Alex, del 7 |
Här kommer del 7. Jag tänkte att den mer skulle vara ur "Sandor"-perspektiv. Enjoy!
Samma kväll.
De kysser varandra hejdå och Sandor går hem vid klockan 10. Han går hela vägen hem till sig, helt uppfylld av sina tankar. När han kommer inom sin ytterdörr går han direkt till kylskåpet och tar en av storebrorsans öl. Han slänger sig ner i soffan och öppnar ölen med en belåten min. Men han hinner knappt ens känna doften av den innan hans mobil ringer. På skärmen står det "Becca".
- Hallåhej, svarar han med lagom töntig röst.
- Öh, hej, säger hon en aning förvånat. Så... Vad har du gjort idag?
- Som om du inte visste, säger han med ett leende så stort att Becca säkert kan höra det genom telefonen.
- Gick allt som det skulle?
- Nästan. Hon var visst "inte redo" än. Men snart, snart ska jag få henne dit vi vill ha henne.
- Skitbra, gullet. Vi ses imorgon, kram!
- Kram!
Han lägger på och möts av sin mammas trötta blick. Hon har väl precis gått upp, tänker han föraktfullt. Sandors mamma är inte som andra mammor. Hon är deprimerad. Ibland går det flera dagar utan att hon ens går upp ur sängen. Nu står hon där i sin slitna, smutsiga morgonrock, den som stinker av smuts och fett hår.
- Vem pratade du med, gubben? undrar hon, men han vet att hon egentligen inte bryr sig.
- En kompis bara, svarar han irriterat.
- Vem var inte redo? Redo för vadå?
- Skit du i det, säger han med svarta ögon. Fan, han hatar henne verkligen.
- Ska du verkligen dricka den där? säger hon sorgset.
Sandor svarar henne inte. Han reser sig upp och mumlar något som låter som "fittkärring". Sedan går han ner mot sitt rum i källaren. Hans mamma gör inte ens ett försök till att hindra honom.
Han lägger sig på sin säng och stirrar upp i taket. Jag är så jävla trött på det här. Hans tankar fylls av hat och sömnen han faller in i blir full av obehagliga drömmar.
Två veckor senare, fredag.
- Hej, sötis. Alex röst är mjuk. Hon ser väl att han inte har sovit så bra. Faktum är att han inte har sovit ordentligt på flera månader.
- Hej, svarar han och kramar henne. Hon har en väldigt kramvänlig kropp. De tittar på varandra ett tag innan Sandor tar till orda igen.
- Vill du göra något i helgen? Typ sova över eller nåt?
Alex bara nickar, pussar honom på kinden och går därifrån. När Sandor lite senare passerar Becca säger han bara ett enda ord.
- Ikväll.
De kommer hem till Sandor och sin vana trogen går han till kylskåpet och hämtar varsin öl till dem. Alex tittar tveksamt på honom men tar sedan emot den. Hon kanske är nervös, tänker han. Jag ska få henne att bli lugn. Han lägger armen runt henne där de står i köket och börjar leda henne till sitt rum. Plötsligt hörs hasande steg och Sandor känner genast igen dem. Mamma. Mamma i de där hemska inneskorna.
- Alex, du kan väl gå ner så länge? säger han och knuffar henne lätt framför sig. Jag kommer ner sedan.
- Sandor, vad är det egentligen? Varför...
- Bara gå, avbryter han henne. Jag kommer sedan, okej?
- Okej, säger Alex buttert och går ner för trappan. Sandor skyndar sig bort till källan av ljudet, hans mammas sovrum. Dörren öppnas och där står hans mamma. Hon ser ännu eländigare ut än vanligt.
- För i helvete! Stanna på ditt rum! Hans mamma möter hans ögon med en ovanlig styrka för henne.
- Det är mitt hus och jag rör mig runt i det sä mycket jag vill, säger hon lågt men respektingivande. Du kan vara lugn, jag ska inte förstöra för dig och din lilla hora, säger hon med ett elakt grin. Den sista delen säger hon precis tillräckligt högt för att det ska höras ner i källaren. Jag ska låta er vara ifred, säger hon och hasar iväg.
Sandor står kvar ett ögonblick som paralyserad. Men sedan samlar han sig och går nerför trappan och in på sitt rum. Där ligger Alex redan på sängen och försöker se oberörd ut. Han förstår ändå att hon har hört. Han lägger sig ner bredvid henne och stryker henne över håret.
- Vad handlade det där om? frågar Alex med ostadig röst, trots att de båda vet mycket väl.
- Schh, säger Sandor och kysser henne. Han smeker henne utanpå kläderna. Hon är stel och viljelös som en docka.
- Alex, tänk inte på det där mer, säger han och pussar henne på näsan.
- Okej, säger hon tonlöst.
Sandor fortsätter med sina närmanden och till en början visar Alex ingen entusiasm alls. Men allteftersom han blir mer och mer närgången mjuknar hon. Efter en stunds tafatta smekningar tar han fram en kondom och tittar på henne. Hennes ögon säger nästan ja, men det finns ett visst tvivel där. Sandor bestämmer sig för att inte märka det och fortsätter.
De ligger i varandras armar när det är klart. Sandor somnar nästan direkt. Han kommer aldrig att få veta hur länge Alex låg vaken.
|
| Kommentarer - (Snittbetyg: 5) | NotJoyJustSorrow - 1 feb 08 - 21:16- Betyg:  | | Skitbra:) | | Cold-like-ice - 22 nov 07 - 13:26- Betyg: | | Äh nej!! fan va bra skriv en fortsättning snartd ene ju skitbra=) |
|
|
|
