Dikta.se
kärleksdikter Kärlek dikter om barn Barn dikter om sorg Sorg senaste poesi Senaste senast kommenterade Senast kommenterade
dikter om vänskap Vänskap Rolig poesi Humor övrig poesi Övrigt noveller Noveller slumpa Slumpa fram ett verk

Noveller

Berättelsen om min saknade vän Del 3 [sista]

Ärligt talat blev jag också väldigt nöjd.
Jag kollade ner på min armbandsklocka,
- oj jag måste gå jag lova att jag skulle vara hemma om tio minuter.
- Okej, jag stannar kvar lite till.
Jag sprang snabbt iväg. På väg hem så mötte jag Elenora konstigt nog.
Elenora kollade på mig, hon såg inte ut så lyckig om jag säger så.
- Du, Jess?
Även om jag kunde lista ut att det var mig hon skulle prata med så blev jag förvånad.
- Ja?
- Du förlåt för allt iskolan, Louise berättade för mig och jag förstod ju du har ju inte ens gjort mig illa eller så. Förlåt!
Hon kramade om mig.
- Okej, det är lugnt. Jag visste ju att det egentligen inte var det men jag ville in såra henne hur illa hon än bar sig åt.
Men du.. jag måste gå ska vara hemma om.. oj skulle varit hemma för ungefär 5 minuter sedan.
- Fin klocka förresten.
- Tack. Jag var verkligen förvånad över hur hon betädde sig.
Jag sprang den sista biten. När jag kom in genom dörren så satt nästan alla och grät.
- Vad har hänt? Det ser ut som om nån har dött, jag skrattade lite.
- Vi trodde du var död, sa mamma och började gråta.
- Ta det lugnt och sätt dig ner. Detta kommer komma som en chock, vi vet hur mycket Lousie betydde för dig.
- Pappa ? vad har hänt jag mådde verkligen dåligt.
- Jess, Lousie har gått bort.
- Vart då någonstans?
- Jess fattar du inte hon är död.
Jag sprang iväg in till henne, hur kunde de vara så dumma att skämta om en sån sak.
Jag knackade på dörren, Lousie mamma kom gråtande och öppna dörren.
- Hej Jess. Hon kramade om mig.
- Hur?? nu började jag med att gråta.
- Hon skulle springa hem, men bron brast.
Jag sprang där ifrån gråtande. Jag sprang till bron, det var sant. Louíse var verkligen död!
Jag satte mig ner vid ett träd. Jag grät och grät. Till slut kom pappa och hämtade mig.
- Jag vet det är svårt att glömma henne, men du måste försöka.
Längre kom jag inte i min berättelse. Nu ligger jag på sjukhuset av att jag snubbla på en sten. Jag fick en hjärnskaknig.
Det var då som jag skrev av det så att ni kunde vara´med om min upplevelse.
Tack!! Många Hälsningar Jess!!




Hoppas ni tyckte den var bra! Bara så ni vet kom handlingen ifrån en film men inte allt inte namn och så.
Kommentera gärna detta verk!
Sätt ett sifferomdöme på verket: (Detta är frivilligt)

Kommentarer - (Snittbetyg: 5)
Adaminmyheart - 2 dec 07 - 17:35- Betyg:
Braaa!<3
sorglig bara...

Skriven av
xDDockanDX
26 nov 07 - 19:24
(Har blivit läst 100 ggr.)
Visa profil
Kommentera detta verk

Anmäl detta verk


Beskrivande ord