Nice try ( del 14-15) |
Kapitel fjorton
Prozacen skulle göra honom glad och obekymrad, men inte då. Han sjönk bara ner i en märklig dimma och skrattade mekaniskt åt de mest märkliga saker. Som regnet.
Vera verkade bekymrad å hans vägar. Hon brukade tvätta hans armar med asolsprit. Eller han antog i alla fall att det var asolsprit. Det var kanske något annat.
Han skulle inte ha brytt sig om det så hade varit kaustiksoda.
10/10
Jag mår illa varje gång jag ser Tobias sår. De är alla vanskötta och de flesta är infekterade. Men det värsta är nästan att han inte verkar bry sig. Jag menar, ingenting går in till honom. Allt bara svävar obestämt förbi och avfärdas för det mesta som för jobbigt eller för ansträngande (Inklusive att tvätta sig och liknande.).
Den enda gången han inte verkar asdeppad är när han känner på min mage. Den är jävla stor nu, tror att jag måste sluta skolan snart för alla glor ju som fan. Och så har jag ont i ryggen eftersom klumpen väger kanske 5-6 kilo mer än vad jag är van att bära på. Det är som att konstant gå runt med en sadel i armarna!
"Tobbe, vad skall ni göra sen då? När barnet är fött? Varken du eller den där Vera har ju någon utbildning, hur skall ni försörja er!" Tobias hade begått misstaget att berätta för sina föräldrar om Vera. Och de var inte lite sura.
Visst hade de fattat att något var i görningen, men att de skulle bli farföräldrar ingick inte i den repertoaren. De hade snarare tänkt att han hade kärleksbekymmer, kanske någon könssjukdom som var allt för genant för att gå till doktorn med.
Och sen kom han här och sa att han skulle ha barn!
"Men för fan morsan, hon är i sjätte månaden. Vi måste fan behålla det vare sig vi vill det eller ej!"
Med de orden så rusade han ut ur rummet och drog ut på stan för att köpa cigaretter.
Cigaretter var hans nya ovana. Han kunde lära sig att inte kunna leva utan de, och de retade slag på hans morsa. Alltså två perfekta anledningar till att börja röka. Beroende. Något som alltid var fördömt men som egentligen fungerade ganska bra.
12/10
Idag så kom chocken. Mina föräldrar har sålt Freya. De har sålt henne till Dalarna, och hon åker om två veckor. FYFAN alltså! Hur kan man göra så?
De säger att jag får skylla mig själv. Att jag måste förstå att jag inte kan ta hand om en häst och ett barn samtidigt. HELVETES JÄVLA SKIT.
Hur kan de göra såhär mot mig? Jag och Freya skulle ju vara tillsammans för evigt typ, jag älskar henne, FreyaForever liksom...
->Prozac? (why_must_end@hotmail.com) skriver:
Hej gumman. Hur mår du?
->Jag hatar er, jag hatar er! (FreyaForever@hotmail.com) skriver:
Åt helvete. Vad då då? De har sålt Freya! UTAN att ens fråga mig!
->Prozac? (why_must_end@hotmail.com) skriver:
De är ena skitarsel. Jag kommer över, okej?
Han är underbar ibland, Tobias. Som på att tröst folk. Jag menar, man hade ju kunnat vänta sig att han skulle vara urdålig på det i och med hur han själv mår, men det stämmer inte. Han är lite som en vägg som man kan luta sig mot och liksom sjunka in i, utan att det uppstår några genanta frågor. Han bara är, typ...
Skönheten är relativ. Så mycket kan man lära sig av Prozac.
Kapitel femton
15/10
Jag har en sådan obestämbar känsla av att det kommer hända något mer hemskt snart. En olycka kommer sällan ensam...
Tobias tryckte hårt kniven mot armen. Det underbara vita köttet klövs och det rann fram lite mörkrött blod. Han förde armen till munnen och drack det. Blodet smakade metall och något annat. Han skvätte några droppar på sina föräldrars vita sängöverkast. Det skulle räcka för att förklara.
17/10
Tobias dök upp hemma hos mig idag. Han har stuckit hemifrån, så jag bäddade åt honom i mitt rum. Han får plats där han också. Det är inte särskilt litet och det känns för övrigt väldigt tomt nu när det enda som finns i rummet är min dator, säng, skrivbord och en ganska sliten köksstol som jag använder som skrivbordsstol. Den är röd med vita prickar på. Ser ut som omvänd röda hund.
Han låg på sängen hemma hos Vera. Ett ljus var tänt bredvid datorn, som lyste ut sitt starka sken i mörkret. Lågan fladdrade.
Klockan var halv fyra och Vera var i stallet. Hon hade erbjudit honom att följa med, men han hade vänligt men bestämt avböjt. Tobias tyckte inte om hästar. De var allt för stora för hans smak, och dessutom så gick de alltid före killar om tjejernas håg stod till de (Ja, Tobias må ha förändrats, men hans sexistiska tänkande var inte helt borta.)
Om det bara hade varit lite annan fördelning, ja då kanske det hade kunnat komma på tal att han gillat de. För han var ju absolut inte rädd för de. Absolut inte.
19/10
Freya är också nedstämd. Man känner det på henne, att hon inte alls är sitt vanliga lekfulla jag. Hästar känner av sina ryttares sinnestämningar, och min är väl inte den bästa för tillfället.
Varken hon eller jag orkar något. Jag brukar bara sitta i hennes box när jag är där. Stryka henne över hennes lite spräckliga mule. Mata henne med hötappar.
Ja, jag beter mig så som om jag vore nio. Men för fan, jag vill inte att de säljer min häst! Är det så jävla svårt att förstå?
Han gick in på datorn och började surfa lite på Internet. Det var inte hans mening att snoka, men det blev så ändå när han kollade igenom hennes datahistorik. Hästsidor avlöste varandra. En hel del musiksidor också. Han kände igen kanske en tredjedel utav banden.
Hon hade favoriter. De var hon inne på mycket oftare än de andra.
Han klickade på vad han trodde var en länk. Det visade sig vara en låt.
Tobias grät efter att ha hört den. Den var för jävla lik honom för att överhuvudtaget kunna passera utan att även han, som vanligtvis hatade att visa känslor, måste uppmärksamma den.
"How could this happen to me?"
"Ja, hur fan kunde det här hända med mig?"
21/10
Jag kan inte fatta att Freya åker om bara några dagar. Det är för overkligt liksom, något som inte händer. INGET AV DET HÄR HÄNDER. Det är bara en ond dröm och jag kommer snart att glömma den...
Helvete heller. Allt det här är för jävla sant för att vara sant.
Han slöt sina ögon och kände hur sömnen kom till honom. Natten skulle med sin dvala dölja allt som var för fel för att synas.
|
| Kommentarer - (Snittbetyg: 5) | ellan_7 - 29 nov 07 - 21:08- Betyg:  | | bästaste | | sockervaddsmoln - 29 nov 07 - 18:28- Betyg: | | du skriver jättefint sötnos! väldigt annorlunda, och jagh gillar det |
|
|
|
