Dikta.se
kärleksdikter Kärlek dikter om barn Barn dikter om sorg Sorg senaste poesi Senaste senast kommenterade Senast kommenterade
dikter om vänskap Vänskap Rolig poesi Humor övrig poesi Övrigt noveller Noveller slumpa Slumpa fram ett verk

Noveller

Jung und nicht mehr Jugendfrei(Del 10)

Del 10

(Bill)
- Va fan har du varit? skrek oroligt och upprört, men ångrade mig genast. Nadja var alldeles röd gråten. Det lilla sminket hon hunnit slänga på i morse var så ut kladdat det gick, Hennes svarta hår var alldeles rufsigt och så hade hon ett blödande sår i pannan.
- Men herre gud, viskade jag förskräckt. Hon tittade lite skamset på mig. Sedan bara föll hon ihop i en hög på marken. Jag sprang fram till henne. Jag plockade upp henne i famnen och bar henne fram till min säng och la henne där. Dom andra som hade suttit och pratat tittade nu förvånat på Nadja som låg livlös på sängen, men hon andades. Amanda fiskade snabbt upp mobilen och slog snabbt ett nummer, jag lyssnade inte på vad hon sa men jag han uppfatta att hon ville att en ambulans skulle komma hit. Jag tog pulsen på Nadjas handled, hjärtat slog som det skulle, antog jag. Gustav och Georg stod sprang runt som yra höns och var jätte oroliga Tom försökte lugna Amanda som trodda Nadja var död.
Jag stod ganska länge och tittade på henne vid säng kanten.
- Jag ska död den jäveln som gjorde det här mot Nadja! Även om det blir det sista jag gör! skrek jag ut för mig själv i lägenheten. Alla tittade upp och undrade vad jag babblade om. En evighet senare kom ambulansen och hämtade henne. Men bara Amanda fick följa med, vi andra var inte anhöriga. Amanda hade fått åka med för att hon var hennes ”reskamrat”.
Väl uppe i lägenheten sjönk jag ihop mot väggen och drog upp knäna till hakan och släppte lös tårarna.
Tom sjönk ner bredvid mig och la armen om mig, precis på ett blå märke som ömmade ganska mycket på.
- Aaaaaaaaaaaaaaj! skrek jag utan att tänka mig för.
- Vad är det!? halv skrek Tom och drog snabbt bort sin arm.
- Inget, mumlade jag.
- Någonting måste det ju vara eftersom du skriker som en gås som blir våldtagen av en kossa!
Toms mobil började ringa.
”I´m a barbie girl, in a barbie wooorld!”
Jag började garva. Tom rodnade och trök på grön lur och satte telefonen mot örat.
- Tom. (Lång paus) Okej. (Lång paus) Okej. (lång paus) Okej, vi kommer! var allt han sa och samtalet var tio minuter långt. Jag höjde ena ögonbrynet.
- Det var Amanda, sa han och stirrade rakt fram. Nadja är död!
Jag trodde honom inte. Nej det får inte vara sant!
- Haha, jag skoja! satt han och skrattade.
Jag flög på honom och skrek:
- Det där var inte kul! både på skämt och allvar.
Tom, som inte ville bli nerbrottad började kämpa imot. Han råkade sparka mig på axeln på samma ställe som. Jag blev helt stel i kroppen.
- Aaaaaaaaaaaaaaj! skrek jag igen.
Tom som hunnit sätta sig på min mage tittade besviket på mig. Det gjorde ont i magen efter sparkarna, även om det gått ett tag sen.
- Bill, se mig i ögonen, vad har hänt!? sa han och spärrade sina bruna ögon i mina.
- Ingenting, mumlade jag och tittade bort.
När jag tittade på hans ansikte rann det en tår som en liten pärla ner för hans kind.
- Någonting måste ju ha hänt! Du har ju ont. Du hade ju ont sen den där kvällen när du gick ut. Du hade ju ont när du kom hem, tror du inte att jag skulle märka det!? skrek han åt mig.
Jag svarade inte. Tom klev av min mage och hjälpte mig upp.
- Ta av dig tröjan, sa han och tittade bestämt på mig.
Jag gjorde som han sa för jag orkade inte bråka. Jag tog av mig min tröja. Tom granskade min överkropp.
- Bill, vad har hänt? frågade han efter en stund och spände ögonen in i mig. Hela historien rann ur mig, om gränden, Lukas och sparkarna. Tom stirrade rakt ut i luften.
- Jag ska döda honom! sa han efter ett tag. Jag lovar det är säkert han som gjort någonting mot Nadja också! Jag rykte på axlarna. Jag visste inte.
Toms mobil ringde igen.
”I´m a barbie girl, in a barbie wooorld!”
Jag flinade lte igen och Tom rodnade, igen.
- Tom. (Paus) Ja, så klart, vi kommer! det vart ett kort samtal.
- Kom vi ska och hälsa på Nadja medans hon är vaken, sa Tom och log lite mot mig.
Medans vi gick ner till entrén och vidare ut på gatan frågade jag massor med frågor, hur Nadja mådde osv. Men han svarade alltid; Jag vet inte. När våran sjuts kom hoppade jag in och fiskade upp min iPod och satte på Green Day. När vi var framme skyndade jag snabbt upp till Nadjas avdelning och jag gick och kollade in i vartenda rum tills jag hittade henn och Amanda.
Jag gick in i rummet. Nadja såg trött ut. Hon hade ett stort vitt plåster i pannan över såret. Bredvid hennes säng stod en hink, den luktade lite spya. Jag antig att hon spytt i den. Bredvid henne på andra sidan satt Amanda och grät medans hon höll Nadjas hand.
Nadja tittade trött på mig.
- Hej Bill, viskade hon. Jag log trött mot henne. Jag gick fram till sängen och flyttade på hinken som luktade, som sakt, hon hade spytt. Jag satte mig på huk bredvid hennes säng och tog hennes andrahand.
- Jag ska lämna er två ensamma, sa Amanda lite ursäktande och pressade fram ett leende. Hon reste sig och gick ut ur det otroligt fula rummet med vita väggar, vitt golv och vitt tak. Kort sakt, allting var sterilt.
Jag gick runt sängen och satte mig på stolen som Amanda suttit vid. Jag tog henne hand.
- Vad har hänt? frågade jag henne.
Hon berättade allting för mig, om skrubben och personen som antagligen var en kille och att hon fått et hårt slag och svimmat.
När hon var klar hade tårarna börjat rinna nerför hennes kinder.
- Men vad är dina blåmärken för något? frågade hon.
- Öhm, började jag men Nadja avbröt mig.
- Ljug inte! Om du ljuger för mig vet jag inte om jag kan lita på dig!
Jag suckade och berättade allting.
- Jag tror det var Lukas som våldtog mig, sa hon efter en stund när jag berättat klart.

