Dikta.se
kärleksdikter Kärlek dikter om barn Barn dikter om sorg Sorg senaste poesi Senaste senast kommenterade Senast kommenterade
dikter om vänskap Vänskap Rolig poesi Humor övrig poesi Övrigt noveller Noveller slumpa Slumpa fram ett verk

Noveller

Vem vill inte vara någon annan? [del 3]

Sista delen för ikväll :)
Fortsättning kommer förhoppningsvis imorron.
Kommentera (A)

---

Alicia

Klockan ringde.
Hon hörde hur dörrar öppnades och människor som kom från sina lektioner.
Plötsligt kände hon sig väldigt fånig som stod där, tillsammans med skolans snygging och försökte förklara hur hon fått tag på hans prylar.
Det var kanske en dålig idé att ge dem personligt till honom, hon kunde ju ha lämnat dem i skåpet eller så.
Varför kom hon på det nu?
Med snabba steg skyndade hon därifrån för att hämta sina saker till nästa lektion, den tänkte hon gå på, även om hon inte såg vitsen med skolan.
Men hon ville bli distraherad, få annat att tänka på.
Hennes tankar hade fastnat någonstans hos Jacob och hans dikter.
Blicken han gav henne när honom när hon räckte över dem, orolig men även… granskande. Som om han verkligen såg henne, Alicia och inte bara den falska fasad hon byggt upp under order från Henne.
Det var något speciellt över honom, något hemligt.
Hon viste inte att han skrev dikter, det verkade liksom inte som hans stil.
Han var ju en i gänget, de hade väll annat för sig, som fester att våldgästa, tjejer att hångla upp och supa fulla för att få sig ett ligg.
Det var så hon hade tänkt sig honom,
Som en av Dem.
Men nu slog det henne, att om hon nu hade så fel uppfattning om honom, hur rätt var då hennes uppfattning om övriga världen?
Fanns det möjligtvis någon …
Nu får du ge dig!
… någon som hon själv?
Snälla Alicia, skärp dig.
Dina tankar om världen kommer att föra dig mot en säker död.
Det finns ingen där ute, ingen som dig, du vet det, det är fel av dig att hoppas, det kommer bara förstöra dig.

Ja. Hon borde verkligen inte låta fantasin dra iväg med henne…
Smart
Men hon kunde inte hjälpa,
Att ett litet hopp, en liten låga tänts inom henne.


Jacob

Spanska.
Så sjukt tråkigt.
Han försökte verkligen, men kunde inte hjälpa att det gick trögt. Sedan morgonen hade hans tankar varit någon annan stans. Fast han inte ville erkänna det riktigt, inte ens för sig själv så tänkte han på Alicia.
Han undrade om hon läste något.
Det skulle inte vara bra.
Han var känd som en i gänget. Skrivandet var hans hemlighet, hans överlevnad. Nu visste hon hur jävla misslyckad han egentligen var.
Om hon läste dikterna det vill säga…
Tänk om,
Tänk om hon tänkte sprida ut det?
Att han egentligen är en misslyckad mes?
Han var rädd, såklart han var rädd,
Men av någon anledning så trodde han inte att hon var sådan.
Han hade sätt hennes blick.
Den tiggde efter något, men vad?
Tröst? Kärlek? Förståelse?
Hur han än vände och vred kunde han inte förstå sig på vad hon egentligen menat.
- Jacob?
Han ryckte till. Vad var frågan, vad hade hon frågat efter?
- va?
Läraren suckade, sedan frågade hon någon annan.
Jacob sjönk åter igen in i sina tankar.


Alicia

Lunch.
Den bästa tiden på en skoldag.
Då fick hon tid att gå till biblioteket,
Stället hon älskade.
Hon struntade i maten, det brukade hon göra för det mesta.
Allt smakade ändå bara skräp.
Hon låste upp sitt skåp, hämtade några böcker och skulle just gå när hon upptäckte Bella.
- Alicia. Vänta på mig!
Motvilligt saktade hon in stegen.
Bella,
Vem var Bella?
Inget annat än en plåga.
En gång hade de varit bästisar. Sedan lekis och fram tills nu,
Det var vad alla andra trodde.
Men så var det inte. Redan i fyran hade Alicia känt på sig att det inte var äkta vänskap.
De var bara kompisar för, ja hon visste inte riktigt, det hade bara blivit så att de klassades som kompisar.
De utnyttjade varann.
Bella var den tysta typen,
Alicia hade alltid fått tala för henne,
I utbyte slapp hon vara ensam och så kunde hon säga till modern att hon hade en kompis, ja det hade hon faktiskt.
Men det kändes mest som en plåga numera.
Hon orkade inte med Bella.
Det kändes så falskt.
Helst av allt ville hon bara gå därifrån, aldrig mera prata med henne.
Men det gick inte,
Hon var fast.
Fast i en falsk vänskap.
Hon stannade helt,
Väntade in sin så kallade vän.
- vart ska du?
En sådan onödig fråga, hon orkade inte ens svara, istället tog hon demonstrativt upp sin mp3 och startade första bästa låt.
Evanescence, Missing.

Isn't something missing?
Isn't someone missing me?

Kommentera gärna detta verk!
Sätt ett sifferomdöme på verket: (Detta är frivilligt)

Kommentarer - (Snittbetyg: 4.8)
EnJulia - 11 maj 08 - 15:19- Betyg:
omg! skitbra, ska genast läsa alla andra delarna! :D <3
woops - 31 dec 07 - 17:36- Betyg:
brukar inte gilla den här skrivstilen, men måste erkänna att jag gillar din stil muchu muchu. Sehr gut!
Mangasagan - 14 dec 07 - 20:57- Betyg:
Jättebra<3
Mp3 - 8 dec 07 - 18:23
Jätte bra. <3
ThisIsJustMe - 6 dec 07 - 22:10- Betyg:
Jätte underbart skrivet asså!!! jag ääälskar din novell!!!! Skriv mer nu!!
tjoh - 6 dec 07 - 22:01- Betyg:
du skriver otroligt bra,! ge mig mera snart! :D:D:D

Skriven av
BlackEyeliner
6 dec 07 - 21:57
(Har blivit läst 95 ggr.)
Visa profil
Kommentera detta verk

Anmäl detta verk


Beskrivande ord