Sön 29 jan 2006 - Min traumatiska morgon |
Jag var på väg till söndagsskolan imorse. (Jag hjälper till där.)
Jag kom lite för tidigt till tunnelbanestationen, så jag kunde tagit tjugosjutåget. Men jag orkade inte komma till frälsis (där vi har söndagsskolan) för tidigt heller.
Orka stå och frysa liksom ;) Så jag missade det med flit. Sedan kom 37-tåget jag gick på och det åkte iväg. Jag lyssnar på musik och drömmer mig bort en stund,
funderar på vilken cellgrupp jag kommer vara med idag.
Och lite annat.
Precis innan tåget stannar i Högdalen dunsar det till! Alla drar efter andan och det blir mörkt..
*Rassel rassel, skrap skrap.* - Ja, det har hänt en olycka och vi kommer stå still ett tag tills vi kan åka vidare.
Tills dess öppnar vi inte dörrarna. Säger en tjejröst i micken. Hon låter lite chockad.
Det jag tänker är att det kanske är något snöras eller liknande.
Folket börjar bli oroligt och tittar runt lite grann. Oj, tänker jag. Det kanske är något värre. Så jag börjar be lite tysst.
Man vet aldrig vad som kan ha hänt.
Folket blir mer oroligt och människorna på perrongen ser chockade ut och tar upp mobilerna.
På de två fyraplatserna brevid mig sitter det rysktalande människor. Lite längre bort sitter två fjortisar och lyssnar på superhög musik med mobilerna och sjunger högt med.
Utan att bry sig om de andra i vagnen. Lite hänsynslöst tycker man.;) En stund senare rasslar en mansröst i micken
och säger ungefär det samma:
Att vi har råkat ut för en olycka och måste vänta tills räddningstjänsten kommer.
Nu fattar man att det är lite mer allvar. Då tystnar fjortisarna och säger. "Hallå, det är typ någon som gjort illa sig tror jag." *Gómorron!*
Ca tio minuter senare anländer räddningstjänsten och brandmän. En av de rysktalande har kollat vad som händer och fjortisarna frågar vad som hänt. Han säger:
"Det är någon som ligger under tåget." På engelska.
Oj vad jag blev chockad! Jag drar upp mobilen med darrande hand och ringer hem.
*Biiip biiiip*
- Hej det är Therese.
- Hej, det är Victoria, kan du hämta Fredrik? Säger jag med tårarna i halsen.
- Men han ligger och sover.
- Hämta honom då. Tåger har kört på någon.
Samtidigt ser jag på hur två från räddningstjänsten är nedanför mig
och tittar under tåget.
- Hallå? Det var Fredrik.
- Hej Fredrik, tåget har kört på någon. Den ligger under tåget.
- Va? Vad menar du? Under? Hoppade den framför?
- Jag vet ingenting. Då kan jag inte hålla mig längre. Tårarna rinner ned.
- Oj, ja. Eeeh, komer ni ut eller så? Vart är du?
- Jag är i Högdalen. De öppnar inte dörrarna, så vi kommer inte ut.
Just då kommer en brandman in och säger att alla måste ut ur vagnen
och att tågen går från andra perrongen.
- Eller jo, nu kommer vi ut.
- Okej, jag kommer och hämtar dig då. Jag ska bara ta på mig kläder.
- Okej.
*Bliip*
Jag vandrar upp för trapporna och börjar att vänta.
Ut för dörrarna och ut i den svala luften.
Överallt står det ambulanser, en helikopter, en brandbil och någon polisbil.
Jag kollar ned på marken och läser på en söndrig citytidning.
Rubriken lyder: "Rasism bakom självmord"
Åh! Orka, jag vänder bort ansiktet och kollar runt lite.
Minuterna tickar sakta iväg.
Jag vandrar inåt igen för att höra ifall någon vet något..
Jag hör ett gammalt par säga något om självmord.
Ush. Jag ville inte tänka på det. Alla där inne såg mer eller mindre chockade ut,
eller nyfikna. Några vittnen stod och pratade med en polis.
Sedan kommer de upp, de kommer upp med mannen som troligtvis hoppat framför tåget.
han blöder näsblod och ser chockad ut. Men inga fler yttre skador syns.
Häftigt han lever! Just nu i alla fall. Han kan ju ha inre blödningar också tänker jag.
Jag vandrar utåt igen, är uttråkad.
En bit längre bort ser jag hur Fredrik kommer med bilen.
Då jag kommer dit står han och pratar med en av räddningsmännen.
- Du måste härifrån. Du får inte stå här, säger han.
- Men jag ska hämta min syster. Hon var liksom med på tåget och är lite skakad.
- Ja, men...
- Det går snabbt jag lovar.
Jag tar Fredrik på armen och han vänder sig om och ser lättad ut.
- Bra, där är du.
Vi sätter oss i bilen och så fort jag fått säkerhetsbältet på
så rinner tårarna igen...
|
| Kommentarer - (Snittbetyg: 5) | Poet_91 - 12 jul 06 - 00:36- Betyg:  | Shit bra skrivet.. ingen trevlig morron.. bra han klarade
sej i alla fall | | gullboy - 15 apr 06 - 18:54 | Ingen vidare start på en dag må jag säga, speciellt på en söndag... jag förstår att de nog var traumatiskt, även om jag själv inte sett nåt liknande fast jag åker tåg varje dag ti skolan. Men det händer ofta här i Holland o ja e glad för att ja int behöva se de... O du, Cizt, änglar finns, så att överleva för personen var inte en omöjlighet. De finns mycke saker som verkar extremt orealistiskt ska du veta. Mina föräldrar blev påkörda från sidan i sin bil för många år sen, av ett gäng killar i 120 km/t... o mina föräldrars bil for rätt in genom ett fönster i en kiosk o ble fullständigt skrot... o ingen dog. Säg, de låter väl extremt det med? (o jo, båda lever ännu)
Aja, ha de bra iaf, kram,
Chris | | VickyWoo - 2 feb 06 - 01:17 | Men nu är det så att jag inte har hittat på det. :) Jag var med om det.
Och visst, det kanske var så att han var död. Men så som jag uppfattade det, eller,
så som jag såg det så var han levande. Extremt orealistiskt, ja,
men sant. | | Cizt - 1 feb 06 - 23:53 | Jag kansek missupfatade det men det värkar som att du antyder att mannen som slängt sig framför tåget fortfraande lever, om detär fallet så är det extremt orealistiskt. Btw bra skrivet, du kunde kanske beskrivit miljön lite mer.
// Over and Out, Cizt. | | gumsar - 1 feb 06 - 05:17 | | ok det förstår jag | | VickyWoo - 31 jan 06 - 06:34 | | Ja, det här har hänt på riktigt.. :) Ganska läskigt att vara med.. | | gumsar - 31 jan 06 - 04:14 | | har det hänt på riktigt?? | | sofiiie - 30 jan 06 - 06:17 | | bra. :) | | asa92 - 30 jan 06 - 05:44- Betyg: | Braaa:)
Fortsättning? |
|
|
|