Förlåt att det dröjde! Men jag har varit i hälsingborg i hälgen och träffat min syrra =D Så ag har inte kunnat skriva. Jag hoppas i inte hatar mig ;)Men iaf, kommentera! Hatar TJUVLÄSARE!!!*arg*
Hare/MuppJenny
Kommentera gärna detta verk!
Sätt ett sifferomdöme på verket: (Detta är frivilligt)

Kommentarer - (Snittbetyg: 5)
Ifos95 - 6 jan 08 - 13:42- Betyg:
hur kan man hata någon som skriver så underbart!?
Mp3 - 5 dec 07 - 21:43- Betyg:
riktigt riktg bra, älska <3
prickigthallon - 5 dec 07 - 00:24- Betyg:
IIIIK! JAG DÖR! MER säger jag inte xD
niinnii - 3 dec 07 - 21:49
skit bra xD
Mangasagan - 3 dec 07 - 19:21- Betyg:
Okej, jag har en fråga, HUR Skulle vi kunna hata dig så bra som du skriver?? Det är omöljigt.
Jag tycker att vi ska kastrera Lukas xD eller iallafall strypa honom xD
Men iallafall, DU ÄGER!!
Jag skulle aldrig tjuvläsa något från dig:)
Skriv mer innan jag dör av nyfikenhet xD (kan man dö av nyfikenhet? :P)
Du är BÄSTBÄSTBÄST:D
tomatface - 3 dec 07 - 19:07- Betyg:
fortsätt idag ? (a) asbra som vanligt :)
Emma_Mattias - 3 dec 07 - 19:01- Betyg:
jätte bra ! < 3
FortessOfTears - 3 dec 07 - 18:01- Betyg:
Hur skulle man kunna hata dig när du skriver så underbart? :D
Lukas är ful >.< Ja ska banka ner honom .
Mera snaart? (A) <3
M-424 - 3 dec 07 - 17:39- Betyg:
Hatar dej intee=) Om jag gör det kommer du aldrig fortsätta skriva och det vill jag helst slippa(A) :P Längtaaaaar till nästa del:D

<33
chulia - 3 dec 07 - 17:18- Betyg:
Hatar dig inte, helt omöjligt efter en sån här del!
Hjälp, stackarna. Älskar ditt sätt att skriva. GAAAAAH!
Jävla Lukas *strypa* (a)
Vadå? bara för att du skriver så bra att det är sjukt lätt att leva sig in i det :D wiie, mer nu tack! :D kan inte vänta på nästa del, du slutar ju ALLTID så jäkla spännande.
kramar Julia<3
LoverOlivia - 3 dec 07 - 17:10
Oh..:D Så bra!! ^^ Jag hatar dej inte men ja e grumpy >.<
;D

Skriven av
MuppJenny
3 dec 07 - 16:23
(Har blivit läst 283 ggr.)
Visa profil
Kommentera detta verk

Anmäl detta verk


Beskrivande ord