På dikta.se används cookies. Genom att surfa vidare godkänner du att cookies används. Läs mer. Godkänn

	Kärlek		Barn		Sorg		Senaste		Senast kommenterade
	Vänskap		Humor		Övrigt		Noveller		Slumpa fram ett verk

Noveller

Hoppa inte! (Del 1?)

(Linnea)

Varför ska detta hända mig!?
jag orkar inte mer.
jag vill inte leva, jag hoppar!

(Angelica)

Jag går igenom staden, klockan är något vid 11.
det är en tyst och fridfull kväll.
det är lördag, men det finns inga fulla människor så långt jag ser.
där är knappt några människor ute.
jag ser parkeringshuset framför mig.
förra veckan var jag och Linnea där och sprang i trapporna för att få bättre kondition.
det funkade inte så bra men. jag kunde inte låta bli att skratta lite när jag tänkte på det.
det var fullmåne. när jag tittade upp mot taket på parkeringshuset så ser man bara halva månen, det var så vackert.
jag tog upp mobilen för att fotografera det.
*klick* det blev ju bra, tänkte jag för mig själv.
sen såg jag någonting där, det liknade en stolpe som stod uppe på taket.
när jag tittade upp såg jag att det inte var en stolpe, det var en människa.
nu la jag också märke till att det stod människor och en ambulans under "personen".
jag tittade upp en gång till, jag kännde igen "personen" som stod uppe på taket.
jag fick panik, jag började springa mot parkeringshuset, när jag kom närmare så såg jag att det var Linnea.

(Linnea)

jag såg ännu en person komma längs gatan, "personen" började springa närmare huset.
vaddå, vad kan va så intresant!?
varför vill folk se när jag dör!?
nu när "personen" har kommit närmare ser jag lite bättre...
vafan!? det är ju angelica!? tänkte jag.
jag tittar ner på henne, hon verkar se att det är jag som står här.
jag fällde en tår, jag ser hur den åker ner för väggen, och splashas i en vattenpöl som regnet hade gjort för nånna timmar sen.

(Angelica)

Jag såg hur det kom vatten uppifrån, den splashades i en vattenpöl.
antingen så började det att regna igen eller så var det Linnea som grät.
jag fick panik, jag började springa mot brandstegen som fanns på sidan av parkeringshuset, det var där jag och Linnea hade sprungit förra veckan.
när jag var halvvägs upp i trappan så orkade jag inte mer.
jag föreställde mig själv hur det skulle se ut när Linnea tog steget ut, ut över kanten och bara falla ner till marken med en duns.
när jag tänkte på det så struntade jag i hur ont jag hade i benen och hur anfådd jag var, jag bara började springa igen.
när jag kom upp på taket så såg jag Linnea stå aldeles ensam på kanten ca 10 m ifrån mig.
jag såg att hon lyfte benet och förde det sakta ut över kanten.

(Linnea)

Nu gör jag det, Angelica bryr sig endå inte om mig mer, hon såg att det var jag men hon bara stack.
nu har jag inget att leva för, jag hoppar! tänkte jag för mig själv.
- STOP! Linnea, gör det inte, hörde jag en röst säga.
jag satte ner foten igen, då tog någon tag i min arm och drog mig ifrån kanten.
jag vände mig om och där stod angelica.
jag såg att hon hade gråtit, sminket var helt utkletat i ansiktet.
- Linnea, varför gör du såhär!? fågade hon.
- Jag ropar ditt namn i natten, men du bara struntar i mig.
jag bad dig att inte svika mig, men du svek mig, svarade jag.
- hoppa inte, ljusen fångar dig inte, de bedrar dig, hoppa inte.
påminn dig själv, om dig och mig, snälla hoppa inte, sa Angelica.
jag svarade inte, jag bara vände mig om, skakade av Angelicas hand och gick mot kanten igen.
Angelica drog tillbaka mig igen, nu började hon gå mot kanten.
hon hoppade upp på kanten och ställde sig med skospetsarna utanför kanten.
- om det är allt som håller dig tillbaka, så hoppar jag för dig, sa hon.

jag vet att jag suger på att skriva men kommentera om ni vill ha mer XD

Kommentarer - (Snittbetyg: 5)

AngelOfBlood - 24 dec 07 - 12:41

Du är skitduktig på att skriva!

entangler - 10 dec 07 - 19:07- Betyg: