes händer och drog ner henne på golvet. Vi satt i skräddare och pratade lite om allt möjligt, vi kom liksom ifrån ämnet. Efter en stund såg jag hennes blick som hade suttit fast i mina ögon vandrade iväg. Hon spärrade dem och såg förskräckt ut.
- Vad är det där!? utbrast hon och pekade på mina armar.
fan hon har upptäckt armarna, dom är ju helt sönder rispade!
- Ingenting, vi tar det sen, blev mitt svar.
- Men åter till ämnet, sa jag och försökte med ett leende.
Nadja pressade fram ett litet pytte leende mot mig. Det var tyst en lång stund.
- Nu seriöst, vill du gifta dig med mig? fick jag nervöst ur mig och bröt samtidigt tystnade. Nadja, som fäst blicken på golvet tittade genast upp med ett av världens största leende. Hon slängde sig på mig och slog armarna om min hals.
- Det är klart jag vill! viskade hon i mitt öra.
Jag bubblade av lycka. Jag som inte trott hon ville ha mig, nu har jag ju gjort det här i onödan…
- Jag ha ingen ring eller så… började jag.
- Det gör ingenting! avbröt hon mig. Men nu vill jag veta vad som hänt med din panna och armar!
- Öhm… Alltså… började jag.
Flashback:
Hon vill inte ha mig, varför då leva kvar!? Hon är ju den jag älskar! Jag stod på en kant till ett berg som var kanske sex meter högt. Inte så högt, men det tänkte jag inte på. Det kändes så högt när jag stod här uppe.
Jag tittade nar, tog ett millimeter långt steg fram. Jag tittade framåt tog ett djupt andetag och gjorde en ansats att hoppa, men jag ångrade mig så jag ställde mig i stående position. Jag tog ett till djupt andetag, gjorde en ansats till att hoppa. Och gjorde det.
Jag landade med en hård duns i marken. Min panna värkte och jag kände att något rann längst pannan.
Jag reste mig och vacklade till. Jag tittade ner på mina armar, helt sönder rispade.
Jag satte handen mot pannan och drog genast bort den igen. Jag tittade förskräckt på den. Min hand var alldeles blodig. Jag satte genast dir handen för att dämpa blödningen. Det var ju inte det behagligaste jag gjort. Jag småsprang lite på Essens gator mot hotellet. Barn, vuxna, ungdomar, alla vände sig om och kollade på mig när jag hastade förbi. Men jag förstod dem. Om jag var en av dem skulle jag också ha gjort det. Men det var ändå inte kul att alla glodde på mig, men man kan väl säga att jag är van…
Jag berättade allting för henne. Medans jag berättade började hon gråta när jag var klar slängde hon sig om halsen på mig, så hastigt att jag ramlade omkull och fick henne över mig.
- Lova att aldrig göra så här igen! Om du gör det igen kommer jag också hoppa, bara så du vet det! snyftade hon i örat på mig.
- Ja, jag lovar, sa jag och placerade mina händer på hennes rygg.
Hon vägde nästan ingenting. Hon låg på mig och grät en jätte lång stund. Inte särskilt romantiskt, men ändå.
Efter en stund slutade hon gråta och andas lugnt, jag kände hur hennes kropp blev tyngre och att hennes grepp och min hals lättade. Hon hade somnat. Jag lutade huvudet bakåt mot golvet och slappnade av lite själv. Jag var liksom lite fast låst i hennes grepp, jag kunde ta mig loss, men jag ville inte. Jag ville inte häller väcka henne. Efter en stund kände jag att tröttheten tog över och jag somnade.
(Berättaren)
Ja, medans Bill och Nadja ligger och myser/sover på golvet i rum 484 förflyttar vi oss till rum 483, där Tom sitter skräddare i soffan och spelar på Unendlichkeit i soffan medans Amanda sitter på golvet och syr på Toms keps som gått sönder medans dom andra två ligger och sover som stockar i sina sängar…
(Amanda)
Fan vad klantig han är! Ni fick jag sitta och laga HANS keps när det var HAN som hade haft sönder den.
När Tom skulle ta fram en av sina kepsar drag han bara åt sig den, men själv klart satt den fast i någonting så den gick sönder.
”- Kom igen Tom, köp en ny, det är inget att gråta över!
- Jag vill ha min keps, HEL!”
Så hade han(och jag) sagt. Ja så jag hade slitit åt mig kepsen och satt mig på golvet och börjat laga den. Jag hade nämligen alltid en liten påse med sy grejer i väskan när jag var ute och reste. Jag hade börjat laga kepsen mest för att jag inte ville att han skulle börja gråta, vilket han var nära på att göra.
Ja, så nu satt jag här och sydde på hans keps, och jag har ju bara MVG i syslöjd(INTE!). Men jag hoppades att han inte skulle märka något.
När jag var klar och nått ett ”OK” resultat räckte jag den till Tom.
- YAY! Min keps är hel! sa han över lyckligt och kastade iväg den andra som han hade på sig och tryckte istället på sig den ”hela” kepsen.
Han vinkade lite diskret på mig(som om han trodde någon såg). Jag ställde mig på knä framför honom och placerade mina händer på hans knän. Han böjde sig över gitarren och pussade mig i pannan.
- Tack, sa han efter åt. Ska vi gå in och se vad sömn tutorna gör, det värkar ju som att dom två kan sova i evighet.
Jag nickade till svar. Han la ifrån sig gitarren och tog mig hand och ställde sig upp. Jag ställde mig upp bredvid honom och vi tassade tyst(onödigt, men ändå) över till mitt och Nadjas rum.
