Dikta.se
kärleksdikter Kärlek dikter om barn Barn dikter om sorg Sorg senaste poesi Senaste senast kommenterade Senast kommenterade
dikter om vänskap Vänskap Rolig poesi Humor övrig poesi Övrigt noveller Noveller slumpa Slumpa fram ett verk

Noveller

- kokainet [ del 3]

Mitt under samtalet med Ingela så bröt Rachel ut i ett endlöst fnitter. Hon kunde helt enkelt inte hejda sig, och anledningen visste hon inte om, hon brydde sig inte så mycket heller. Det var skönt att skratta, och speciellt när hennes mor satt endast en halvmeter ifrån henne och kollade på henne med frågande ögon.
"Rachel.. Rachel, kan du kolla på mig är jag pratar med dig?", Ingelas gälla röst lät en aningen irriterad nu. Men Rachel fortsatte med sitt fnitter. Efter ett tag så lämnade Ingela sin dotter i rummet, med en känsla av att något inte stod rätt till.

Rachel slutade med sitt fnitter och kände hur det underbara ruset började avta, igen. Men nu kunde hon inte ta mer, Ingela fick inte veta, för Rachel visste om vad som hade hänt med Robert. Robert var inte mer än femton när Ingela haffade honom med att röka gräs, och skickade honom till rehabilitering, med omedelbar verkan. Och det vill ju självklart inte Rachel.

Hon gick ut i köket och tog fram en av sina favoritglas och gick sedan vidare till kylen för att ta fram coca colan. "Ingenting är bättre än att dricka något sockrigt efter kokain..", tänkte hon och började nynna på "Iris", med GooGoo Dolls. Hon gick vidare in i det ljusa vardagsrummet och satte sig i den moderna röda soffan och satte på teven. Hon kollade på klockan, 13.54 visade den. Hon undrade om Olle hade slutat skolan ännu, men hon ville inte ringa ifall han fortfarande satt på lektion. "Gud vad jag känner mig ödmjuk idag, haha!", sade hon för sig själv och plockade upp mobilen som ramlat ned på golvet, antagligen när hon letade efter påsen med det gyllene (eller vita) innehållet. Hon knappade med van hand ett meddelande. "Tjena grabben! Har du slutat ännu? Isåfall, kan vi inte ses? Pusspuss". Hon tröck på "sänd", och det tog inte lång tid fören telefonen pep igen, "Hejsan söt, jag har faktiskt precis slutat, men kan tyvärr inte ses :/ Ska åka med päronen till Ikea och sedan till deras polare. Puss"

Hon kände sig en aningen besviken, men svarade ändå, "Aha okej, vad synd :/ Men då får vi ses en annan dag då :) Puss". Det svarade han inte på. Rachel fortsatte att kolla på teve, men somnade efter ett tag.


"Raaaachel, heeej!!", "Rooobert!!". En varm kram och ett vackert, lite snett, leende. Det var första besöket på ett halvår på rehabiliteringscentret där Robert var inlaggd. Han såg annorlunda ut, han var lixsom mera.. sliten. Men det var ju bara utsidan, insidan var däremot fylld av massor med energi. Blickarna möttes och båda visste vad som skulle hända. Robert tog Rachels hand och ledde henne till hans rum, väl där inne så möttes deras läppar, och hans händer var överallt. Snart låg de båda i sängen, och kläderna låg utspridda lite varstans i det lilla rummet. Båda visste att det var så fel, men dem kunde inte motstå det.. Kokainet gjorde dem två till ett, en och samma själ.


___

förlåt för så kort & dålig :/

KOMMENTERA GÄRNA!
både bra och dåligt :)
Kommentera gärna detta verk!
Sätt ett sifferomdöme på verket: (Detta är frivilligt)

Kommentarer - (Snittbetyg: 5)
angelicav - 8 dec 07 - 22:38
allvarligt talat,du kan fan skriva bra!
du har skriftens andra gåva älsk<3
Gustaffson - 2 dec 07 - 14:48- Betyg:
jätte bra

Skriven av
Katjaa
30 nov 07 - 18:26
(Har blivit läst 173 ggr.)
Visa profil
Kommentera detta verk

Anmäl detta verk


Beskrivande ord