När vi försiktigt gled in genom dörren möttes vi av en, rolig syn. Jag släppte Toms hand och började skratta.
Tom tittade konstigt på mig. Han såg inget kul i det, men jag förstod snabbt varför. Han hade fäst sin blick på Bills armar. Dom var alldeles sönder rispade. Han kunde inte ha skärt sig, dom där såren såg mera ut som att man skrapat upp dom och inte stjärt, sen höll Tom på att få hjärtklappning när han såg ett stort plåster i Bills panna.
- Men herre gud, vad har hänt? viskade han efter en stund när han verkade komma tillbaka till verkligheten.
- Jag vet inte… viskade jag tillbaka.
Jag granskade Nadja. När jag kom till hennes handled såg jag att hon hade ett plåster. Konstigt tänkte jag. Jag tog bort det.
- Tom, titta på det här!? utbrast jag när jag såg vad hon hade gjort.
- Men alltså, vad har hänt!? snyftade han tillbaka.
Jag vände mig halvt om och såg att han grät, jag tror mest att han grät över Bill.
Nadja började kvickna till lite. Hon stönade lite innan hon slog upp ögonen. Hon blinkade en gång.
- Hej, sa hon när hon såg att hon inte var själv i rummet.
Hon blev snart medveten om att hon faktiskt låg på Bill. Hon flyttade sig snabbt bort från honom och satte sig bredvid honom på golvet. Jag tog tag i hennes handled.
- Vad är det? frågade jag henne strängt och spände ögonen i henne.
- Ingenting! svarade hon och vände bort huvudet, antagligen över att hon skämdes.
- Och vad har hänt med Bill!? fick Tom fram mellan snyftningarna.
- Fråga honom! svarade hon bara.
Hon hade tydligen märkt att Bill hade vaknat, vilket jag märkte alldeles nyss.
Han gäspade lite och satte sig i sittande ställning och gnuggade sig i ögonen.
- Bill… Vad har hänt med din panna och armar? frågade Tom rakt på sak.
- Ingenting! skrek han mot oss.
Han lossade mitt grepp om Nadjas hand led och snabbare innan jag han säga ”Hej” hade han kört ut oss i korridoren.
Ja, denna delen blev ju lite längre än dom två senaste då ;) Jag hoppas ni gillar den. Kommentera, och tjuvläsarna kommer att hängas vid nästa full måne;)
Ciao/Jenny
|
| Kommentarer - (Snittbetyg: 5) | Ifos95 - 6 jan 08 - 14:08- Betyg:  | | ÄLSKA! | | niinnii - 16 dec 07 - 18:59 | | åå sååå braaaaa! | | chulia - 8 dec 07 - 00:43- Betyg: | Hjälp...
Gaaalet bra Jenny. shiiet, blev helt... berörd. Hrm... Ska fortfarande strypa lukas...
Shiiet alltså, vene riktigt vad mer jag kan säga... bara att det är gryyymt bra och jag vill ha meir! :) *överraskning? ;)*
Kramar Jamie<3 | | TomKaulitz - 8 dec 07 - 00:15- Betyg: | Jag vill inte heller dö(a)xD
Fett bra som alla andra delar<3 | | prickigthallon - 7 dec 07 - 23:59- Betyg: | JAG VILL INTE DÖ xD
Så jag kommenterar ^^ ;)
Asbra som vanligt. MEEEER <33333 | | MuppJenny - 7 dec 07 - 18:53 | Mp3: Nein, klart jag inte vill hänga dei, du skriver ju så bra ;)
xxNeaxx: Det kommer, lugn ;)
Mangasagan: Tack :D
M-424: Tack, det kommer mera :D | | M-424 - 7 dec 07 - 18:40- Betyg: | | Du skriver som en gudinna herregud:D Meer fort:D <33 | | Mangasagan - 7 dec 07 - 17:52- Betyg: | Naaw, inte ska du behöva skämmas för en liten felstavning xD (men det var faktiskt lite roligt xD)
Jag kommer inte att hängas, men jag kan med ett nöje hjälpa dig hänga tjuvläsarna xD *skrattar onskefullt*
Fy vad jag ÄLSKAR allt du skriver<3 Du skriver som en ängel<3
Vill bara ha mer och mer och mer och det FORT!! :D
Vill du veta en sak?? Jag gillar inte den här, jag ÄLSKAR DEN!!! (har jag möjligtvis sagt det förut?? xD)
Mer fort:) | | Mp3 - 7 dec 07 - 17:24- Betyg: | | Jätte jätte bra, fortsätt nu!!! och jag kan med glädje meddela att jag slipper bli hängd *ler stooort* :) <3 | | MuppJenny - 7 dec 07 - 16:25 | FortessOfTears: Tack =D
mikaelanystrom: Hehehe x'D Vad pinsamt*skäms* x'D | | mikaelanystrom - 7 dec 07 - 16:02- Betyg: | "dom där såren såg mera ut som att man skrapat upp dom och inte stjärt"
HAHAHAHA! SORRY X'D JAG OCH MIN DÅLIGA HUMOR!
STJÄRT HAHAHAHHA! (jag vet att du skrev fel) MEN HAHAHHAHAHAHAHAHA :'DDD! * BÖRJAR GRÅTA AV SKRATT *
HOHO.. BTW.. SKIT BRA:D! | | FortessOfTears - 7 dec 07 - 15:31- Betyg: | Jäättebra :D Like always .
Dom är ju för underbara, jag vill också gifta mig med Bill ^^
Meera snart? (A) |
|
|
|
